I den ursprungliga publiceringen av denna statistiknyhet (2015-03-17) angavs felaktigt att trenden mot en alltmer jämställd riksdag bröts i och med 2014 års val. Detta var felaktigt eftersom trendbrottet redan skett när andelen valda kvinnor minskade från 47,3 procent i 2006 års val till 45,0 procent i 2010 års val.

I 2014 års val minskade för andra valet i rad andelen kvinnor som valdes in till riksdagen. Jämförs de två senaste valen är det en minskning från 45,0 procent 2010 till 43,6 procent i 2014 års val. Andelen ledamöter under 30 år i riksdagen blev samtidigt rekordhög, 10,6 procent, en ökning med 5,7 procentenheter. Andelen äldre ledamöter, 65 år och äldre, i riksdagen ökade också något till 2,6 procent medan övriga åldersgrupper minskade. Trots uppgången av andelen unga och äldre riksdagsledamöter är dessa grupper fortfarande underrepresenterade jämfört med den röstberättigade befolkningen där de utgör 19,0 respektive 26,0 procent.

Både köns- och åldersfördelningen varierar stort mellan partierna i riksdagen. I tabellen nedan redovisas andelen kvinnor och män bland ledamöterna efter parti valen 2010 och 2014.

Av riksdagens ledamöter är 8,3 procent födda i ett annat land än Sverige, vilket är en liten ökning från 8,0 procent 2010. Av dem som hade rätt att rösta i riksdagsvalet är andelen utlandsfödda 12,0 procent.

En mer jämställd och yngre kommunfullmäktige

I och med 2014 års val ökade andelen kvinnor som valdes in i kommunfullmäktige något, från 43,0 till 43,7 procent. Liksom i riksdagsvalet ökar även andelen unga ledamöter. Andelen ledamöter 18–29 år ökar från 6,9 till 7,9 procent och andelen ledamöter 30–49 år ökar från 33,8 till 35,7 procent. Även den äldsta åldersgruppen ökar i andel, medan gruppen i åldrarna 50–64 år minskar. Ser man till medelåldern bland de valda minskar den från 51,5 år vid valet 2010 till 51,2 år vid valet 2014. Den yngsta och den äldsta åldersgruppen är dock fortfarande underrepresenterade gentemot den röstberättigade befolkningen.

Efter 2014 års kommunfullmäktigval är andelen ledamöter som är födda i annat land än Sverige 7,7 procent. Motsvarande andel efter 2010 års val var 7,6 procent. Av dem som hade rätt att rösta i kommunfullmäktigvalen var andelen utlandsfödda 17,0 procent.

Högst utbildningsnivå bland Europaparlamentariker

Bland de valda till Europaparlamentet 2014 har störst andel en eftergymnasial utbildning. Av de svenska Europaparlamentarikerna har 78,9 procent eftergymnasial utbildning (för en person saknas uppgift i SCB:s register). Det är 71,8 procent av Riksdagens ledamöter som har en eftergymnasial utbildning, i landstingsfullmäktige är motsvarande andel 62,7 procent och i kommunfullmäktige har 52,0 procent. Bland de röstberättigade i de olika valen varierade andelen med eftergymnasial utbildning 33–34 procent.

Statistiken publiceras på dessa sidor:

• Nominerade och valda vid val till riksdag, kommun- och landstingsfullmäktige
• Nominerade och valda vid svenska val till Europaparlamentet

Statistik över valdeltagandet i 2014 års allmänna val publiceras 2015-03-30 klockan 09.30.