Miljöräkenskaper – Materialflödesräkenskaper 1998-2021
Stagnerad utvinning av naturresurser 2021
Statistiknyhet från SCB 2022-12-15 8.00
Den uppåtgående trenden för inhemsk materialutvinning har sedan 2019 bromsat in. Under 2021 utvanns 266 miljoner ton naturresurser i Sverige, en knapp procents ökning sedan 2020. Den inhemska materialkonsumtionen uppgick till 259 miljoner ton, vilket motsvarar 24,9 ton per person, en ökning med 2 procent jämfört med 2020.
- Coronapandemins påverkan syns tydligt och precis som vid finanskrisen blir det ett litet hack i kurvan för materialkonsumtion år 2020, då framförallt materialkonsumtionen av biomassa och metaller minskade, säger Axel Ehrling, analytiker på SCB:s miljöräkenskaper.
Inhemsk utvinning
Varje år utvinns stora mängder naturresurser från den svenska naturen som antingen används inom landet eller går på export. 2021 utvanns 266 miljoner ton naturresurser. Det är den högsta noteringen sedan tidsseriens början 1998, men ökningstakten har bromsats in sedan 2019.
Icke-metalliska mineraler är den i särklass största materialkategorin med en inhemsk utvinning på 110 miljoner ton år 2021, varav 101 miljoner ton är sand och grus*. Därefter följer utvinning av metallmalmer, 89 miljoner ton, där de viktigaste malmerna är järnmalm (41 miljoner ton), kopparmalm (34 miljoner ton) samt guld- och silvermalm (10 miljoner ton). Utvinning av biomassa utgjorde 67 miljoner ton, och huvuddelen av detta är timmer (41 miljoner ton).
Vissa händelser gör tydliga avtryck i statistiken, som stormen Gudrun som medförde en tillfällig stor ökning av timmeruttaget 2005. Den internationella finanskrisen medförde minskningar i flera kategorier 2009 på grund av vikande efterfrågan. Den svåra torkan sommaren 2018 ledde till minskad skörd av spannmål, baljväxter, oljeväxter och halm, vilket är orsaken till att utvinning av biomassa minskade detta år.
*Data för sand och grus har inte uppdaterats 2021 utan är 2020s värden.
Källa: Miljöräkenskaperna, Statistiska centralbyrån (SCB)
Inhemsk materialkonsumtion
Inhemsk materialkonsumtion definieras som inhemsk utvinning plus import minus export. Totalt sett har den inhemska materialkonsumtionen ökat med 2 procent jämfört med 2020 och med 39 procent sedan 1998, till 259 miljoner ton 2021. 2020 präglades av coronapandemin, vilket påverkat materialkonsumtionen främst genom minskad import.
Den inhemska materialkonsumtionen av icke-metalliska mineraler, där sand och grus utgör den allra största delkategorin, var 114 miljoner ton år 2021. Det är oförändrat jämfört med 2020, men en ökning med 47 procent sedan 1998. Konsumtionen av metaller har ökat med 8 procent sedan 2020 och med 96 procent jämfört med 1998. 2021 uppgick konsumtion av metaller till 65 miljoner ton.
Konsumtionen av biomassa var 59 miljoner ton 2021, vilket är oförändrat mot 2020, men en ökning med 22 procent sedan 1998. Konsumtionen av fossila bränslen har minskat 11 procent 2021 jämfört med 2020 och minskat 31 procent sedan 1998. 2021 konsumerades 15 miljoner ton fossila bränslen.
Kategorierna övriga produkter och avfall har ökat kraftigt sedan 1998, men från väldigt låga nivåer. 2021 utgjorde konsumtionen av övriga produkter 5 miljoner ton, och avfall 2 miljon ton.
Källa: Miljöräkenskaperna, Statistiska centralbyrån (SCB)
Drivkrafter för materialkonsumtionen i Sverige
Några av faktorerna som påverkar utvecklingen av materialkonsumtionen är hur mycket material som går åt per produkt, som kan beskrivas som en materialintensitet (materialkonsumtion/BNP), hur mycket som produceras per person (BNP/capita) och hur stor befolkningen är. Diagrammet nedan visar att materialintensiteten i Sverige har minskat över tid men ökat något de senaste åren. Folkmängden i Sverige ökar stadigt och BNP/capita har ökat fram till 2020. Sammantaget har materialkonsumtionen ökat med 39 procent mellan 1998 och 2020. Det finns idag ingen trend som tyder på att materialkonsumtionen är frikopplad från ekonomisk utveckling.
Källa: Miljöräkenskaperna, SCB Kommentar: Detta är en applicering av den så kallade IPAT-ekvationen, som beskriver hur dessa faktorer driver materialkonsumtionen. IPAT står för: I (Impact) = P (Population) * A (Affluence) * T (Technology). I diagramförklaringen står vilken faktor som representerar vad inom parantes.
Materialfotavtryck
Hösten 2022 tog SCB fram statistik om cirkulär ekonomi där bland annat materialfotavtryck ingår. Materialfotavtrycket beskriver hur mycket råvaror som går åt uppströms längs hela produktionskedjan i Sverige och globalt, till följd av den svenska konsumtionen (hushållskonsumtion, offentlig konsumtion och investeringar). Materialfotavtrycket benämns på engelska material footprint eller raw material consumption (RMC). För mer info se: Cirkulär ekonomi (scb.se)
Definitioner och förklaringar
Materialflödesräkenskaper (EW-MFA, Economy-Wide Material Flow Accounts) är ett sätt att mäta ett lands fysiska omsättning av material, på samma sätt som BNP mäter ett lands omsättning i monetära termer. Bland annat mäter man länders inhemska materialkonsumtion (DMC, domestic material consumption), definierat som den mängd material som utvinns i landet, plus det som importeras, minus det som exporteras.
Materialflödena delas in i kategorierna biomassa, metaller, icke-metalliska mineraler, fossila bränslen, övriga produkter och avfall. Dessa är i sin tur indelade i ett 40-tal olika underkategorier.
Syftet med att studera materialflöden är att få ett mått på hur resursintensivt ett lands ekonomi är, och för att se exempelvis förhållandet mellan resursförbrukningen och BNP. Inhemsk materialkonsumtion används till exempel som ett mått i EU:s färdplan mot ett resurseffektivt samhälle.
Sedan 2013 ingår materialflödesräkenskaper i EU:s förordning om miljöräkenskaper. Det innebär att det är obligatoriskt för EU:s medlemsländer att rapportera in statistik om landets materialflöden till Eurostat.
I SCB:s statistikdatabas finns uppgifter om inhemsk utvinning, import, export och inhemsk materialkonsumtion uppdelat på materialkategorier. På miljöräkenskapernas produktsida (se länk under Mer om statistiken i boxen uppe till höger) finns dessutom underlag för nedladdning som omfattar grunddata och diagram.
Nästa publiceringstillfälle
Nästa publicering sker 2024.
Statistikdatabasen
Ytterligare information finns i Statistikdatabasen
Använd gärna fakta ur den här statistiknyheten men kom ihåg att ange Källa: SCB.