I Sverige bor tre av fyra barn, eller 75 procent av alla barn under 18 år, tillsammans med båda sina föräldrar.

Vart fjärde barn, eller omkring 540 000 barn, bor tillsammans med en av sina föräldrar. Bland de föräldrarna är det vanligast att vara ensamstående, alltså att man inte bor ihop med någon, men många har också en sambo. Sambon blir barnets bonusförälder.

Av de barn som bor ihop med en av sina föräldrar har 215 000, eller 40 procent, minst en bonusförälder. 9 procent har två bonusföräldrar.

Den här analysen baseras på register som bygger på folkbokföringen. Vi tittar på hur barns familjer ser ut, både hos den förälder där barnet är folkbokförd, men också hos barnets andra förälder.

Även om barnen är folkbokförda hos en av föräldrarna är det vanligt att de bor en del av tiden hos sin andra förälder. Undersökningarna av levnadsförhållanden (ULF/SILC) visar att av de barn vars föräldrar inte bor ihop bor nära fyra av tio barn en del av tiden, eller halva tiden, hos sina båda föräldrar.

Vanligast att bo med ensamstående mamma

Nära sex av tio barn vars föräldrar inte bor ihop, bor tillsammans med eller är folkbokförda hos, en ensamstående mamma. Det är alltså vanligare än att bo med en ensamstående pappa.

Familjetyp där barnet är folkbokförd

Diagrammet visar hemmaboende barn 0–17 år som inte är folkbokförda med båda sina föräldrar

Källa: Barn- och familjestatistik, 2019.

Nära vart femte barn bor med en ensamstående pappa eller med en mamma och hennes sambo, alltså barnets bonuspappa. Ungefär vart tjugonde barn bor tillsammans med sin pappa och bonusmamma.

9 procent har en förälder som är sambo utan barn

När det kommer till föräldern där barnet inte är folkbokförd, är det också vanligast att vara ensamstående. Föräldern bor alltså inte tillsammans med en partner eller något barn. Ungefär en tredjedel av barnen har en ensamstående förälder som de inte är folkbokförda hos.

Ungefär vart tionde barn har en förälder som är sambo, men inte bor tillsammans med barn. Vart femte barn har en förälder som är folkbokförd tillsammans med minst ett barn. Det är 6 procent där föräldern är ensamstående med barn och 14 procent där föräldern är sambo med barn.

För nära vart femte barn saknas uppgift om den andra förälderns familjetyp. Det handlar om barn vars andra förälder bor utomlands, har avlidit eller där barnet aldrig haft någon andra förälder och där uppgift helt saknas om en andra förälder i registren.

Familjetyp för den förälder barnet inte är folkbokförd hos

Hemmaboende barn 0–17 år som inte är folkbokförda med båda sina föräldrar

Källa: Barn- och familjestatistik samt Befolkningsstatistik, 2019.

Gruppen ”övriga” omfattar barn där föräldern bor tillsammans med en eller flera vuxna som de inte har en samborelation med.

80 procent har syskon hos minst en förälder

Barnen kan också ha syskon, både i den familj där de är folkbokförda och hos sin andra förälder. Av de barn som inte bor med båda sina föräldrar har 80 procent syskon hos minst en förälder. Då räknas både hel-, halv-, och bonussyskon. Av barn som bor tillsammans med båda sina föräldrar har 85 procent minst ett syskon.

Fakta om statistiken

Uppgifterna bygger på SCB:s Barn- och familjestatistik, Befolkningsstatistik och Undersökningarna av levnadsförhållanden (ULF/SILC).
Uppgifterna avser hemmaboende barn under 18 år. Barn som är adopterade eller bor med andra vuxna än föräldrar är exkluderade.