Alla väljare vet inte vilket parti de skulle rösta på om det var val de närmsta dagarna. Mest säkra var väljarna i den första mätningen efter valet, då andelen som inte visste vilket parti de skulle rösta på var nere på knappt 13 procent. I maj 2022 var motsvarande andel nästan 20 procent. Genomgående är det något vanligare att personer inte vet vilket parti de skulle rösta på än att de helt saknar en partisympati. I maj 2022 uppgav 14 procent att de inte sympatiserade med något parti.

Både vid studier av partisympati och partival framgår att kvinnor, unga, personer med lägst inkomster och lägre utbildningsnivå svarar att de inte vet i högre utsträckning än män, äldre, de med högst inkomster och eftergymnasial utbildning.

Men även de som uppger ett partival kan vara tveksamma. Sverigedemokraternas väljare är de som är mest säkra på sitt partival med en andel säkra väljare som överstigit 80 procent under hela mandatperioden. I andra änden finns Liberalernas och Centerpartiets väljare där knappt hälften uppgav att de var säkra på sitt partival i mandatperiodens sista mätning.

Alla som sympatiserar med ett parti uppger inte att de skulle rösta på det parti de sympatiserar med om det var val de närmsta dagarna. Sverigedemokraternas sympatisörer var de som i högst grad uppgav att de skulle rösta på partiet i maj 2022, med 90 procent. I andra änden finns Miljöpartiets och Liberalernas sympatisörer av vilka omkring 65 procent uppgav att de skulle göra detsamma.

Rapport om mandatperioden 2018–2022

Nu publicerar SCB en rapport med fokus på opinionen under mandatperioden som inleddes med valet den 9 september 2018 och avslutas i och med valet den 11 september 2022. Rapportens fokus är på partiopinionen under mandatperioden, som har präglats av Coronapandemin och på slutet om frågan om ett svenskt Natomedlemskap. I kapitlet om partiopinionen presenteras resultat från SCB:s åtta Partisympatiundersökningar under mandatperioden med fokus på partival och partisympati för samtliga åtta riksdagspartier. I kapitlet presenteras även resultat gällande väljarkårens syn på den svenska hanteringen av Coronapandemin, samt opinionens inställning till ett svenskt medlemskap i Nato. I rapportens två första kapitel presenteras valresultaten från 2018 års val för att skapa en kontext till den opinionsutveckling som följer.

Mandatperioden 2018–2022. Fyra händelserika år

Nästa statistiknyhet som publiceras 2022-11-21 08.00 avser Allmänna val, valresultat 2022