Arbetskraftsundersökningarna (AKU) har varit en av de främsta källorna för att skatta antalet sysselsatta och arbetade timmar i nationalräkenskaperna (NR). De senaste åren har bortfallet i AKU ökat stadigt och nästan fördubblats den senaste tioårsperioden. I NR har AKU främst använts för att skatta totala arbetskraftsinsatsen i ekonomin, medan andra källor använts för att beräkna sysselsatta och arbetade timmar nedbruten på sektorer och branscher.

För att skatta antalet sysselsatta ersätts AKU nu av den nya registerbaserade källan Befolkningens arbetsmarknadsstatus (BAS). Då BAS baseras på administrativa register påverkas inte källan av bortfall såsom AKU. I och med övergången till ny källa har även metoden för att skatta de arbetade timmarna i NR setts över.

Övergången till BAS är en del av allmän översyn i NR

Införandet av BAS sker i samband med allmän översyn i NR. Vart femte år genomför NR en större översyn av årsvisa indatakällor, metoder och beräkningsmodeller. Resultaten av den senaste översynen publiceras den 30 maj 2024. I ett tidigare nummer av Sveriges ekonomi – statistiskt perspektiv, nummer 3 2024, går det att läsa mer om bakgrunden till allmän översyn och om de andra delarna av NR-systemet som har setts över denna gång.

SCB har valt att tidigarelägga publiceringen av antalet sysselsatta och arbetade timmar efter önskemål från användare. Vid publiceringen av denna artikel kommer även Statistikdatabasen att vara uppdaterad med reviderade tidsserier för arbetskraftsinsatsen i NR. Tidsperioden för den reviderade serien är från första kvartalet 1993 till fjärde kvartalet 2023. Uppgifter för första kvartalet 2024 publiceras i samband med den ordinarie publiceringen den 30 maj. Denna artikel beskriver vad övergången till BAS innebär för arbetskraftsinsatsen i NR.

Från flera källor till en källa

BAS beskriver utbudet av arbetskraft i Sverige. Till grund ligger arbetsgivardeklarationer på individnivå (AGI) som varje månad lämnas in till Skatteverket. Eftersom det är en totalundersökning kan statistiken användas för hela ekonomin samt nedbruten på sektorer och branscher. Införandet av BAS i NR ersätter därmed samtliga källor som tidigare har använts för att beräkna antalet sysselsatta i års- respektive kvartalsberäkningarna.

Skillnader i definitioner mellan BAS och NR

I likhet med AKU redovisar BAS sysselsättningen för den folkbokförda befolkningen i åldern 15–74 år. Det betyder att de sysselsatta boende i Sverige kan arbeta i Sverige eller utomlands. Denna definition skiljer sig mot den i NR. Arbetskraftsinsatsen i NR ska enligt regelverket European System of National Accounts 2010 (ESA2010) klassificeras utifrån samma statistiska enheter som används för produktionen, nämligen verksamhetsenhet och den institutionella enheten. Arbetskraften ska alltså bestå av de personer som ägnar sig åt en verksamhet som ingår i produktionsavgränsningen i NR och där arbetet utförs inom Sveriges ekonomiska territorium. Hit räknas sysselsatta i svenska företag och myndigheter oavsett om de är folkbokförda i Sverige eller inte. Folkbokförda svenskar som arbetar utomlands ska exkluderas.

Fler egenföretagare i de nya tidsserierna

Sysselsatta personer är antingen anställda eller egenföretagare. Anställda i NR sammanfaller med anställda i AKU och BAS och avser personer som får betalt för utfört arbete. Anställda inkluderar även personer som tillfälligt inte är i arbete men som har en formell anknytning till ett företag, myndighet eller organisation, till exempel föräldralediga och sjukskrivna. Däremot skiljer sig definitionen av egenföretagare i NR jämfört med AKU och BAS. I NR räknas även egenföretagare i aktiebolag, handelsbolag och kommanditbolag som anställda.

Vid införandet av BAS som källa räknas nu även personer i åldern 75–89 år till arbetskraften

I de reviderade tidsserierna är nivån för antal egenföretagare högre än innan omläggningen. Det beror dels på att det finns fler egenföretagare i BAS, dels på att åldersgränsen för när man ska räknas som sysselsatt i NR har höjts. Enligt ESA 2010 ska det inte finnas någon avgränsning på ålder. Tidigare följde NR åldersavgränsningen i AKU, men vid införandet av BAS som källa till sysselsättningsberäkningarna räknas nu även personer i åldern 75–89 år till arbetskraften. Inom denna grupp finns ett stort antal egenföretagare. År 2022 var 60 procent av de sysselsatta i denna åldersgrupp klassificerade som egenföretagare enligt NR:s definitioner. Anledningen till att sysselsatta i åldern 89+ inte inkluderas beror på att NR är beroende av annan statistik än BAS för att beräkna de arbetade timmarna. I nuläget finns ingen statistik över hur många timmar som dessa personer arbetar.

BAS anpassas till NR:s behov

För att anpassa statistiken till NR:s definitioner tar BAS fram ett justerat underlag, här kallad NR-BAS. NR-BAS uppfyller följande krav som NR ställer på statistiken:

• En individ räknas bara en gång som sysselsatt
• Alla individer med en ersättning över 0 kronor den aktuella månaden räknas som sysselsatt
• Föräldralediga eller sjukskrivna och som får ersättning från Försäkringskassan räknas som sysselsatta utifrån tidigare lämnade uppgifter i AGI
• Individen förs till den verksamhetsenhet där personen har sin huvudsakliga sysselsättning. Den huvudsakliga sysselsättningen bestäms utifrån där inkomsten är som störst.
• Sektor- och branschtillhörighet för de sysselsatta hämtas från SCB:s ramar som är samma som för produktionen
• Företagare i eget aktiebolag, handels- och kommanditbolag räknas som anställda
• Folkbokförda svenskar som arbetar i utlandet exkluderas
• Utländska inkomsttagare som arbetar i svenska företag och myndigheter inkluderas
• Sysselsatta i åldern 15–89 år

Statistiken revideras med slutlig BAS

BAS publiceras i två olika varianter, en preliminär och en slutlig. Slutlig BAS publiceras 11 månader efter referensåret, medan preliminär BAS redovisas två månader efter referensmånadens slut. Den slutliga statistiken innehåller något mer uppdaterad och korrigerad administrativ information. Den största revideringen sker för företagare.

När slutlig BAS ska fastställas finns betydligt fler uppgifter tillgängliga som kan användas för att identifiera företagare på årlig basis. Det betyder att ett antal personer som i preliminär BAS klassificerats som anställda eller utanför arbetskraften klassas om till företagare i den slutliga statistiken. Det finns även andra skillnader mellan preliminär och slutlig BAS. I rapporten ”Skillnader mellan preliminär och slutlig statistik från BAS” går det att läsa mer om detta (se länk till rapporten i slutet av artikeln).

Fler sysselsatta i slutlig BAS

Revideringarna leder till att antalet sysselsatta i slutlig BAS är något fler än i den preliminära versionen. År 2022 var nästan 5,3 miljoner av den folkbokförda befolkningen sysselsatta enligt slutlig BAS. En ökning med 118 000 personer jämfört med den preliminära statistiken för samma år.

Enligt slutlig NR-BAS (baserad på slutlig BAS) var knappt 5,4 miljoner sysselsatta 2022. En differens på 119 000 individer jämfört med slutlig BAS. Tillägget av äldre sysselsatta i åldern 75–89 år bidrar mest till skillnaden, men även utländska inkomsttagare i Sverige höjer nivån.

Äldre sysselsatta bidrar mest till skillnaden mellan BAS och NR

Antal sysselsatta, 1000-tals

Källa: Befolkningens arbetsmarknadsstatus och Nationalräkenskaperna (SCB)

Olika metoder för års- respektive kvartalsberäkningarna

Till följd av att sysselsättningsnivån revideras upp i slutlig BAS har NR valt två olika beräkningsmetoder för kvartals- respektive årsberäkningarna. Vid årsberäkningarna går NR in med nivåerna från slutlig NR-BAS för hela ekonomin, sektorer och branscher. Vid kvartalsberäkningarna sker framskrivningar av motsvarande kvartal föregående år med den procentuella utvecklingen enligt preliminär NR-BAS. Framskrivningarna görs utifrån nivåerna i den senaste årsberäkningen. Totala antalet egenföretagare residualberäknas i både års- och kvartalsberäkningarna. Det vill säga, genom att dra bort antalet sysselsatta i övriga sektorer (anställda i näringslivet, offentliga myndigheter, marknadsproducenter i offentlig sektor och HIO) från den framräknade totalen för hela ekonomin nås totalen för egenföretagarna.

Då BAS finns från referensår 2020 har åren 2020–2022 och första kvartalet 2023 och framåt beräknats enligt ovanstående metoder. Tidigare år har skrivits tillbaka från 2020 års nivå med utvecklingstalen innan omläggningen justerat för åldersgruppen 75–89 år.

Sysselsättningsnivån skiftar upp

Införandet av BAS som källa i beräkningarna innebär att antalet sysselsatta i NR skiftar upp för hela tidsserien tillbaka till 1993. Innan omläggningen var AKU ram för totala antalet sysselsatta och totala antalet arbetade timmar i NR. I AKU-leveransen till NR var nivån dock något lägre än den som AKU publicerade. Det var en följd av att svenskar som jobbade utomlands drogs ifrån för att anpassa statistiken till NR:s definitioner.

En jämförelse mellan AKU, slutlig BAS och slutlig NR-BAS för helåret 2022 visar att ökningen i antalet sysselsatta i NR förklaras av att det finns fler anställda och egenföretagare i BAS än i AKU. Som nämnts tidigare bidrar även tillägget av sysselsatta i åldern 75–89 år. Till skillnad mot AKU och slutlig BAS lägger NR dessutom till utländska inkomsttagare i Sverige och värnpliktiga. Även innan omläggningen gjordes detta tillägg men det baserades då på andra källor och modellberäkningar.

Fler anställda och egenföretagare i BAS än i AKU

Antal sysselsatta, 1000-tals

Källa: Arbetskraftsundersökningarna, Befolkningens arbetsmarknadsstatus och Nationalräkenskaperna (SCB)

För hela tidsserien, från första kvartalet 1993 till fjärde kvartalet 2023, är antalet sysselsatta i genomsnitt 2,5 procent högre än innan omläggningen. Eftersom det blivit vanligare att jobba högre upp i åldrarna är skillnaden större i slutet av tidsserien än i början av tidsserien.

Antalet sysselsatta är högre efter omläggningen

Antal sysselsatta i hela ekonomin enligt ny och gammal definition. Säsongrensade kvartalsvärden, 1000-tals

Källa: Nationalräkenskaperna (SCB)

Arbetade timmar finns inte i BAS

Arbetade timmar är en svår variabel att skatta eftersom den inte gör så många avtryck i statistiken. Idag finns arbetade timmar i AKU, Företagens ekonomi (FEK), Konjunkturlönestatistiken (KL) och Strukturlönestatistiken (SL). Liksom för sysselsatta finns KL i en NR-anpassad version (NR-KL). Denna belyser hela rampopulationen av företag och myndigheter för anställdas arbetade timmar utifrån NR:s behov. Detta innebär att ingen enhet dubbelräknas eller faller mellan stolarna.

Svart arbete ökar efter omläggningen

I likhet med antalet sysselsatta så är nivån för de arbetade timmarna högre i de nya reviderade tidsserierna i NR jämfört med tidigare. Det beror på att antalet sysselsatta är fler i BAS än i AKU, men också av att åldersspannet för när man kan räknas som sysselsatt i NR har höjts i och med omläggningen. Dessutom ska arbetskraftsinsatsen i NR omfatta svart arbete, vilket påverkar de arbetade timmarna. De svarta timmarna beräknas precis som tidigare utifrån den svarta lönesumman. Även lönesumman skattad för den svarta ekonomin har reviderats upp i allmän översyn.

De äldre sysselsatta jobbar mindre än övriga grupper

Antal arbetade timmar, 10 000-tals

Anm.: De faktiskt arbetade timmarna (VFAT) avser summan av arbetad tid under en viss kalenderperiod, kvartal eller år.

Källa: Arbetskraftsundersökningarna och Nationalräkenskaperna (SCB)

Timmarna knyts till sysselsatta i NR-BAS

För att beräkna arbetade timmar i NR:s årsberäkning används medelarbetstiden på övergripande sektornivå från AKU. Detta gäller hela ekonomin, offentliga myndigheter, näringslivets anställda och hushållens icke-vinstdrivande organisationer (HIO). Medelarbetstiden multipliceras med antalet sysselsatta som bestäms utifrån slutlig NR-BAS. Egenföretagarnas timmar beräknas residualt. För att beräkna arbetade timmar för delsektorer och branscher används medelarbetstider från FEK, KL och AKU multiplicerat med sysselsatta från NR.

Medelarbetstiden är lägre för åldersgruppen 15–89 år jämfört med åldersgruppen 15–74 år. För helåret 2022 skiljer sig medelarbetstiden med 0,7 procent mellan NR:s gamla och nya definition.

Lägre medelarbetstid efter omläggningen

Medelarbetstid för hela ekonomin enligt ny och gammal definition. Faktiskt antal timmar

Källa: Nationalräkenskaperna (SCB)

För att beräkna antal arbetade timmar på kvartal gör man som i årsberäkningen och använder medelarbetstiden på övergripande sektornivå från AKU. Eftersom timmarna från årsberäkningen även inkluderar svart arbete så används utvecklingen av medelarbetstiden på kvartalsbasis från AKU för att skriva fram NR:s medelarbetstidsutveckling. I kvartalsberäkningarna görs alltså inga separata beräkningar av de svarta timmarna. Man antar istället att den svarta utvecklingen är densamma som den vita. Framskrivningar görs för hela ekonomin, offentliga myndigheter, näringslivets anställda och HIO. För att erhålla de arbetade timmarna multipliceras den framräknade medelarbetstiden med antalet sysselsatta som bygger på skattningar från preliminär NR-BAS. Egenföretagarnas timmar beräknas residualt. För delsektorer och branscher används medelarbetstider från NR-KL.

Antalet arbetade timmar ökar i ekonomin

I och med att arbetskraftsinsatsen efter övergången till BAS nu täcker åldersspannet 15–89 år jämfört med tidigare 15–74 år ökar antalet arbetade timmar i ekonomin. Vidare sker det en ökning eftersom sysselsättningsnivån i NR-BAS är högre än den var före omläggningen. I den reviderade tidsserien, från första kvartalet 1993 till fjärde kvartalet 2023, har antalet arbetade timmar höjts med i genomsnitt 2,2 procent. Precis som för sysselsatta är skillnaden större i slutet av tidsserien då allt fler jobbar allt högre upp i åldrarna.

Antalet arbetade timmar skiftar upp

Antal arbetade timmar för hela ekonomin enligt ny och gammal definition. Säsongrensade kvartalsvärden, 10 000-tals timmar

Källa: Nationalräkenskaperna (SCB)

Läs mer:

Skillnader mellan preliminär och slutlig statistik från BAS (scb.se)

Tabeller i Statistikdatabasen:

Arbetskraftsinsats (ENS2010) efter näringsgren SNI 2007. Kvartal 1980K1 - 2023K4. PxWeb (scb.se)
Arbetade timmar (ENS2010), kalenderkorrigerade och säsongsrensade efter näringsgren SNI 2007. Kvartal 1980K1 - 2023K4. PxWeb (scb.se)
Antal sysselsatta (ENS2010), säsongrensade efter näringsgren SNI 2007. Kvartal 1980K1 - 2023K4. PxWeb (scb.se)
Arbetskraftsinsats (ENS2010) efter näringsgren SNI 2007. År 1980 - 2022. PxWeb (scb.se) 

Läs hela numret

Denna artikel är publicerad i tidskriften Sveriges ekonomi - statistiskt perspektiv, nr 05- 2024.

Ladda ner nummer 05 - 2024 (pdf)

Se alla nummer av Sveriges ekonomi – statistiskt perspektiv