Priserna på livsmedel har, precis som priset på många andra varor och tjänster, stigit kraftigt de senaste åren. Sedan 2019 syns en generell prisuppgång på livsmedel för konsumenter med 31 procent och som mest steg priserna med 21 procent i årstakt i början av 2023. Samtidigt som livsmedelspriserna steg minskade volymerna. Under pandemin gick konsumtionen i matbutikerna upp i samband med att vi minskade antalet måltider på restauranger och i skolmatsalar, men volymerna har därefter sjunkit och är nu på något högre nivåer än 2019.

Lägg därtill att befolkningen ökade med två procent mellan 2019 och 2023 vilket betyder att konsumtion per capita i princip stått stilla sedan 2019. Att volymerna av mat och dryck sjunker är ovanligt. Som mest sjönk volymen med åtta procent i årstakt under 2022. Men det finns andra förklaringar till nedgången än att vi konsumerade mindre mängd mat.

Lägre konsumtion av mat och dryck när priserna steg

Konsumentprisindex och hushållskonsumtion i nationalräkenskaperna, säsongsrensat, fasta priser, livsmedel och alkoholfria drycker, index 2019=100

Källa: Konsumentprisindex och nationalräkenskaper (SCB)

Lägre volymer döljer mer än bara lägre försäljning

Det gängse måttet på ekonomisk tillväxt brukar vara att prata om volymer. Värdet på konsumtionen i löpande priser deflateras med prisstatistik för att räkna bort priseffekter så att förändringstalen enbart avser volym.

När inflationen tog fart i början av 2022 höjdes frågor om hur volymförändringstalen skulle tolkas. När volymen på livsmedelskonsumtionen sjönk kraftigt under 2022 och 2023 var det troligtvis inte enbart så att hushållen konsumerade mindre mat räknat i antal liter mjölk eller antal kilo pasta, utan de sjunkande volymerna återspeglar även ett förändrat konsumtionsbeteende.

Andelen ekologiska varor minskar

Ett exempel på ett ändrat konsumtionsbeteende som kan försvåra tolkningen av volymutvecklingen är att hushållen drog ner på inköpen av dyrare ekologiska varor till förmån för billigare icke-ekologiska varor under 2022 och 2023 när inflationen tog fart. Trots att hushåll sänker sina levnadskostnader genom att byta ut de (i prisnivå mätt) dyrare ekologiska varorna mot de billigare icke-ekologiska varorna kommer det inte per automatik räknas som en prissänkning i prisindex som används i BNP. Detsamma gäller även vid konsumtionsskiften från dyrare till billigare butiker, om fler handlar sin ekologiska mjölk på en lågprisbutik kommer inte heller det per automatik att registreras som en prissänkning.

Prisindex på SCB beräknas genom att väga samman prisutvecklingen av enskilda varor och tjänster till ett medelvärde. Om hushållen väljer att köpa färre antal av en vara och mer av en annan betyder det bara att den ena varans prisutveckling blir mer representerad, väger tyngre, i sammanvägningen. Det är alltså varornas relativpriser som påverkar prisindex när hushållen ändrar sitt konsumtionsbeteende, inte själva prisnivån på varorna.

Givet att prisutvecklingen på ekologiska och icke ekologiska varor liknar varandra kommer en förskjutning mot icke ekologiska varor inte att påverka prisindex. Således kommer både de löpande och de fastprisberäknade beloppen (volymerna) för livsmedel att sjunka då värdet av konsumtionen sjunker utan att deflatorn (prisindex) ”deflaterar upp” beloppen.

Även om hushållen konsumerar exakt lika många liter mjölk från ett år till ett annat, kommer det i BNP att noteras som sjunkande volymer om hushåll byter från ekologisk till vanlig mjölk (givet att inte relativpriserna mellan varorna ändras). Liknande resonemang går åt andra hållet också 2004–2016 då andelen ekologiska varor ökade, vilket då stärkte volymutvecklingen.

Försäljningen av ekologiska varor sjunker

Andelen ekologiska varor av livsmedelsförsäljningen, löpande priser, årsdata 2004–2023, procentKällor: Livsmedelsförsäljning fördelad på varugrupper (SCB)

Huruvida statistiken skulle vara snedvriden för att en förflyttning från ekologisk till icke-ekologiskt inte noteras som en prissänkning är svårt att säga. För att ta reda på det skulle SCB behöva göra explicita värderingar av matens nytta eller mervärde genom att göra bedömningar av hur mycket godare viss mat smakar eller på andra sätt kvantifiera nyttan. Med nuvarande metoder för att beräkna pris- och volymutveckling för livsmedel sker istället implicita antagen om att kvalitetsskillnader mellan olika sorters varor går att likställa med prisskillnader.

Gamla vikter riskerar att snedvrida statistiken

En aspekt av förändrat konsumtionsbeteende som faktiskt kan riskera att snedvrida statistiken är ifall gamla ”vikter” används för att beräkna pris-och volymutveckling. Både i konsumentprisindex (KPI) och i BNP används samma årliga registerdata över livsmedelsförsäljning som underlag för att fördela ut konsumtionsvikter mellan olika livsmedelskategorier. Dessa register sammanställs först när året är slut och används i KPI och BNP det nästkommande året.

Prisutvecklingen för livsmedel som SCB rapporterade under 2022 baserades alltså på en genomsnittlig varukorg från 2020. Volymutvecklingen som rapporterades enligt BNP under 2022 för livsmedel baserades på ett genomsnittligt konsumtionsmönster 2020.

Risken med att använda en gammal ”korg” för att mäta prisutvecklingen är att eventuell substitution inte fångas i statistiken. Substitution i mikroekonomiska sammanhang betyder att hushåll vid ändrade relativpriser kan allokera om sin konsumtion för att uppnå samma nytta som tidigare. Exempelvis steg priset på paprika med cirka 50 procent under början av 2023. Samtidigt steg gurka med ”bara” 30 procent. Man kan tänka sig att flera hushåll drog ned på inköp av paprika och valde att köpa exempelvis mer av gurka för att uppnå en viss standard.

”Vi höll igen på kaffe och matoljor när de varorna ökade mycket i pris under 2022 ”

För att ta hänsyn till substitutionseffekten skulle prisindexet behöva justeras mer frekvent med aktuella vikter. Fångas inte substitution i prisstatistiken betyder det att levnadskostnaderna överskattas då de varor som stigit mycket i pris skulle få för stor vikt i korgen och vice versa.

Tydligt samband mellan pris och kvantitet

Att verkligen veta i vilken utsträckning hushållen substituerar mellan varor är svårt. Dock finns det synbara samband mellan pris och kvantitet i SCB:s livsmedelsstatistik. När priserna på en vara stiger mer än för en annan vara tenderar hushåll att köpa mindre av den, och vice versa.

I punktdiagrammet visas volym- och prisutveckling för livsmedel under 2022. Där syns det att hushåll drog ned på exempelvis kaffe, matoljor och mejeriprodukter vilka alla var produkter som blev relativt dyrare. Motsatt förhållande syns för sockerrelaterade produkter såsom sylt och marmelad, där priserna inte steg i lika hög takt som annat. De senare varorna köpte vi istället relativt mer av under 2022. Statistiken visar att korrelationen mellan pris och volym var negativ vilket ger en sammantagen bild av att hushållen faktiskt tenderar att substituera mellan livsmedel.

Hushållen köpte mindre av det som ökade mer i pris

Volym-(X-axel) och prisutveckling (Y-axel) för livsmedel 2022, årsmedel, 2021=100. Orange linje visar den genomsnittliga pris- och volymutvecklingen under 2022. Prickad linje visar den linjära korrelationen mellan volym och pris (R² =0,34).

Källor: Livsmedelsförsäljning fördelad på varugrupper samt egna beräkningar (SCB)

Ökad konsumtion av fattigmansvaror

De produkter som placeras i grafens övre vänstra box är de produkter som hushåll har konsumerat relativt mindre av och som har blivit relativt dyrare. Den nedre högra boxen beskriver motsatsen, det vill säga de produkter som blivit billigare och som hushåll har konsumerat mer av. De produkter som observeras i de två andra boxarna (vänstra nedre och högra övre) beskriver något annat än substitution. Här har konsumtionen ökat samtidigt som relativpriserna ökat och vice versa.

”När vår reala inkomst sjönk gick vi över till att köpa mer av billiga basvaror”

Konsumtion av pasta, ris och potatis ökade relativt mer trots att det blev relativt dyrare. Uppenbarligen är det något annat än relativpriserna som påverkar den förskjutningen i konsumtion. Man kan tänka sig att hushållen ökade konsumtionen av dessa billiga basvaror som en följd av att deras reallöner sjönk. När hushåll blev fattigare valde de att konsumera (i prisnivå mätt) billigare varor trots att relativpriserna ökade på de varorna.

I mikroteori brukar varor som ökar i konsumtion när hushåll blir fattigare kallas för inferiöra varor, eller fattigmansvaror. Inferiöra varor karaktäriseras av en stor negativ inkomsteffekt, vilket betyder att när hushållen får en sänkt real inkomst ökar de konsumtionen av dessa produkter. För motsatsen till de inferiöra varorna återfinns exempelvis frukt, fisk och skaldjur där konsumtionen har sjunkit trots lägre prisökningar.

Vanligare med substitution mellan varumärken än varugrupper

Ett sätt att skatta magnituden av substitution är att jämföra prisutvecklingen mellan en korg med varor som har uppdaterats med nytt konsumtionsmönster med en korg av varor där innehållet är oförändrat.

I ECB:s senaste strategiutvärdering (Inflation measurement and its assessment in the ECB’s monetary policy strategy review) från 2021 redovisas sådana skattningar av livsmedel där de jämför skillnaderna mellan en Laspeyres indexformel och den superlativa indexformeln Törnqvist (som liknar Fisher prisindex i konstruktion) med hjälp av kassaregisterdata från Frankrike, Tyskland och USA mellan perioden 2002 och 2020. Då studien baseras på mikrodata för enskilda artiklar kunde substitutionen dekomponeras till om det skedde på en högre eller lägre nivå.

Substitution på lägre nivå betyder att hushåll byter mellan artiklar inom samma typ av vara. Det innebär att om ett märke på pasta blir dyrare så tenderar hushåll att välja ett annat märke. Substitution på högre nivå betyder att hushåll byter mellan olika produkter, exempelvis om det sammantagna priset på pasta blir dyrare köper man kanske mer ris.

I studien gick det att observera att substitutionen tenderar att vara större när livsmedelsinflationen var låg, samt att mer än 2/3 av all substitution gick att härleda till konsumtionsförändringar på lägre nivå. Det var alltså inte konsumtionsförändringar mellan produktgrupper (exempelvis från pasta till ris) som gav upphov till substitution, utan snarare byten mellan olika märken (av exempelvis pasta).

Högre substitution senaste åren

I denna artikel replikeras ECB:s metod på svenska data med hjälp av SCB:s årliga livsmedelsstatistik fördelat på varugrupper. Då skattningarna baseras på aggregat och inte mikrodata är det enbart den högre nivån av substitution som är möjliga att studera i denna artikel.

Genom att subtrahera inflation enligt Fisher prisindex mot Laspeyres prisindex framgår det att differensen nästan alltid är positiv, vilket visar att det ofta finns visst inslag av substitution i hushållens konsumtionsmönster av livsmedel. I snitt skattas denna substitution bidra till två hundradelars procentenheter lägre livsmedelsinflation under perioden 2001–2023. Under 2023, 2022 och 2011 är magnituden tydligt större med en effekt på nära en tiondels procentenhet av livsmedelsinflationen årligen.

Större substitutionseffekt senaste åren

Substitutionseffekt på livsmedelsinflationen, visar en uppskattning av hur stor effekt förändrat köpbeteende skulle ha på inflationen för livsmedel om den justeringen gjordes, procentenheter, 2001–2023

Källor: Egna beräkningar baserade på Livsmedelsförsäljning fördelad på varugrupper (SCB)

Åtminstone det som observeras de två senaste åren i svenska data, att ökad substitution sammanfaller med ökad livsmedelsinflation, går tvärt emot det som framkom i ECB-studien där ökad substitution snarare sammanföll med låg livsmedelsinflation. Jämförbarheten mellan denna artikel och studien utförd av ECB är dock inte perfekt då enbart substitution på högre nivå kan betraktas i denna artikel. Substitution på högre nivå var den nivå som det skedde minst substitution på enligt ECB-studien, vilket kan förklara de små effekterna som framgår i denna artikel. Observera även att ECB-studien är från 2021, innan inflationen började ta fart, vilket också försvårar jämförbarheten.

Det kausala sambandet är alltid svårt att avgöra, och det kanske inte är livsmedelsinflationen i sig som påverkar hur hushåll substituerar utan det kan bero på andra faktorer. Exempelvis sammanfaller den ökade substitutionen av livsmedel 2011, 2022 och 2023 med negativ reallönetillväxt, vilket skulle kunna vara en faktor som påverkar hur hushåll substituerar.

Substitution hade liten påverkan på statistiken

Skulle den rapporterade livsmedelsinflationen, som i början av 2023 toppade på 21,0 procent, vara lägre om statistiken hade beräknats på en mer aktuell varukorg? Troligtvis ja, istället för 21,0 procent hade den rapporterade livsmedelsinflationen varit cirka en tiondels procentenhet lägre, det vill säga 20,9 procent. Detsamma gäller den rapporterade volymutvecklingen av livsmedel, som marginellt hade varit lite starkare än rapporterat.

I KPI inkluderas mer aktuella vikter i efterhand i samband att vikterna i korgen uppdateras inför varje nytt år. På lång sikt bör eventuell substitution inkluderas i inflationsberäkningarna. Den effekt som uppstår genom att uppdatera vikterna i korgen går att jämföra med den substitutionseffekt som beräknats i denna artikel, om än något förenklat. Även i BNP kommer vikter för livsmedelskonsumtion in i beräkningarna med två års eftersläpning. Denna revidering görs utifrån de definitiva årsberäkningarna, vilket även det kan tolkas som en substitutionseffekt.

Över lag verkar effekterna av eventuell substitution mellan olika produktgrupper av livsmedel vara marginell, och eventuell risk för snedvridning i beräkningarna av inflation och BNP bör vara låg. Dock innebär etablerad metodologi att varken KPI och BNP på ett kontrollerat och direkt sätt kan ta hänsyn till substitution på den lägsta nivån.

SCB har genomfört ett projekt finansierat av Eurostat om att nyttja detaljerade kassaregisterdata så att KPI-korgen kan uppdateras med månatliga vikter för livsmedel på detaljerad nivå. Det skulle möjliggöra substitution i prisindex på ett bättre sätt än vad som sker idag. Substitution skulle kunna ske på månatlig basis på både den högre och den lägre nivån (även om projektet mestadels fokuserat på substitution på lägre nivå). SCB arbetar med att göra vissa förändringar i beräkningssystemen för de nya metoderna, även om det i nuläget inte finns någon tidsplan för när detta kan användas i de officiella beräkningarna av KPI.

Denna artikel är publicerad i tidskriften Sveriges ekonomi - statistiskt perspektiv, nr 12 - 2024.

Ladda ner nummer 12 - 2024 (pdf)

Se alla nummer av Sveriges ekonomi – statistiskt perspektiv