De senaste åren har präglats av en turbulent tid. En pandemi med en lågräntemiljö följt av en tid med geopolitiska kriser, en ökad inflation och stigande räntor. Inflationsmätningarna för april 2024 visade att inflationen minskat tydligt och var nära Riksbankens mål på 2 procent. För första gången sedan inflationskrisens början justerade Riksbanken ner styrräntan med 25 punkter i maj 2024.

Trots sänkningen ligger styrräntan kvar på en hög nivå vilket också ger avtryck på företag och arbetsmarknad. Enligt Befolkningens arbetsmarknadsstatus (BAS) minskade antalet sysselsatta i ekonomin i mars 2024 jämfört med motsvarande månad 2023. Det var första gången sedan pandemin som sysselsättningen minskade.

Sysselsättningen minskar

SCB:s konjunkturklocka med antalet sysselsatta enligt BAS som enda indikator visar hur sysselsättningsutvecklingen förhåller sig till dess långsiktiga trend. Sedan början av 2023 har sysselsättningen befunnit sig i en avmattningsfas och rört sig från ett läge över sin långsiktiga trend till under trend. Sedan november i fjol ligger indikatorn i recessionsfasen och läget har försvagats sedan dess. Trots att indikatorn rört sig mot återhämtningsfasen sedan årsskiftet har förändringarna endast varit marginella. Om sysselsättningen fortsätter i samma takt kommer det att dröja innan den går in i en återhämtningsfas. Något som skulle kunna snabba på arbetsmarknadens återhämtning är lägre styrräntor. 

Arbetsmarknaden har gradvis försämrats sedan början av 2023

Konjunkturläget för antalet sysselsatta, den kortsiktiga trendens avvikelse från den långsiktiga trenden, mars 2024

Källa: Befolkningens arbetsmarknadsstatus (SCB) samt egna beräkningar

Byggbranschen hårt drabbad

En av de branscher som drabbats hårdast av nedgången i ekonomin är byggbranschen. Branschen är en cyklisk bransch som ligger tidigt i konjunkturcykeln. De senaste åren har branschen drabbats extra hårt av stigande kostnader till följd av materialbrist och höga räntor. Framför allt är det bostadssidan som drabbats. Totalt ökade byggkostnadsindex för bostäder med mer än 31 procent mellan första kvartalet 2021 och första kvartalet 2024. Samtidigt höjde Riksbanken styrräntan med 400 punkter mellan maj 2022 och september 2023. Sammantaget ledde det till att nyprojekteringen av framför allt bostadsprojekt tvärbromsade, vilket fick effekter på sysselsättningen inom byggbranschen.

Alla delbranscher har inte drabbats lika hårt

För sysselsatta inom delbranschen utvecklare för byggprojekt försämrades arbetsmarknaden redan i februari 2022 och i mars 2023 var sysselsättningsutvecklingen negativ. Inom byggbranschen som helhet dämpades ökningstakten under slutet av 2022 innan antalet sysselsatta slutligen började minska i oktober förra året. Det var drygt ett halvår senare än delbranschen utvecklare för byggprojekt som antagligen är den mest ledande delbranschen inom bygg i konjunkturcykeln.

Antalet sysselsatta i byggbranschen minskade med nära 4 procent från mars 2023 till mars 2024. Nedgången kan ställas i kontrast till utvecklingen inom delbranschen entreprenörer för bostadshus och andra byggnader där antalet sysselsatta var 9 procent lägre än ett år tidigare. Anläggningssidan har ännu inte drabbats på liknande sätt och vi ser faktiskt fortfarande en ökning av antalet sysselsatta, även om den är svag. Noterbart är att branschen anläggningsarbeten utgör nästan 10 procent av de sysselsatta i byggbranschen.

Byggbranschen drog ner tillväxten

I byggbranschen sysselsattes 354 000 personer i mars 2024, vilket motsvarar 7 procent av alla sysselsatta i ekonomin. Även om sysselsättningsutvecklingen i branschen visar stora förändringstal så kan man tycka att bidraget till hela ekonomins sysselsättningsutveckling var av marginell karaktär. Men i en tid av små förändringar av sysselsättningen påverkar ändå byggbranschens förändring sysselsättningen mest av alla branscher.

Byggbranschen bidrar till negativ sysselsättningstillväxt

Antal sysselsatta i hela ekonomin respektive byggbranschen. Procentuell förändring jämfört med motsvarande månad föregående år

Källa: Befolkningens arbetsmarknadsstatus (SCB)

Byggbranschen har haft en svag sysselsättningstillväxt sedan 2021. Av de redovisade branscherna i diagrammet (bokstavsnivå) uppvisade åtta av 19 branscher en negativ sysselsättningsutveckling i mars 2024. Störst var nedgången inom byggbranschen.

Nedgången i antalet sysselsatta var störst inom byggbranschen

Antal sysselsatta per bransch. Blå linje är byggbranschen. Procentuell förändring jämfört med motsvarande månad föregående år. Data t.om. första kvartalet 2024

Källa: Befolkningens arbetsmarknadsstatus (SCB)

Tvärnit för investeringar i bostäder

Sysselsättningsutvecklingen inom byggbranschen styrs mycket av investeringarna i byggnader och anläggningar. Investeringarna i bostäder började att minska redan under tredje kvartalet 2022 enligt nationalräkenskaperna. Värt att minnas är att byggkostnadsindex började röra sig uppåt redan i slutet av 2021. Ett halvår senare syntes en nedgång i antalet nya beviljade bygglov. Sedan dess har antalet bygglov fortsatt att minska.

Utifrån diagrammet kan vi även utläsa att investeringarna i bostäder mattades av under första kvartalet 2024 och bottnade under tredje kvartalet 2023. Investeringar i övriga byggnader och anläggningar ökar fortfarande, men i något långsammare takt. Totala investeringar för byggnader och anläggningar sjönk ytterligare mellan kvartal 4 2023 och kvartal 1 2024. Med tanke på att Riksbankens ränteprognos för lägre styrräntor ser god ut borde inverstingsminskningen avstanna utifrån ränteperspektivet. Frågan är på vilken tidshorisont detta sker? Dessutom har uppgången i byggkostnaderna dämpats vilket på sikt bör främja ett ökat bostadsbyggande om trenden håller i sig.

Historiskt låga bostadsinvesteringar

Sett i ett längre perspektiv är bottennivån av investeringarna i bostäder och övriga byggnader och anläggningar i paritet med nedgången under senaste finanskrisen 2009 då bostadsinvesteringarna föll med 24 procent i årstakt. Då minskade bostadsinvesteringarna i årstakt under åtta kvartal i sträck innan de började öka. Nu har bostadsinvesteringarna minskat sju kvartal i rad.

-25 %

Bostadsinvesteringarna minskade kraftigt första kvartalet 2024 i årstakt

Även om investeringar i bostäder rasat är situationen annorlunda för investeringarna i övriga byggnader och anläggningar. Första kvartalet 2024 ökade dessa med 8,6 procent jämfört med motsvarande kvartal 2023. Det kan jämföras med bostadsinvesteringarna som minskade med 24,9 procent under samma kvartal.

Svaga bostadsinvesteringar

Investeringar i bostäder och övriga byggnader. Volymförändring, motsvarande kvartal föregående år, procent. Data t.om. första kvartalet 2024

Källa: Nationalräkenskaperna (SCB)

Flera branscher är i recessionsfasen

De olika branschernas arbetsmarknader befinner sig i olika konjunkturella faser. Till exempel visar sysselsättningsutvecklingen på fortsatt positiv tillväxt i branscher såsom annan serviceverksamhet, hotell och restaurang, kultur, fritid och nöje samt utvinning av mineraler. Men dessa branscher är relativt små och sysselsätter tillsammans 8 procent av de sysselsatta i ekonomin.

”Byggbranschen är den bransch som minskade antalet sysselsatta mest av alla branscher”

De tre största branscherna sett till antalet sysselsatta är vård och omsorg, handel respektive tillverkning och dessa befann sig alla i recessionsfasen i mars 2024. Dessa tre branscher sysselsätter var och en fler individer än vad de fyra mindre branscherna gör tillsammans. Totalt sysselsätter de tre största branscherna 39 procent av de sysselsatta. Av samtliga branscher var konjunkturen svagast inom byggbranschen som nu bedöms befinna sig i en recessionsfas.  

Svagast konjunkturläge inom byggbranschen

Konjunkturläget för antalet sysselsatta, den kortsiktiga trendens avvikelse från den långsiktiga trenden, mars 2024

Källa: Befolkningens arbetsmarknadsstatus (SCB) samt egna beräkningar

Många påverkas när byggbranschen bromsar in

Vid byggande av bostäder, lokaler och anläggningar krävs olika typer av insatsvaror. Det kan handla om underleverantörer, transporttjänster, konsulter och andra som behövs för att byggbranschen ska fungera.  Tidigare opublicerade beräkningar (2020) hos SCB visar på att byggbranschen har en sysselsättningsmultiplikatoreffekt på 1,69. Det innebär att om byggbranschen ökar antalet sysselsatta med 100 personer som ett svar på ökad efterfrågan förväntas ytterligare 69 personer få sysselsättning inom närliggande verksamheter. Det är en relativ hög multiplikatoreffekt vilken kan jämföras med fordonsindustrins sysselsättningsmultiplikatoreffekt på 2,0 som är en av de högsta. Högst sysselsättningsmultiplikatoreffekt inom industrin har petroleum och stenkol på 3,61.

Flera branscher minskar antalet anställda

Två andra branscher som påverkade sysselsättningen negativt i mars 2024 var uthyrning m.m. samt utbildningsbranschen. Tillsammans med byggbranschen drog dessa tre branscher ner sysselsättningsutvecklingen för hela ekonomin med 0,56 procentenheter. Av de 19 redovisade branscherna var det totalt åtta branscher som uppvisade en negativ sysselsättningstillväxt. I andra änden av fördelningen var det branscher så som vård och omsorg samt verksamhet inom juridik m.m. som drev sysselsättningen i en positiv riktning. Störst procentuell uppgång visade utvinning av mineraler som växte med 6,4 procent i årstakt. Denna bransch är dock mycket liten sett till antalet sysselsatta och har enbart en marginell påverkan på rikets sysselsättningstillväxt.

Sysselsättningen minskade inom åtta branscher

Antal sysselsatta per bransch, årlig procentuell utveckling samt bidrag till rikets sysselsättningstillväxt i procentenheter, mars 2024  

Bransch	Sysselsättningstillväxt	Sysselsättningsbidrag
Byggverksamhet	‑3,91	‑0,28
Uthyrning, fastighetsservice, resetjänster och andra stödtjänster	‑2,62	‑0,15
Utbildning	‑1,25	‑0,13
Informations- och kommunikationsverksamhet	‑1,09	‑0,05
Transport och magasinering	‑0,89	‑0,04
Handel; reparation av motorfordon och motorcyklar	‑0,24	‑0,03
Tillverkning	‑0,23	‑0,02
Jordbruk, jakt och skogsbruk	‑0,63	‑0,01
Annan serviceverksamhet	0,45	0,01
Fastighetsverksamhet	0,71	0,01
Utvinning av mineral	6,40	0,01
Vattenförsörjning; avloppsrening, avfallshantering och sanering	3,86	0,02
Hotell och restaurang	0,87	0,03
Försörjning av el, gas, värme och kyla	5,60	0,03
Kultur, nöje och fritid	2,02	0,04
Finans- och försäkringsverksamhet	2,82	0,06
Offentlig förvaltning och försvar; obligatorisk socialförsäkring	1,52	0,10
Verksamhet inom juridik, ekonomi, vetenskap och teknik	1,91	0,13
Vård och omsorg; sociala tjänster	1,08	0,18

Källa: Befolkningens arbetsmarknadsstatus (SCB) samt egna beräkningar

Störst nedgång i storstadsregionerna

Majoriteten, 53 procent, av Sveriges invånare bor i någon av de tre storstadslänen. Det är också där byggbranschen har de största utmaningarna. Störst sysselsättningsminskningen syns i Skåne län, följt av Stockholm respektive Västra Götalands län. Det negativa sysselsättningsbidraget är till och med större i Skåne trots att befolkningen är större i Västra Götaland. Med undantag för Norrbottens län minskade sysselsättningen inom byggbranschen i samtliga län i mars 2024. 

Sysselsättningen i byggbranschen faller i samtliga län utom i ett

Antal sysselsatta i byggbranschen per län, årlig procentuell utveckling samt länens bidrag till rikets sysselsättningstillväxt i procentenheter, mars 2024

Län	Sysselsättningstillväxt	Sysselsättningsbidrag
Stockholm	‑4,09	‑0,07
Uppsala	‑4,35	‑0,01
Södermanland	‑3,44	‑0,01
Östergötland	‑4,22	‑0,01
Jönköping	‑3,24	‑0,01
Kronoberg	‑5,89	‑0,01
Kalmar	‑4,27	‑0,01
Gotland	‑1,95	0,00
Blekinge	‑1,15	0,00
Skåne	‑6,72	‑0,06
Hallands	‑2,28	‑0,01
Västra Götaland	‑3,79	‑0,05
Värmland	‑4,98	‑0,01
Örebro	‑3,25	‑0,01
Västmanland	‑3,46	‑0,01
Dalarna	‑1,09	0,00
Gävleborg	‑2,90	‑0,01
Västernorrland	‑4,99	‑0,01
Jämtland	‑4,85	0,00
Västerbotten	‑3,96	‑0,01
Norrbotten	3,94	0,01

Källa: Befolkningens arbetsmarknadsstatus (SCB) samt egna beräkningar

Norrbotten enda länet i återhämtningsfasen

Även i konjunkturklockan visas en entydig bild över ett mycket svagt konjunkturläge inom byggbranschen i hela Sverige. Av Sveriges 21 län var det endast byggbranschen i Norrbottens län som i mars 2024 befann sig i återhämtningsfasen i konjunkturklockan.

”Norrbottens län var det enda län inom byggbranschen som inte befann sig i recession i mars 2024”

I övriga län var byggbranschen fortsatt kvar i recessionsfasen. Det vill säga tydligt under sin långsiktiga trend och på nedgång. Svagast var konjunkturläget i Skåne, Västmanlands och Västerbottens län.

Svag arbetsmarknad för byggbranschen i nästan samtliga län

Konjunkturläget för antalet sysselsatta inom byggbranschen i respektive län, den kortsiktiga trendens avvikelse från den långsiktiga trenden, mars 2024

Källa: Befolkningens arbetsmarknadsstatus (SCB) samt egna beräkningar

Sysselsättningen minskade i nästan alla skånska kommuner

Även om byggbranschen i Skåne län hade sämst sysselsättningsutveckling i Sverige i mars 2024 är bilden tudelad. I tre av Skånes 33 kommuner, Burlöv, Perstorp och Hässleholm, ökade sysselsättningen i byggbranschen. Kommuner utmed Skånes västra kust hade sämst utveckling. Mest backade byggbranschen i Landskrona där antalet sysselsatta minskade med 15,4 procent i årstakt i mars 2024.

Sysselsättningen minskade i 30 av 33 kommuner i Skåne

Utvecklingen av antalet sysselsatta i byggbranschen per kommun i Skåne län, mars 2024 jämfört med mars 2023, procent

Källa: Befolkningens arbetsmarknadsstatus (SCB) samt egna beräkningar

Relativt hög andel utrikes födda i byggbranschen

Nästan en tredjedel av de anställda inom byggbranschen i Stockholms län är födda utomlands. Motsvarande andel för Skåne är 21 procent och för riket 17 procent.

Det finns även utländsk arbetskraft i byggbranschen som inte mäts i BAS. Redan i slutet av 2021 dämpades sysselsättningstillväxten i Skåne för anställda som inte är folkbokförda i Sverige men arbetar på byggföretag registrerade i Sverige. Från mars 2023 minskade antalet anställda i Skåne och för riket har antalet anställda minskat sedan i juni 2023. Utvecklingen är sämre i Skåne än i riket, vilket är ännu ett tecken på att byggbranschen är svagare i Skåne.

Det sker dock en underskattning av byggbranschens anställda till exempel då branschen kontrakterar utländska byggbolag som tar med sig egen arbetskraft. Dessa anställda inom byggbranschen ingår inte i BAS-statistiken. Endast de finansiella strömmarna mellan länderna fångas. Detta på grund av den fria rörligheten av varor/tjänster, kapital och människor inom EU. Däremot om utländsk arbetskraft är anställda på företag registrerade i Sverige har vi uppgifter över antalet anställda då svenska företag med anställda är skyldighet att lämna arbetsgivardeklaration på individnivå (AGI).

Antalet anställda inom byggbranschen från utlandet minskar mer i Skåne än i Sverige som helhet

Utvecklingen av antal personer som ej är folkbokförda i Sverige men som har fått en löneinkomst från byggbranschen, riket samt Skåne, årlig förändring i procent

 Källa: Befolkningens arbetsmarknadsstatus (SCB) samt egna beräkningar

 

Denna artikel är publicerad i tidskriften Sveriges ekonomi - statistiskt perspektiv, nr 06- 2024.

Ladda ner nummer 06 - 2024 (pdf)

Se alla nummer av Sveriges ekonomi – statistiskt perspektiv