Finansräkenskaperna första kvartalet 2024
Hushållens finansiella nettoförmögenhet ökade
Statistiknyhet från SCB 2024-06-20 8.00
Hushållens likvida sparande uppgick till 82 miljarder kronor första kvartalet 2024, vilket är på samma nivå som första kvartalet föregående år. Hushållens finansiella nettoförmögenhet som andel av BNP ökade med 21 procentenheter jämfört med samma period året innan. Offentlig sektors skuldkvot har minskat stadigt sedan tidsseriens start 1996, samtidigt har skuldens fördelning mellan staten och kommunsektorn förändrats över tid.
Hushållens likvida sparande, d.v.s. deras finansiella likvida tillgångar minus skulder, uppgick under det första kvartalet 2024 till 82 miljarder kronor. Under kvartalet nettoköpte hushållen aktier och fonder samt gjorde nettoinsättningar på bankkonto. Hushållens nettoupplåning, d.v.s. deras nytagna lån minus amorteringar, var alltjämt låg under första kvartalet och uppgick till 13 miljarder. Det är en ökning med 10 miljarder jämfört med föregående kvartal och en ökning med 9 miljarder jämfört med motsvarande kvartal 2023.
Från första kvartalet 1996 till första kvartalet 2024 har hushållens skuldkvot som andel av BNP dubblerats och gått från 43 procent till 88 procent. Under samma tidsperiod har den finansiella nettoförmögenheten som andel av BNP mer än tredubblats och gått från 75 procent till 246 procent. Det innebär att hushållens finansiella tillgångar har stigit i en snabbare takt än skulderna. Under pandemin tilltog denna skillnad i utvecklingstakt i samband med prisuppgångarna på bland annat aktier och bostadsrätter.
Vid utgången av första kvartalet 2024 uppgick hushållens finansiella nettoförmögenhet till 15 380 miljarder kronor vilket motsvarar 246 procent av BNP. Det är en uppgång med 21 procentenheter jämfört med samma period föregående år, men en nedgång med 21 procentenheter jämfört med första kvartalet 2021 då den finansiella nettoförmögenheten var som störst för ett första kvartal.
Fördelningen mellan hushållens finansiella tillgångar har varit stabil över tid. Trots att börsen, enligt affärsvärldens generalindex, har stigit med i genomsnitt 8 procent per år sedan 1996, har aktiernas andel av hushållens finansiella tillgångar inte ökat med mer än 4 procentenheter under samma period.
Mellan år 1996 och 2000 var bostadsrätternas andel av hushållens finansiella tillgångar förhållandevis stabil runt 6 procent. Efter år 2000 började bostadsrätternas andel succesivt öka, för att första kvartalet 2017 utgöra 20 procent av de totala tillgångarna. Sedan år 2017 har bostadsrätternas andel av hushållens finansiella tillgångar minskat något till att första kvartalet 2024 utgöra 16 procent.
Statsskuldskvoten, vilket är den totala marknadsvärderade statsskulden i procent av BNP, har sedan tidsseriens start sjunkit med 48 procentenheter. Spåren av finanskrisen på 1990-talet gjorde att statsskulden år 1995 var 82 procent av BNP, för att sedan nå sin kulmen år 1998 då den var 88 procent av BNP.
Efter år 1998 har statsskuldkvoten sjunkit. Vid vissa årtal har den ökat lite, för att sedan sjunka igen. Mellan åren 2019 och 2020 ökade statsskuldskvoten med sex procentenheter, från 40 procent till 46 procent. Det är den största ökningen av statsskuldskvoten mellan två år. En orsak är att staten detta år tog mer lån till följd av pandemin som bröt ut år 2020. Efter år 2020 har statsskuldskvoten sjunkit med fyra procentenheter per år och i slutet av 2023 uppgick den till 34 procent av BNP, vilket är den lägsta kvoten sedan tidsseriens start.
Kommuner och regioners totala marknadsvärderade skuld i procent av BNP har haft en mer stadig utveckling sedan tidsseriens start, från 9 procent under år 1995 till 22 procent under 2023. Enda minskningen i tidsserien är mellan åren 2020 och 2021, den period då kommunerna fick statsbidrag med anledning av coronapandemin.
Under det första kvartalet 2024 fortsatte statens skuldkvot att sjunka och hamnade på 34 procent. Kommunernas skuldkvot var på samma nivå som vid utgången av år 2023, 22 procent.
Icke-finansiella bolags finansiering
Under det första kvartalet 2024 var värdet för icke-finansiella bolags finansiering via lån, nytagna lån minus amortering, hos monetära finansinstitut 5 miljarder kronor. Det är en uppgång jämfört med föregående kvartal då detta värde var minus 74 miljarder, och en stor nedgång från motsvarande kvartal föregående år, då detta värde var 51 miljarder.
Finansieringen genom räntebärande värdepapper, nyemissioner minus förfall och återköp, uppgick till minus 50 miljarder kronor. Det är 42 miljarder kronor lägre än föregående kvartal och 3 miljarder högre än motsvarande kvartal året innan.
De totala lånen hos monetära finansinstitut uppgick vid utgången av kvartalet till 2 877 miljarder kronor. Värdet på emitterade räntebärande värdepapper uppgick till 1 474 miljarder kronor.
Revideringar
I samband med publiceringen av Finansräkenskaperna för första kvartalet 2024 har revideringar gjorts tillbaka till 1995 i syfte att förbättra statistiken där nya uppgifter blivit tillgängliga. Revideringarna påverkar både tidsserierna för år och kvartal.
Företagens ekonomi (FEK) har reviderats tillbaka till 2019.
Kvarhållna utdelningar och transaktioner i pensionsrätter har reviderats med större belopp tillbaka till 2017, vilket bland annat påverkar sparandet i hushållssektorn.
För värdepappersinnehav (VINN) har uppgifter reviderats från 2019, och vad gäller Emitterade värdepapper (SVDB) sträcker sig revideringar tillbaka till 2015.
För Kommuner och regioner har hela tidsserien reviderats för långfristiga lån på skuldsidan. Revideringen beror på att kommunerna omklassificerat gamla operativa leasingavtal till finansiella leasingavtal. Tidsserien har också reviderats bland annat vad gäller tjänstepensioner.
Staten har reviderats med nya uppgifter från Ekonomistyrningsverket (ESV), bland annat avseende allmänna pensionsavgifter, från år 2000, och utsläppsrätter från 2012. Övriga poster har reviderats tillbaka så långt som 2005.
Sektor utlandet har reviderats tillbaka till 2013 med nya uppgifter från Betalningsbalansen.
Definitioner och förklaringar
I statistiknyheten refereras det till det likvida sparandet för hushållen. Det beräknas som skillnaden mellan transaktioner i finansiella tillgångar och skulder exklusive periodiseringar (skatteperiodiseringar, tjänstepensioner och övriga försäkringstekniska avsättningar). Se Finansräkenskapernas kvalitetsdeklaration, avsnitt variabler 1.2.2, för mer information.
Finansräkenskaperna syftar till att ge information om finansiella tillgångar och skulder samt förändringar i finansiellt sparande och finansiell förmögenhet för olika samhällssektorer. Statistiken redovisas i löpande priser och tar inte hänsyn till inflation.
Finansräkenskapernas finansiella sparande beräknas som skillnaden mellan transaktioner i finansiella tillgångar och skulder. I de reala Sektorräkenskaperna, som liksom Finansräkenskaperna är en del av Nationalräkenskaperna, beräknas finansiellt sparande som skillnaden mellan intäkter och kostnader. Finansräkenskaperna och de reala Sektorräkenskaperna bygger emellertid på olika källor, vilket ger upphov till skillnader mellan produkterna.
I Finansräkenskaperna beräknas statsskulden annorlunda jämfört med det mått på statsskulden som oftast redovisas och som beräknas enligt konvergenskriterierna, den så kallade Maastrichtskulden. I definitionen av Maastrichtskulden ingår inte alla finansiella instrument, instrumenten redovisas i nominellt värde och skulderna för statlig förvaltning är konsoliderade. Statsskulden i Finansräkenskaperna är inte konsoliderad och inkluderar alla finansiella instrument till marknadsvärde.
Sektorn statlig förvaltning inkluderar utöver de statliga myndigheterna även vissa statliga stiftelser och vissa statligt ägda bolag. Statlig förvaltning inkluderar inte enheter inom ålderspensionssystemet. De utgör istället sektorn sociala trygghetsfonder. Kommunal förvaltning inkluderar primärkommunala myndigheter, regionmyndigheter (tidigare landstingsmyndigheter), kommunalförbund samt vissa kommunala stiftelser och vissa kommun- eller regionägda bolag.
Mer information: Nationalförmögenheten
I samband med publiceringen av Finansräkenskaperna publiceras även Nationalförmögenheten som innehåller årsdata för både reala och finansiella tillgångar. De finansiella tillgångarna och skulderna hämtas från Finansräkenskaperna och är därmed konsistenta med de värden som publiceras i Finansräkenskaperna.
För ytterligare information se:
Nästa publiceringstillfälle
Nästa statistiknyhet publiceras 2024-09-19 kl. 8.00.
Använd gärna fakta ur den här statistiknyheten men kom ihåg att ange Källa: SCB.