Förändringarna i samband med 1921 års riksdagsval resulterade i att antalet röstberättigade i Sverige ökade från 1,2 till 3,2 miljoner. Trots att fler kvinnor än män nu fick rösta utgjorde männen majoriteten av de röstande. Endast 47 procent av de kvinnliga röstberättigade deltog i valet, medan 62 procent av männen röstade.

Män i majoritet till 1960-talet

Skillnaden i valdeltagande mellan män och kvinnor minskade stadigt efter 1921. Då, i valet 1921, var skillnaden mellan män och kvinnor 15 procentenheter. Cirka tjugo år senare, i riksdagsvalet 1940, skilde det knappt fem och 1960 var skillnaden bara drygt två procentenheter, då 85 procent av kvinnorna och 87 procent av männen röstade.

– Faktum är att majoriteten som röstade i riksdagsvalet 1960 var kvinnor, men detta berodde på att det fanns fler kvinnor än män i befolkningen och bland de röstberättigade. Valdeltagandet var fortfarande något lägre bland kvinnor än bland män, säger Amanda Hansson, statistiker på SCB.

Idag röstar kvinnor i högre utsträckning än män, både sett till antal och andel, men skillnaden är numera bara runt en procentenhet. I riksdagsvalet 2018 deltog 89 procent av kvinnorna och 88 procent av männen.

Valdeltagande i riksdagsval bland kvinnor och män, 1911-2018, procent

Källa: SCB

Kommentar: Statistiken är totalräknad fram till och med 1960 års val och i 2018 års val. Däremellan baseras uppgifterna på skattningarna från urvalsundersökningar och har därmed en viss osäkerhet. I undersökningarna 1973–1985 ingår inte personer 75 år och äldre i urvalet. Detta medför att vi inte exakt kan säga vilket år kvinnors valdeltagande gick förbi männens. För att få en konsistent tidsserie har utlandssvenskar exkluderats i statistiken då rösträttsreglerna för dessa varierat över tid.

73 år till jämn könsfördelning i riksdagen

Förutom införandet av kvinnlig rösträtt blev kvinnor också valbara i samband med riksdagsvalet 1921. Det var dock få kvinnor som blev invalda i riksdagen under de första årtionden som kvinnor kunde väljas.

– Först under 1990-talet uppnåddes det som numera brukar räknas som jämn könsfördelning, nämligen att andelen män och kvinnor låg inom intervallet 40 till 60 procent, säger Amanda Hansson.

I valet 1921 valdes fem kvinnliga ledamöter in, vilket motsvarade drygt en procent av platserna i riksdagens båda kammare. Nästföljande val minskade andelen kvinnor till knappt en procent, för att sedan öka i varje val fram till 1991. I det valet sjönk andelen kvinnor i riksdagen med nästan fem procentenheter, till 33 procent.

Varannan damernas

Trendbrottet 1991 skapade en intensifierad debatt om representationen i svenska riksdagen. I nästföljande val, 1994, införde därför flera partier listor där varannan kandidat var kvinna och varannan man. Att på detta sätt varva kandidaterna på valsedlarna brukar kallas för varannan damernas.

I valet 1994 steg andelen kvinnor i riksdagen med över sju procentenheter, till drygt 40 procent. Detta innebar att Sveriges riksdag då, för första gången, uppnådde målet om jämn könsfördelning. Sedan dess har andelen män och kvinnor i riksdagen legat inom intervallet 40 till 60 procent.

Kvinnor och män i riksdagen, 1922-2018, procent

Källa: SCB

Kommentar: Fram till och med 1969 avses riksdagens båda kammare. År 1971 infördes enkammarriksdagen. Uppgifterna för åren 1922–1974 avser 10 januari, dvs. då riksdagsåret inleddes.

Få män i V och MP – få kvinnor i KD och SD

Trots att Sveriges riksdag som helhet idag håller en jämn könsfördelning, finns stora variationer mellan de olika partierna. I det senaste riksdagsvalet, 2018, valdes  högst andel kvinnliga ledamöter i Miljöpartiet, 75 procent. Högst andel manliga ledamöter valdes i Kristdemokraterna, där 73 procent av partiets platser tilldelades en man.

Valda i riksdagsval, män och kvinnor per parti, 2018, procent

Källa: SCB

Ingen kvinna som statsminister

Ser vi till den styrande makten, det vill säga Sveriges regering, har utvecklingen gått långsammare än i riksdagen. Först 1947, 26 år efter införandet av kvinnlig rösträtt, tillsattes det första kvinnliga statsrådet. Det var Karin Kock som utnämndes till konsultativt statsråd i Tage Erlanders socialdemokratiska regering. Ett år senare tillträdde hon som folkhushållningsminister. Efter detta gick utvecklingen långsamt. Fortfarande drygt 20 år efter att Karin Kock tillträdde, 1969, var enbart två av 19 statsråd kvinnor.

Över tid steg andelen kvinnor i regeringen något. Sedan introduktionen av varannan damernas 1994 har ministerposterna fördelats i princip lika mellan könen. Däremot har Sverige, fortfarande 100 år efter demokratins införande, inte haft någon kvinnlig statsminister.

Fakta

Redan 1919 fattade riksdagen beslut om att allmän och lika rösträtt skulle införas i Sverige. Eftersom rösträtten regleras i grundlagen krävdes dock att riksdagen fattade två likadana beslut med ett riksdagsval emellan. År 1920 hölls det sista riksdagsvalet där kvinnor saknade rösträtt och i början av 1921 tog riksdagen det andra beslutet om allmän och lika rösträtt. I slutet av samma år fick kvinnor för första gången gå till valurnorna och rösta i riksdagsval. Detta, tillsammans med vissa andra anpassningar, resulterade i att antalet röstberättigade ökade från 1,2 till 3,2 miljoner mellan 1920 och 1921 års val.

I denna artikel baseras uppgifter om valdeltagande på röstberättigade svenska medborgare boende i Sverige. År 1968 fick svenska medborgare bosatta i utlandet rösträtt i riksdagsval. Rösträttsreglerna för denna grupp har dock varierat över tid och för att få en konsistent tidsserie har gruppen exkluderats i denna artikel. Ser man till valdeltagande för samtliga röstberättigade i riksdagsvalet 2018 var valdeltagandet bland kvinnor 88 procent medan 87 procent av männen deltog.