Den kommunala förvaltningens finansiering sker framför allt genom emitterade räntepapper och lån. Även om finansieringen via emittering av räntebärande värdepapper har ökat är lån fortfarande en betydande del av den kommunala förvaltningens totala skuldsättning. Räntebärande värdepapper och lån utgjorde vid slutet av tredje kvartalet 22 respektive 42 procent av den kommunala förvaltningens totala skulder.

Statens skulder fortsatte att minska

Sedan 2015 har statens skulder gått i motsatt riktning jämfört med den kommunala förvaltningens. Under de tre första kvartalen 2019 uppgick den statliga förvaltningens nettotransaktioner till -164 miljarder och i slutet av det tredje kvartalet hade den statliga förvaltningen skulder på 2 007 miljarder kronor. Vid utgången av andra kvartalet 2016 var den statliga förvaltningens skulder på rekordhög nivå, men sedan dess har de statliga skulderna minskat med 171 miljarder kronor.

Icke-finansiella bolag minskade sin upplåning

Icke-finansiella bolags nettoupplåning via lån i monetära finansinstitut var under tredje kvartalet 2019 negativ för första gången på nästan tre år. Det innebär att de icke-finansiella bolagen betalat av mer än de lånat under kvartalet. Även upplåningen via emitterade räntebärande värdepapper sjönk under kvartalet efter två kvartal med hög nettoupplåning.

Den totala skulden för lån i monetära finansinstitut och emitterade räntebärande värdepapper uppgick vid utgången av det tredje kvartalet till 3 764 miljarder kronor. Det var en ökning med 37 miljarder kronor jämfört med föregående kvartal. Att skulden ökade trots negativ nettoupplåning förklaras framför allt av att den svenska kronan försvagades mot de flesta valutorna under kvartalet och att hälften av den emitterade värdepappersskulden är utgiven i utländsk valuta.

Lägre sparande på hushållens bankkonton samt i aktier och fonder

Hushållens finansiella sparande uppgick under det tredje kvartalet till 7 miljarder kronor, vilket ligger i linje med genomsnittet för ett tredje kvartal de senaste tio åren. Det finansiella sparandet för ett tredje och fjärde kvartal har historiskt varit lägre än för första och andra kvartalet.

Det relativt låga sparandet berodde bland annat på lägre investeringar i nya bostadsrätter, ett försiktigt sparande i fonder och aktier samt lägre nettoinlåning på bankkonto. Nettoköpen av nya bostadsrätter var det lägsta på tre år och uppgick till 9 miljarder kronor. Nettoköpen av aktier och fonder uppgick till 2 miljarder, vilket var 9 miljarder lägre än föregående kvartal. Inlåningen på bankkonto var det lägsta på drygt två år och uppgick till 9 miljarder kronor.

Hushållens skulder ökade med 48 miljarder under tredje kvartalet. Den årliga tillväxttakten på lån uppgick till 4,8 procent under tredje kvartalet och har minskat 1,1 procentenhet sedan andra kvartalet 2018. Hushållens lån består främst av lån i bank- och bostadsinstitut samt CSN-lån.

Hushållens finansiella nettoförmögenhet var vid utgången av kvartalet 10 524 miljarder, vilket var en ökning med 242 miljarder kronor jämfört med föregående kvartal. Hushållens finansiella förmögenhet består till stor del av börsrelaterade tillgångar och den procentuella utvecklingen av hushållens finansiella nettoförmögenhet var i linje med börsuppgången under kvartalet. Enligt Affärsvärldens generalindex steg Stockholmsbörsen med 1,9 procent tredje kvartalet.

Revideringar

I samband med denna publicering har revideringar av samtliga kvartal 2019 gjorts. Utöver detta har revideringar av åren 2015-2018 förts in för utlandssektorn och för offentlig förvaltning har 2017 och framåt uppdaterats.