Sparbarometern, 1:a kvartalet 2024
Hushållens tillväxttakt i lån ökade
Statistiknyhet från SCB och Finansinspektionen 2024-05-16 8.00
Hushållens likvida sparande uppgick till 89 miljarder kronor vid utgången av kvartalet. Det är 14 miljarder kronor högre jämfört med samma period föregående år. Samtidigt var den årliga tillväxttakten för hushållens lån 0,7 procent.
Vid utgången av kvartalet uppgick hushållens nysparande i likvida tillgångar till 103 miljarder kronor. Samtidigt ökade lånen med 14 miljarder kronor. Det likvida sparandet var således 89 miljarder kronor.
Hushållens sparande i aktier, fonder och inlåning
Under kvartalet nettoköpte hushållen börsnoterade aktier för 6 miljarder kronor och fondandelar till ett värde av 37 miljarder kronor.
Bankinlåningen uppgick till 13 miljarder kronor, vilket är en ökning med 24 miljarder kronor jämfört med samma period föregående år.
Hushållens lån och årlig lånetillväxttakt
Vid utgången av kvartalet uppgick hushållens totala lån till 5 244 miljarder kronor, vilket ger en årlig tillväxttakt på 0,7 procent.
Hushållens nettoupplåning under kvartalet uppgick till 14 miljarder kronor. Det är en ökning med 8 miljarder kronor jämfört med samma period föregående år.
Definitioner och förklaringar
Det likvida sparandet beräknas som skillnaden mellan transaktioner i finansiella tillgångar och skulder exklusive periodiseringar (skatteperiodiseringar, tjänstepensioner och övriga försäkringstekniska avsättningar). Statistiken redovisas i löpande priser och tar inte hänsyn till inflation.
I Sparbarometern är det likvida sparandet ett centralt mått för hushållens sparande i finansiella tillgångar eftersom det speglar hushållens finansiella beslut på kort sikt. I det likvida sparandet ingår sedlar och mynt, inlåning, obligationer, direktägda aktier, fondandelar, privat försäkringssparande och övriga finansiella tillgångar. Utöver detta ingår även bostadsrättsandelar och fritidshus i utlandet. Dessa instrument betraktas vanligtvis inte som likvida men ingår för att det ska vara möjligt att kunna dra av skulderna (exklusive periodiseringar) som framför allt består av lån.
I hushållens lån ingår, utöver lån i bank och bostadsinstitut, även studielån och övriga lån (vilket är lån till finansiella företag som inte klassificeras som bank eller bostadsinstitut). Hushållens nettoupplåning beräknas som differensen mellan nytagna lån och amorteringar.
Hushållens ägande i bostadsrätter är en finansiell tillgång och ingår i Sparbarometern. Däremot ingår inte småhus med äganderätt då det är en real tillgång. Information om hushållens totala tillgångar i bostäder finns i publikationen Nationalförmögenheten.
I Sparbarometern publiceras inga större revideringar eller metodförändringar. Dessa publiceras istället i Finansräkenskaperna där mer tid för beräkningar och avstämningar mot andra sektorer finns och revideringsdokumentation publiceras. Däremot kan mindre revideringar ske till följd av till exempel reviderad primärstatistik.
I samband med publiceringen av Sparbarometern för första kvartalet 2024 uppdateras tidsserien från och med första kvartalet 2019 med de revideringar som infördes i Finansräkenskapernas publicering den 14:e mars 2024.
Utförligare beskrivningar av större revideringar beskrivs i Statistiknyheten för Finansräkenskaperna:
Finansräkenskaper, kvartal och år
Mer information: Nationalförmögenheten
I samband med publiceringen av Finansräkenskaperna publiceras även Nationalförmögenheten som innehåller årsdata för både reala och finansiella tillgångar. De finansiella tillgångarna och skulderna hämtas från Finansräkenskaperna och är därmed konsistenta med de värden som publiceras i Finansräkenskaperna.
För ytterligare information se:
Nationalförmögenheten och Nationella Balansräkningar (pdf)
Statistikdatabasen:
Nästa publiceringstillfälle
2024-08-22 klockan 8.00.
Statistikdatabasen
Ytterligare information finns i Statistikdatabasen
Använd gärna fakta ur den här statistiknyheten men kom ihåg att ange Källa: SCB.