Den 9 september 2018 är det val i Sverige. Med ett år kvar till valet publicerar SCB nu preliminära uppgifter om hur många som får rösta i val till riksdags- och kommunfullmäktige. För att få rösta måste en person ha fyllt 18 år på valdagen. I valet till riksdagen får preliminärt cirka 7 268 000 svenska medborgare folkbokförda i Sverige rösta, vilket är 98 000 fler än i 2014 års val. Även Svenska medborgare i utlandet får rösta i riksdagsval. SCB gör ingen prognos om hur stor denna grupp blir, men 2014 var det drygt 161 000 som fick rösta från utlandet.

Där lite fler kvinnor som är röstberättigade jämfört med män. I 2018 års riksdagsval ser andelen röstberättigade kvinnor ut att bli 50,6 procent mot 49,4 procent män. Att det är en större andel kvinnor hänger ihop med att kvinnor lever längre än män. Andelen kvinnor är uteslutande högre bland äldre personer. Tendensen är dock att andelen män ökar bland de röstberättigade och det beror i huvudsak på att livslängden ökar snabbare bland män jämfört med bland kvinnor.

Färre unga och fler äldre

Om vi studerar de röstberättigade i 2018 års val efter ålder minskar antalet unga väljare jämfört med 2014 års val. Antalet förstagångsväljare, de som fyllt 18 år sedan föregående val, blir cirka 383 000 personer, vilket motsvarar 5,3 procent av de som får rösta i riksdagsvalet. Det är en minskning med cirka 62 000 förstagångsväljare, motsvarande 0,9 procentenheter av alla röstberättigade sedan 2014.

Unga 18–24 år minskar också till antalet och blir preliminärt 673 000 personer. Det innebär att det är 122 000 färre unga jämfört med i 2014 års riksdagsval. Däremot ser gruppen 25–29 år ut att bli cirka 61 000 personer fler i 2018 års val jämfört med föregående val. Det här förklaras av att det åren runt år 2000 föddes få barn i Sverige och det är de som nu är förstagångsväljare, medan det i början av 1990-talet föddes många barn, som nu är i åldrarna 25–29 år.

En åldersgrupp som växer jämfört med 2014 års val är personer mellan 70–79 år. Det är den stora generationen född på 1940-talet som gör att det blir uppemot 145 000 fler personer i åldersspannet.

Fler utländska medborgare med rösträtt

I val till kommun- och landstingsfullmäktige får även utländska medborgare rösta. Det gäller folkbokförda medborgare från EU-länder, Norge, Island samt övriga utländska medborgare som varit folkbokförda i Sverige i tre år i följd inför valet. Totalt beräknas cirka 578 000 utländska medborgare få rösta i val till kommunfullmäktige, vilket är 123 000 fler än 2014. De utländska medborgarna som får rösta i val till kommunfullmäktige motsvarar därmed 7,4 procent av de som får rösta i kommunfullmäktigevalen, en ökning med 1,4 procentenheter.

2017-10-18 9.30