Den officiella statistiken omfattar många helt olika ämnesområden. För individer och hushåll beskrivs till exempel befolkningsutveckling, inkomster och sysselsättning. Företagsstatistiken omfattar bland annat prisutvecklingen (KPI), utrikeshandel och nationalräkenskaper. Exemplen som följer är hämtade från individstatistik.

Här går vi igenom olika sätt att ta fram statistik och hur man kan använda resultaten.

Ett exempel med läroböcker

Vid ett universitet klagade studenterna på läroböckerna. De tyckte att det var besvärligt att en del böcker var skrivna på engelska. De ville hellre ha böcker på svenska. Visserligen var det inte så många som hörde av sig och klagade. Men läraren tänkte att det kanske var fler som tyckte likadant men att de inte sa något.

Lärarna tog klagomålen på allvar och gjorde en enkät. Studenterna fick svara på vad de tyckte om läroböcker på engelska. Resultatet av enkäten visade att bara två procent tyckte att det var jobbigt med böcker på engelska. Det var med andra ord inte något stort och utbrett problem.

Läraren bestämde sig därför för att fortsätta använda böcker på engelska. Om många studenter hade haft besvär med de engelska böckerna hade läraren kanske valt att göra något åt problemet.

På liknande sätt kan man använda statistik för andra frågor i samhället, till exempel arbetslöshet eller socialbidrag. Statistiken ger information om hur stor arbetslösheten är och hur många som får socialbidrag. I stora samhällsfrågor är det särskilt viktigt att se hur saker förändras över tiden. Genom siffrorna kan man se om arbetslösheten, eller socialbidragen, ökar eller minskar. Man kan också tränga djupare i frågorna och till exempel se hur arbetslösheten skiljer sig åt mellan personer i olika åldrar.

Bortom siffrorna finns upplevelsen

Till slut finns det naturligtvis gränser för vad siffror kan berätta. För att förstå situationen för personer som är arbetslösa, eller har socialbidrag, räcker det inte med att få fram siffror. Då behöver man göra studier av annat slag, till exempel djupintervjuer.

Djupintervjuer gör man för det mesta med ganska få personer. Till djupintervjuerna väljer man ut personer som man tycker är typiska för en viss grupp eller för en viss situation som man vill veta mer om, till exempel arbetslösa som är under 25 år. För att få en fördjupad bild av en viss frågeställning behövs med andra ord både siffror och en muntlig beskrivning.