Ekonomisk tillväxt mäts vanligen med volymförändringen av bruttonationalprodukten (BNP). BNP beskriver storleken på ett lands ekonomi genom att mäta värdet av alla producerade varor och tjänster. Den påverkas därför positivt när befolkningen växer eftersom det vanligtvis innebär att såväl konsumtion som produktion ökar.

För att se hur ekonomin utvecklas i förhållande till befolkningen beräknas BNP per capita. Det är helt enkelt BNP delat med den genomsnittliga befolkningen under det aktuella året. Sveriges BNP har haft en stark ökningstakt de senaste åren, men omräknat per capita har takten inte varit lika hög.

Sveriges BNP (2015 års priser)

Index 1950=100

Sveriges BNP var 2018 mer än 130 gånger större än 1950 mätt i löpande priser. Per invånare har BNP ökat drygt 90 gånger. Den största delen av ökningen beror på inflationen, alltså den allmänna prisuppgången. Räknat i fasta priser (2015 års prisnivå) har Sveriges totala BNP ökat ungefär sex gånger. Motsvarande ökning för BNP per capita var drygt fyra gånger.

I diagrammet ovan kan man se att det var en väldigt stark utveckling av såväl BNP som BNP per capita 1994–2007. I samband med finanskrisen sjönk BNP per capita två år i följd och det tog sju år innan den översteg nivån som den var på före krisen. Även på senare år har BNP per capita ökat måttligt, trots en stark BNP-tillväxt.

Det finns flera möjliga orsaker till detta. En är att produktivitetstillväxten inte varit lika hög som under slutet av 1990-talet och början av 2000-talet. En annan förklaring är en ökad medellivslängd som innebär att andelen av befolkningen som är i arbetsför ålder minskar. På kort sikt innebär den stora invandringen under senare år en negativ effekt på BNP per capita eftersom befolkningen ökar samtidigt som det tar tid för många invandrare att komma in på arbetsmarknaden.

Norge ”slår” Sverige

BNP per capita kan ses som ett mått på landets välstånd, även om det inte är ett fullständigt sådant. OECD:s årliga sammanställning över medlemsländernas köpkraftsjusterade BNP per capita brukar benämnas ”välståndsligan”.

Enligt OECD hade Sverige 2018 en BNP per capita på drygt 53 000 dollar. Det gav en tolfteplats i välståndsligan. I början av 1970-talet låg Sverige så högt som på fjärde plats.

Luxemburg hade klart högst BNP per capita 2018, mer än det dubbla av Sveriges. Det beror till stor del på att många som arbetar i landet bor någon annanstans. De bidrar till att höja BNP, samtidigt som de inte räknas in i befolkningen. Irland, Schweiz och Norge är andra länder som sticker ut med en hög BNP per capita.

I Irlands fall beror den höga siffran främst på att många multinationella företag har sina huvudkontor i landet, till följd av jämförelsevis låga företagsskatter. När globala intäkter för dessa företag ”tas hem” på Irland drar det upp BNP och även BNP per capita.

I Schweiz bidrar en stark bank- och finanssektor samt en stor export av exempelvis maskiner och elektronik till en hög BNP per capita. I Norge är det framförallt oljeexporten som bidrar till den höga BNP-nivån.

BNP per capita 2018 (OECD-länder)

US dollar, löpande priser, löpande PPP

Luxemburg	111 710
Irland	83 946
Schweiz	68 972
Norge	63 760
USA	62 480
Island	57 763
Nederländerna	56 769
Österrike	56 273
Danmark	56 154
Tyskland	54 344
Australien	54 108
Sverige	53 171
Belgien	50 851
Finland	48 652
Kanada	47 927
Storbritannien	46 256
Frankrike	45 804
Japan	43 379

Källa: OECD. Siffrorna för 2018 är än så länge preliminära eller skattade för ett flertal av länderna.

Sverige i nivå med Danmark

Ska man göra internationella jämförelser bör man även ta hänsyn till att prisnivån skiljer sig åt i olika länder. Därför beräknas köpkraftsjusterad BNP per capita (PPP; purchasing power parity).
PPP tas fram genom att prismäta samma varor och tjänster i olika länder. Utifrån mätningen skapas ett index som kan användas för att eliminera prisskillnader mellan länderna.

BNP per capita (köpkraftsjusterad)

US dollar (2010 års PPP)

Källa: OECD

Diagrammet visar utvecklingen för ett antal länder efter köpkraftsjustering med fasta priser (angivet i dollar med 2010 års PPP). Norge har under lång tid haft en väldigt hög BNP per capita. Den har exempelvis varit högre än USA:s sedan början av 1970-talet.

Övriga Västeuropa, förutom Luxemburg, Irland och Schweiz, ligger en bit under den norska och den amerikanska nivån. Sveriges BNP per capita är ungefär på samma nivå som Danmarks medan Finlands BNP per capita är något lägre.

Kina har de två senaste decennierna haft en hög tillväxt, men landets BNP per capita ligger fortfarande långt under nivån i de västerländska ekonomierna.

BNP-tillväxten per capita lägre än total tillväxt

För svensk del har den totala BNP-tillväxten varit högre än BNP-tillväxten per capita under hela perioden från 1950 eftersom befolkningstillväxten varit positiv.

Årlig procentuell förändring

Så länge befolkningsförändringen är liten ligger dock BNP-tillväxten och tillväxten för BNP per capita väldigt nära varandra.

Gapet ökar dock under perioder när befolkningen har ökat mer än vanligt. Det går till exempel att se på 1960-talet och mitten av 1990-talet när det var stor invandring från Balkan. Allra tydligast har dock gapet varit de senaste fem åren då BNP-tillväxten varit drygt 1 procentenhet högre än BNP-tillväxten per capita varje år.