Sveriges konsumtionsbaserade växthusgasutsläpp kommer från hushållen, offentlig sektor och investeringar. Under 2021 landade de på 88 miljoner ton koldioxidekvivalenter. Det är en ökning med 7 miljoner ton jämfört med året före – men kan ses i ljuset av att utsläppen minskade med 10 miljoner ton mellan 2019 och 2020.

– Det är främst investeringar i byggnader och maskiner samt hushållens konsumtionsutgifter för boende och transporter som ligger bakom utsläppsökningen 2021, säger Annika Damm, analytiker på SCB.

Växthusgasutsläpp inbäddade i importerade produkter kopplade till dessa områden ökade med 6,6 miljoner ton under 2021, vilket utgör över 90 procent av den totala ökningen av Sveriges växthusgasutsläpp från konsumtion.

– Mest av allt ökade utsläppen som följer med importerade produkter från Kina och Indien. Dessa växte med 27 respektive 25 procent under 2021. Därefter följer produkter från USA och Ryssland med ökningar på 11 procent vardera.

Läs mer i statistiknyheten:

Växthusgasutsläpp från svensk konsumtion ökar 2021

Fakta: Om statistiken

Konsumtionsbaserade utsläpp omfattar utsläpp från varor och tjänster som konsumeras i Sverige oavsett var i världen utsläppen sker.

Olika växthusgaser bidrar olika mycket till den globala uppvärmningen. För att kunna jämföras räknas de i statistiken om till att motsvara koldioxid (koldioxidekvivalenter) enligt en internationell metod från FN:s klimatpanel IPCC.

Med privat konsumtion avses den som hushåll och privatpersoner utför. Här ingår även konsumtion utförd av hushållens icke-vinstdrivande organisationer (HIO).

Offentlig konsumtion är den som stat, landsting och kommuner utför.

Med investeringar avses investeringar som näringsliv och offentlig sektor gör. Det kan till exempel vara köp av maskiner och byggnader.

Länkar

Växthusgasutsläpp från svensk konsumtion ökar 2021

Svenska utsläpp minskade med ett ton per person under pandemin

Fler nyheter, pressmeddelanden och artiklar från SCB

Prenumerera på pressmeddelanden från SCB

Bevaka nyheter från SCB