Till innehåll på sidan

Forskning och utveckling i Sverige 2023

FoU-verksamheten växer i Sverige under 2023

Statistiknyhet från SCB 2024-10-31 8.00

Utgifterna för forskning och utveckling (FoU) i Sverige ökade med 3 procent, från 216 miljarder till 224 miljarder i fasta priser, mellan 2022 och 2023. Även FoU-personalen ökade jämfört med föregående år med 1 procent till totalt 106 000 heltidsekvivalenter 2023. Uppgifter för 2023 visar också att företag i Sverige lade 14,6 miljarder på FoU inom olika energiområden.

Under 2023 uppgick utgifterna för egen FoU i Sverige till 224 miljarder. Detta är en ökning på 3 procent eller drygt 7,4 miljarder jämfört med 2022 i fasta priser. I både den offentliga sektorn och universitets- och högskolesektorn var ökningarna små i fasta priser, 1 procent i respektive sektor. Företagssektorn såg en större ökning på 4 procent jämfört med 2022. På grund av relativt hög inflation under 2023 får fastprisberäkningen betydande effekt på utgifternas utveckling. Mätt i löpande priser ökade de totala FoU-utgifterna med 10 procent jämfört med 2022; 11 procent i företagssektorn och 7 procent vardera i den offentliga sektorn respektive universitets- och högskolesektorn.

FoU-personalen ökade med 1 procent jämfört med 2022, till cirka 106 000 heltidsekvivalenter under 2023. I den offentliga sektorn och universitets- och högskolesektorn uppgick ökningen till 3 procent respektive 4 procent vilket innebär att personalen uppvisade en starkare utveckling än utgifterna i dessa sektorer mellan åren, mätt i fasta priser. Motsatsen gäller för företagssektorn där personalen var oförändrad jämfört med 2022. I löpande priser utvecklades utgifterna starkare än personalen, vilket kan tyda på ökade kostnader kopplade till FoU-verksamheten.

För andra året ökar också FoU-intensiteten i Sverige (FoU-utgifter som andel av BNP). Under 2023 uppgick FoU-intensiteten till 3,60 procent, vilket är en ökning med 0,19 procentenheter jämfört med 2022. Att FoU-intensiteten ökar beror dels på de ökade FoU-utgifterna men även på en minskning i BNP i fasta priser mellan 2022–2023. I löpande priser ökade även BNP, men mindre än FoU-utgifterna.

Utgifter för egen FoU efter sektor (vänstra axeln) och FoU-intensitet (högra axeln), 2014–2023. Mnkr, fasta priser i 2023 års prisnivå, respektive procent.

Diagram: Utgifter för egen FoU efter sektor (vänstra axeln) och FoU-intensitet (högra axeln), 2014–2023. Mnkr, fasta priser i 2023 års prisnivå, respektive procent.

Anmärkning 1. Den privata icke-vinstdrivande sektorns utgifter för egen FoU utgör mindre än 1 procent av de totala FoU-utgifterna och visas därför inte i figuren. De ingår dock i beräkningen av FoU-intensiteten.

Företagssektorn står för den största ökningen i FoU-utgifterna, både i relativa termer och i absoluta tal. Av den totala ökningen på 7,4 miljarder mellan 2022–2023 utgjorde företagssektorn 7,0 miljarder, vilket motsvarar 94 procent av ökningen. Att företagssektorns FoU-utgifter ökar snabbare än övriga sektorer är inte en ny utveckling för 2023. Under de senaste nio åren har företagssektorn uppvisat en starkare trend än övriga sektorer. Det har också inneburit att företagssektorns andel av de totala utgifterna för egen FoU ökat från 67 procent 2014 till 74 procent 2023.

Även vad gäller finansiering av egen FoU står företagssektorn för majoriteten av medlen. Totalt finansierade sektorn 64 procent av all egen FoU som utfördes i Sverige under 2023. Knappt 99 procent av denna finansiering stannade inom företagssektorn, antingen som självfinansiering eller som finansiering till andra företag inom eller utanför koncernen. Därefter följer den offentliga sektorn som den näst största finansiären. Majoriteten av den offentliga sektorns finansiering gick till universitets- och högskolesektorn, främst i form av ramanslag. Inom universitets- och högskolesektorn utgjorde även den privata icke-vinstdrivande sektorn en relativt stor finansieringskälla under 2023, med 14 procent.

Utgifter för egen FoU efter utförande sektor och finansieringskälla, 2023. Mnkr.

Finansieringskälla

Sektor

  Företags-
sektorn
Offentliga
sektorn
Universitets- och
högskolesektorn
Privata icke-
vinstdrivande
sektorn
Totalt
Företagssektorn
140 018 640 1 366 50 142 074
Offentliga sektorn
7 693 8 032 33 378 177 49 280
Universitets- och
högskolesektorn
122 79 2 644 57 2 901
Privata icke-
vinstdrivande sektorn
95 145 6 871 77 7 189
Utlandet
18 193 291 3 629 68 22 182
Totalt
166 121 9 188 47 888 429 223 626

Företagens energiinriktade FoU fokuserar främst på energieffektivisering

Att utveckla hållbara energisystem är en viktig aspekt inom den gröna omställningen. För referensår 2023 har SCB undersökt FoU inom energiområdet. Uppgifterna fångar dels statliga myndigheters finansiering av FoU på området, dels företagssektorns egen FoU-verksamhet.

Under 2023 uppgick de statliga myndigheternas utgifter för utlagd FoU inom energiområdet till totalt 2,4 miljarder. Utgifterna finansierade främst FoU inom områdena vätgas och bränsleceller, energieffektivisering respektive förnybara energikällor under 2023. Dessa områden utgjorde 73 procent av de totala utgifterna för utlagd FoU inom energiområdet.

I företagssektorn uppgick utgifterna för egen FoU inom energiområdet till 14,6 miljarder under 2023. Majoriteten av dessa utgifter, 9,2 miljarder gick till FoU inom energieffektivisering. Vätgas och bränsleceller som utgjorde den största delen av de statliga myndigheternas utgifter för utlagd FoU inom energi utgör endast 4 procent av företagens utgifter för egen FoU inom energi. Dessa 4 procent motsvarar dock 639 miljoner, att jämföra med de statliga myndigheternas utgifter inom energiområdet på 702 miljoner.

Statliga myndigheters utgifter för utlagd FoU inom energi respektive företagssektorns utgifter för egen FoU inom energi efter energiområde, 2023. Procent.

Diagram: Statliga myndigheters utgifter för utlagd FoU inom energi respektive företagssektorns utgifter för egen FoU inom energi efter energiområde, 2023. Procent.

Koncernen viktig finansieringskälla bland de största FoU-branscherna

De sju största branscherna med avseende på FoU stod tillsammans för 87 procent av företagssektorns totala utgifter för egen FoU med drygt 144 miljarder. I samtliga av dessa sju branscher, med undantag för industri för elapparatur (SNI 27), var självfinansieringen den främsta finansieringskällan. Självfinansieringen stod för minst 50 procent av utgifterna i fem av sju branscher.

Utgifter för egen FoU efter finansieringskälla i de sju största branscherna med avseende på FoU-utgifter, 2023. Mnkr.

Diagram: Utgifter för egen FoU efter finansieringskälla i de sju största branscherna med avseende på FoU-utgifter, 2023. Mnkr.

Inom industri för elapparatur finansierades 51 procent av utgifterna för egen FoU av enheter i utlandet. Majoriteten av dessa medel kommer från andra företag inom koncernen i utlandet. Motsvarande gäller även för transportmedelsindustrin (SNI 29–30) där en relativt stor andel av utgifterna finansierades av medel från andra företag i Sverige. Detta är nästan uteslutande medel från andra företag inom koncernen. Inom transportmedelsindustrin finansierades också 6 procent av utgifterna av utlandet. I detta fall kom dock majoriteten av den utländska finansieringen från statliga enheter i utlandet.

Medicin och hälsovetenskap största forskningsämnesområdet

Medicin och hälsovetenskap är det största forskningsämnesområdet inom både universitets- och högskolesektorn och den offentliga sektorn. Under 2023 uppgick lärosätenas utgifter för FoU inom medicin och hälsovetenskap till 14,5 miljarder, medan motsvarande siffra för den offentliga sektorn var 5,5 miljarder.

Jämfört med 2019, före Coronapandemin, har utgifterna för FoU inom medicin och hälsovetenskap ökat i löpande priser vid både lärosätena och i den offentliga sektorn. För universitet och högskolor sjunker dock utgifterna mätt i fasta priser, vilket kan indikera att utrymmet att bedriva FoU inom området inte har ökat. De tydligaste ökningarna syns istället inom naturvetenskap och samhällsvetenskap. Baserat på en analys av OECD var ett av de främsta forskningsområdena som fick statlig finansiering i Sverige i samband med pandemin epidemiologi och sociala åtgärder vilket inkluderade forskning inom olika samhällsaspekter av pandemin, såsom distansarbete eller pandemins effekter på ekonomin[1], vilket skulle kunna vara en delförklaring till utvecklingen.

[1] Measuring governments’ R&D funding response to COVID-19: An application of the OECD Fundstat infrastructure to the analyses of R&D directionality, OECD. 2023.

Den offentliga respektive universitets- och högskolesektorns utgifter för egen FoU efter forskningsämnesområde, 2019 och 2023. Mnkr, löpande respektive fasta priser i 2023 års prisnivå.

Diagram: Den offentliga respektive universitets- och högskolesektorns utgifter för egen FoU efter forskningsämnesområde, 2019 och 2023. Mnkr, löpande respektive fasta priser i 2023 års prisnivå.

I den offentliga sektorn är det främst regionerna som bedriver FoU inom medicin och hälsovetenskap. De står för 96 procent av sektorns utgifter inom forskningsämnesområdet och för 57 procent av sektorns totala FoU-utgifter. Bland övriga delsektorer bedrivs forskning främst inom samhällsvetenskap, med undantag för statliga myndigheter bland vilka FoU inom teknik står för de största utgifterna.

I universitets- och högskolesektorn är det universiteten som står för majoriteten av utgifterna både totalt för sektorn och inom området medicin och hälsovetenskap. Av universitetens totala FoU-utgifter gick 31 procent till medicin och hälsovetenskap under 2023. Även bland enskilda utbildningsanordnare var medicin och hälsovetenskap det största forskningsämnesområdet, med 57 procent. Dessa lärosäten stod dock endast för 0,2 procent av sektorns totala FoU-utgifter.

Definitioner och förklaringar

Forskning och utveckling (FoU) består av kreativt och systematiskt arbete med syfte att öka kunskapsmängden samt att hitta nya tillämpningar av befintlig kunskap inom vetenskapens alla fält.

För att en aktivitet ska räknas som FoU ska den karaktäriseras av:

Nyskapande: FoU-verksamheten har som syfte att skapa ny kunskap samt att hitta nya tillämpningar av befintlig kunskap.
Kreativitet: FoU-verksamheten baseras på originella koncept och hypoteser.
Ovisshet: FoU-verksamhetens utfall går inte att med säkerhet veta på förhand. Ovissheten gäller även åtgången av ekonomiska och personella resurser.
Systematik: FoU-verksamheten utförs systematiskt samt är planerad och budgeterad.
Överförbarhet och/eller reproducerbarhet: FoU-verksamheten avser leda till resultat som potentiellt kan överföras och/eller reproduceras.

Egen FoU

Verksamhet som utförts i Sverige av organisationens egen personal eller av konsulter i FoU-projekt som letts av organisationen och där organisationens personal arbetat tillsammans med konsulterna. Till egen FoU räknas även FoU som gjorts på beställning av andra.

Utlagd FoU

FoU-verksamhet som organisationen gett andra i uppdrag att utföra samt understöd för FoU som organisationen lämnat till andra, till exempel bidrag till universitet och högskolor.

Heltidsekvivalent inom FoU

En heltidsekvivalent inom FoU motsvarar det arbete en heltidsanställd person utför under ett år. En heltidsanställd som ägnar
halva sin arbetstid åt FoU gör 0,5 heltidsekvivalenter inom FoU.

Grundforskning avser ett systematiskt arbete för att söka efter ny kunskap eller nya idéer utan en bestämd tillämpning i sikte.

Tillämpad forskning avser ett systematiskt arbete för att söka efter ny kunskap eller nya idéer med en bestämd tillämpning i sikte.

Utvecklingsverksamhet avser ett systematiskt arbete som utnyttjar forskningsresultat, vetenskaplig kunskap eller nya idéer för att åstadkomma nya material, varor, tjänster, processer, system, metoder eller väsentliga förbättringar av redan existerande sådana.

Privata icke-vinstdrivande sektorn

Utgifter för egen FoU gällande den privata icke-vinstdrivande sektorn finns med i beräknade totalsummor. Eftersom sektorn är relativt liten i jämförelse med övriga sektorer särredovisas statistiken ej. För statistik gällande den privata icke-vinstdrivande sektorn se Statistikdatabasen.

Fastprisberäkning

I denna nyhet förekommer jämförelser över tid avseende utgifter för egen FoU. Således presenteras uppgifterna i 2023 års prisnivå för att ta bort eventuella priseffekter. För fastprisberäkning används en BNP-deflator enligt:

Ekvation för BNP-deflatorn

BNP till marknadspris i nominella och fasta priser används och publiceras av Nationalräkenskaper, kvartals- och årsberäkningar

FoU-intensitet beräknas som andelen totala utgifter för egen FoU av fastprisjusterad BNP per år.

SNI - Standard för svensk näringsgrensindelning

För mer information se SNI.

Statistikens framställning och kvalitet

Metodförändringar har genomförts inom företagssektorn, den privata icke-vinstdrivande sektorn samt den offentliga sektorn vilket påverkar jämförbarheten mellan åren. För ytterligare information om statistikens framställning hänvisar vi till Statistikens framställning (2023). Om du undrar över statistikens kvalitet hänvisar vi till produktens Kvalitetsdeklaration (2023). Dessa dokument hittar du på produktsidan. Om du vill ha hjälp med att tyda resultatet, ta fram underlag eller liknande, är du välkommen att höra av dig till oss.

Nästa publiceringstillfälle

Varje år i oktober publicerar SCB statistik gällande utgifter och personella resurser inom forskning och utveckling i Sverige. Statistiken är en del av Sveriges officiella statistik. Mer ingående analyser för de respektive sektorerna kommer att publiceras enligt nedanstående datum.

  • 12 december, universitets- och högskolesektorn
  • 23 januari, offentliga sektorn
  • 13 februari, företagssektorn

Statistikdatabasen

Ytterligare information finns i Statistikdatabasen

Använd gärna fakta ur den här statistiknyheten men kom ihåg att ange Källa: SCB.

Statistikansvarig myndighet

SCB

Förfrågningar

Fou-statistik@scb.se

E-post
Fou-statistik@scb.se

Nils Adriansson

Telefon
010-479 42 78
E-post
nils.adriansson@scb.se

Elin Stendahl

Telefon
010-479 40 85
E-post
elin.stendahl@scb.se