AMPAK

Arbetssökandestatistik på delområde

BASPAK

BEFPAK

BILPAK

BOSTADSPAK

GISPAK

INKOPAK

Statistikunderlag för befolkningsprognoser

Ohälsodata

AMPAK

Aktiebolag

Ett aktiebolag bildas av en eller flera personer och är juridisk person som tilldelas ett organisationsnummer som identitetsbeteckning.

Aktivitet

Aktivitet är en variabel som anger hur personer får sin försörjning ordnad vid sidan av förvärvsarbete. De värden som Aktivitet kan anta är öppen arbetslöshet, Arbetsmarknadspolitiska åtgärder, Långtidssjukskrivning, Pension, Föräldrapenning, Värnplikt, Studier under höstterminen, Socialbidrag och hit räknas även personer som endast får sin försörjning från Inkomst av kapital.

Aktör

Aktörer = antalet kombinationer av företag (organisationsnummer) och näringsgren (grov nivå) i regionen. Ett företag kan ha verksamhet inom flera olika näringar. Med en aktör menas ett företag eller en organisation som finns inom en speciell bransch (grov nivå) inom en viss region. Det betyder att t.ex. en kommun kan vara aktör inom flera branscher som energi, vatten och avfall, byggverksamhet, utbildning och forskning, vård och omsorg samt offentlig förvaltning.

Anställda

Som anställda räknas personer som har lön för sitt förvärvsarbete och därmed erhåller kontrolluppgift från sin arbetsgivare.

Arbetskraftsflöden

Arbetskraftsflöden enligt RAMS beskriver rörligheten på arbetsmarknaden i en viss region och under en viss tidsperiod utifrån begrepp som in- och utträde på arbetsmarknaden, avgångar, nyrekryteringar och byte av företag. Företagsbytet ska vara en aktiv handling från individens sida.

Detta innebär att personer som under den aktuella tidsperioden arbetat i ett företag som bytt identitet d.v.s. organisationsnummer i samband med organisatoriska föränd­ringar inte räknas som företagsbytare.

Arbetslöshet

RAMS redovisar registrerad arbetslöshet. Uppgifterna är hämtade från AMS:s Händelregister och avser personer "Utan arbete, kan ta arbete direkt" (sökandekategori 11). Begreppet arbetslöshet hänför sig egentligen till Arbetskraftsundersökningarnas (AKU) sätt att redovisa personer som inte är sysselsatta. Se figuren under Sysselsättning.

Arbetsmarknadspolitiska åtgärder

Personer i arbetsmarknadspolitiska åtgärder under året ingår som ett av värdena i variabeln Aktivitet. De personer som avses har erhållit åtgärdsersättning från AMS. Uppgifterna är hämtade från AMS:s Händelregister.

Arbetsställe/arbetsplats

Med arbetsställe menas varje adress (lokal), fastighet eller grupp av närliggande lokaler och fastigheter där företag bedriver verksamhet. Arbets­stället är en förutsättning för att geografiskt kunna redovisa arbetsmarknadsstatistik.

Arbetsställekommun

Den kommun i vilket arbetsstället är geografiskt beläget.

Arbetsställets storlek

Arbetsställets storlek avser antalet personer som har sitt förvärvsarbete förlagt till ett visst arbetsställe.

Avgångar

Med avgångar enligt RAMS menas förvärvsarbetande som lämnar ett företag i en viss region under en bestämd period för att gå till annat företag i regionen, till företag i en annan region, till ej förvärvsarbete eller förvärvsarbetande som har avlidit eller emigrerat under perioden.

Redovisningen bygger på förändringar mellan två olika årgångar av RAMS. Anställda vid företag som förändrar sin näringsgrensstatus under undersökningsperioden, det vill säga de byter näringsgrenskod, redovisas under rubriken "Avgångar inom regionen till annan näringsgren, därav ej bytt företag".

Bostadskommun

Den kommun i vilken personen i fråga är folkbokförd den 31 december aktuellt år.

Ej förvärvsarbetande

Enligt RAMS utgörs Ej förvärvsarbetande av personer som inte har klassats som förvärvsarbetande vid SCB:s avgränsning av förvärvsarbete. Barn under 16 år är enligt RAMS:s definition ej förvärvsarbetande.

Personer som ingår i RAMS-populationen genom att vara folkbokförda i Sverige men har sitt förvärvsarbete förlagt till annat land i ett icke svenskägt företag klassas i RAMS som ej förvärvsarbetande. Anledningen till detta är att personen i fråga saknar svensk kontrolluppgift.

Födelseland

Uppgift om födelseland hämtas från folkbokföringen.

Företag

En fysisk eller juridisk person som bedriver något slag av näringsverksamhet. I redovisningen ingår endast aktiva företag, d.v.s. moms- och/eller arbetsgivarregistrerade företag. Som företag räknas aktiebolag, handelsbolag, kommanditbolag, ekonomiska föreningar och enskilda firmor samt de olika enheterna inom den offentliga sektorn.

Företagare

En företagare är en fysisk person som bedriver aktiv näringsverksamhet eller en fåmansbolagsdelägare enligt skattelagstiftningen som bedriver näringsverksamhet. I RAMS särredovisas företagare i två huvudgrupper:

• Anställda i eget AB (som huvudsysselsättning)
• Egna företagare (personnummer) (som huvudsysselsättning).

Anställda i eget AB särredovisas ur gruppen fåmansbolagsdelägare och egna företagare (personnummer). Dessa personer har formellt en anställning men deras ställning i företaget motsvarar den för egna företagare.

Förvärvsarbetande befolkning

Förvärvsarbetande befolkning utgörs av personer som är folkbokförda i Sverige den 31 december undersökningsåret och som har klassats som förvärvsarbetande i november i samband med SCB:s avgränsning av förvärvsarbete. Även personer som är folkbokförda i Sverige och som arbetar i svenska företag utomlands eller på havet på sven­skregistrerade båtar ingår i populationen.

Förvärvsarbetande med arbetsplats i regionen (dagbefolkning)

Med förvärvsarbetande dagbefolkning avses förvärvsarbetande som redovisas efter arbetsställets geografiska belägenhet t.ex. alla som har sitt förvärvsarbete i Örebro kommun oberoende av var de är folkbokförda. I den regionala redovisningen ingår även personer med växlande eller okänd arbetsplats. Dessa förvärvsarbetande ingår som dagbefolkning i den kommun i vilken de är folkbokförda.

Undantag är kommunalt anställda med okänd arbetsplats. Dessa personer ingår som dagbefolkning i den kommun i vilken de är anställda. Personer som är anställda i svenska företag utomlands eller på havet ingår inte i den regionala redovisningen av dagbefolkning.

Förvärvsarbetande med bostad i regionen (nattbefolkning)

Med förvärvsarbetande nattbefolkning avses den förvärvsarbetande befolkningen redovisad efter bostadens geografiska belägenhet. Benämningen nattbefolkning har således ingenting med arbetstidens förläggning att göra. Personer som är folkbokförda i Sverige och anställda i svenska företag utomlands eller på havet ingår i den regionala redovisningen av nattbefolkning.

Förvärvsintensitet

Förvärvsintensitet är ett mått som anger andel personer med bostad i regionen (nattbefolkning) som förvärvsarbetar i en viss åldersgrupp i relation till samtliga personer i den aktuella åldersgruppen. Förvärvsintensitet beräknas ofta utifrån i åldersklassen 20–64 år eller 16–64 år.

EU redovisar förvärvsintensitet för åldersgruppen 15–64 år. I RAMS gör man inte detta då personer som är under 16 år enligt definitionen för förvärvsarbetande inte har förvärvsarbete. Begreppen sysselsättningsintensitet och förvärvsfrekvens är synonyma begrepp med förvärvsintensitet.

Föräldrapenning

Föräldrapenning ingår som ett av värdena i variabeln Aktivitet. De personer som avses är de som erhåller föräldrapenning i samband med barns födelse eller adoption. Om personen tar ut föräldrapenning under ett helt kalenderår eller av annat skäl inte förvärvsarbetat och därför saknar kontrolluppgift från ar­betsgivare under ett visst år klassas personen som ej för­värvsarbetande. Om personen erhåller föräldrapenning under del av året och har förvärvsarbete i november månad klassas denne som förvärvsarbetande.

Inkomst av kapital

Inkomst av kapital ingår som ett av värdena i variabeln Aktivitet. Med begreppet avses personer som saknar förvärvsarbete och som endast får sin försörjning från Inkomst av kapital.

Under begreppet Inkomst av kapital avses i RAMS bland annat:

• Ränta på banktillgodohavanden, obligationer och andra fordringar
• Utdelning på aktier och andelar- Reavinst vid försäljning av fastigheter, aktier och så vidare.

Inpendling

Med inpendling avses personer som har förvärvsarbete i kommunen i fråga och har sin bostad i en annan kommun.

Invandringsår

Med invandringsår avses tidpunkt för senaste invandringstillfälle. Redovisas under Antal år i Sverige.

Långtidssjukskrivning

Med långtidssjukskrivning avses i redovisningen från RAMS en person som erhållit sjukpenning och som klassats som Ej förvärvsarbetande under året.

Nyrekryterade

Enligt RAMS utgör nyrekryterade de personer som har fått anställning under året i ett företag i en viss region. Nyrekrytering kan ske från annat företag, från annan bransch eller sektor, från annan region, från ej förvärvsarbete och från utlandet.

Näringsgren

Näringsgren avser företagets eller arbetsställets huvudsakliga verksamhet. I regel används arbetsställets näringsgrenskod när sysselsatta redovisas efter bransch. Om ett företag bedriver flera typer av verksamhet vid exempelvis ett och samma arbetsställe bestäms näringsgrenskoden i princip utifrån den verk­sam­het som sysselsätter flest anställda.

Ohlsson–Vinell

Indelning av industriföretag enligt Ohlsson–Vinell är ett sätt att gruppera branscher inom industrin som tar hänsyn till olikheter i branschens fördel­ning av produktionsfaktorer. Denna fördelning speglar även industriföretagens konkurrensutsatthet, personalens kompetens och arbetskrafts­insatsen i verksamheten. 

Pendling

Pendling uppstår när en förvärvsarbetande har sitt arbetsställe i en annan kommun än där denne är folkbokförd.

Pension

Pension ingår som ett av värdena i variabeln Aktivitet. Med pension avses förtidspensioner/sjukbidrag, tjänstepension och ålderspension.

Rörlig arbetskraft

Förvärvsarbetande som saknar fast arbetsställe exempelvis byggnads- och skogsarbetare samt lärarvikarier som ambulerar mellan skolor.

Sektor

Sektor är en härledd variabel som baseras på den institutionella sektorskoden d.v.s. ägarkategori och juridisk form. I redovisningen skiljer man på två huvudgrupper Offentlig förvaltning och Näringslivet. I Näringslivet ingår även offentliga AB.

Socialbidrag

Socialbidrag ingår som ett av värdena i variabeln Aktivitet. I redovisningen från RAMS redovisas personer som erhållit socialbidrag under året.

Studerande

Studerande ingår som ett värde i variabeln Aktivitet. I redovisningen avses studerande under hösten det aktuella året. Studerande redovisas som en därav post av förvärvsarbetande för de per­so­ner som både förvärvsarbetar och studerar. Studerande redovisas även under Ej förvärvsarbetande.

Sysselsättning

Den centrala variabeln i RAMS är sysselsättning och sysselsättningsstatus. Normalt klassificeras förvärvsarbetande (ILO:s definition) som en person som arbetar minst en timme per vecka i november. Någon sådan uppgift finns dock inte att tillgå i RAMS. Istället får man utgå från uppgifter om inkomst.

SCB har tillgång till Arbetsgivardeklarationer på individnivå (AGI) som innehåller uppgifter om löneinkomst för varje person som varit anställd under året.

Uppgifter om egna företagare erhålls från SCB:s inkomstregister.

Klassificering till förvärvsarbetande sker med hjälp av en modellbaserad metod i vilken Arbetskraftsundersökningarna (AKU) från november används som hjälpinformation. Sambandet mellan enkätsvaret om sysselsättning i AKU och administrativa variabler som lönebelopp, inkomst av aktiv förvärvsverksamhet, transfereringar med anknytning till arbete samt kön och ålder utnyttjas.

Modellskattningarna av sysselsatta genomförs för 25 olika grupper. Indelning sker efter ålder, kön, tidsmarkeringar på kontrolluppgiften och ålderspensionärer. Klassificering gruppvis medger och resulterar i olika inkomstgränser vid avgränsningen.

För gruppen företagare används inte modellskattning för att bestämma sysselsättningsstatus. Personer med inkomst av aktiv näringsverksamhet räknas alltid som förvärvsarbetande. Barn under 16 år räknas alltid som ej förvärvsarbetande.

Utbildning

Utbildningsvariabeln bygger på svensk utbildningsnomenklatur (SUN). Det är en standard som klassificerar enskilda utbildningar samtidigt som den utgör ett system för aggregeringar till större grupper. Från och med Utbildningsregistret för år 2020 tillämpas en ny indelning, SUN 2020. Koden är upp­byggd utifrån en nivåmodul och en inriktningsmodul. Utöver en uppdaterad struktur för inriktningar har innehållsbeskrivningar för såväl nivåer som inriktningar förbättrats och förtydligats med fler exempel på utbildningar som ingår eller inte ingår i respektive kod. Den nya indelningen är inte alltid översättningsbar till den tidigare. Se vidare SCB:s webbplats.

Svensk utbildningsnomenklatur (SUN)

Utpendling

Utpendling avser personer som bor i en kommun och har sitt förvärvsarbete i en annan kommun.

Veckoarbetstid

I RAMS redovisas skattad veckoarbetstid. I RAMS beräknas veckoarbetstid genom en s.k. syntetisk skattning. Följande tidsintervall beräknas 1–19 timmar/vecka, 20–34 timmar/vecka och 35+ timmar/vecka. Beräkningarna utgår bland annat från lönebeloppet och tidsmarkeringen på kontrolluppgiften samt uppgifter från AKU om veckoarbetstid.

För varje förvärvsarbetande beräknas sannolikheten för att personen ska tillhöra någon av de tre tidsintervallen. Dessa sannolikheter summeras för regioner och redovisningen sker som antal personer fördelade efter de tre tidsintervallen.

Värnplikt

Värnplikt ingår som ett av värdena i variabeln Aktivitet. I RAMS omfattar Värnplikt personer som har erhållit värnpliktsersättning under det aktuella året. Hur redovisningen sker finns beskriven under Aktivitet.

Växlande arbetsplats

Se Rörlig arbetskraft.

Yrkesställning

Yrkesställning anger om den förvärvsarbetande är egen företagare, anställd i eget AB eller anställd.

Ålder

Den ålder som redovisas i RAMS är personens uppnådda ålder vid årets slut.

Öppet arbetslösa

Med öppet arbetslösa menas i RAMS personer som erhållit arbetslöshetsunderstöd under året.

Arbetssökandesstatistik på delområde

Datamaterialet är hämtat från Arbetsförmedlingens datalager och omfattar alla personer som är inskrivna som arbetssökande. Denna statistik är inte jämförbar med SCB:s arbetskraftsundersökning (AKU) som står för det officiella arbetslöshetstalet. AKU:s siffror är de som används när det gäller internationella jämförelser av arbetslösheten.

Anmälningstid

Antal månader som den arbetssökande varit registrerad hos arbetsförmedlingen.

Arbetsmarknadsstöd

Anger om den arbetssökande fått ersättning från arbetslöshetskassa, alfa eller om man inte fått någon ersättning.

Arbetsmarknadsåtgärder (Åtgärder)

Samtliga konjunkturberoende arbetsmarknadsåtgärder som AMS administrerar redovisas.

Ersättningsform

Arbetslöshetskassa, Alfa, ej ersättning.

Öppet arbetslösa

Personer registrerade vid arbetsförmedlingen inom sökandekategori 11+12+13 samt 95+96+97+98. Kategorierna benämns 11 "arbetslösa, platsförmedlingsservice", 12 "arbetslösa, vägledningsservice" och 13 "arbetslösa, väntar på beslut åtgärd" OBS fr.o.m december 2003 upphörde kategorierna 12 och 13. Kategori 96–98 används vid automatiska sökandekategoribyten.

BASPAK

Arbetslös

En person som klassificeras som arbetslös har någon gång under månaden varit inskriven som arbetslös hos Arbetsförmedlingen som öppet arbetslös eller sökande i program med aktivitetsstöd.

Arbetsmarknadsstatus

BAS beskriver befolkningen utifrån sex arbetsmarknadsstatusar (sysselsatt, arbetslös, studerande, pensionär, sjuk och övrig) där arbetskraften består av sysselsatt och arbetslös. Definitionen av arbetsmarknadsstatus är hierarkisk vilket innebär att en person endast kan erhålla en arbetsmarknadsstatus och den bestäms enligt ovan turordning.

Arbetskraften

Arbetskraften är en summering av sysselsatta och arbetslösa personer.

Pensionär

En person som klassificeras som pensionär har under månaden enligt uppgift från Pensionsmyndigheten fått utbetalning av typen inkomstpension, tilläggspension, garantipension, premiepension, bostadstillägg till pensionärer eller äldreförsörjningsstöd.

Sjuk

En person som klassificeras som sjuk har under månaden fått utbetald ersättning från Försäkringskassan av typen sjukersättning, aktivitetsersättning (förutom för förlängd skolgång), sjukpenning, rehabiliteringspenning, arbets- eller yrkesskadesjukpenning, smittbärarpenning eller ersättning till riskgrupp.

Studerande

En person som klassificeras som studerande uppfyller något av följande:

• har under månaden fått utbetalning från Centrala studiestödsnämnden av typen studiestöd, studiehjälp, omställningsstudiestöd eller studiestartsstöd.
• har under månaden fått utbetald aktivitetsersättning från Försäkringskassan för förlängd skolgång.
• är 15 år eller i flertalet fall 16 år per den sista dagen i månaden.

Sysselsatt

En person som klassificeras som sysselsatt uppfyller minst ett av följande kriterier:

• har under månaden fått en utbetalning av ersättning för arbete som är underlag för arbetsgivaravgifter enligt Skatteverkets arbetsgivardeklaration på individnivå (AGI).
• antas under månaden driva ett verksamt företag som enskild näringsidkare, handels- eller kommanditbolagsdelägare. Bedömningen om en egenföretagare anses vara verksam eller inte baseras på preliminära inkomstdeklarationer och månadsvisa F-skattedebiteringar från Skatteverket samt aktuell status kring momsredovisning och aktuell aktivitetsstatus i SCB:s företagsdatabas. Klassificering görs huvudsakligen för egenföretagare som innevarande månad förväntas redovisa ett näringsöverskott men inkluderar även personer som har gjort avtryck och är aktiva i register hos Skatteverket, Bolagsverket och SCB. Även egenföretagare som inte har gjort avtryck i registren men där företaget enligt AGI har gjort minst en utbetalning av ersättning som är underlag för arbetsgivaravgifter, till en annan person än till egenföretagaren, klassificeras som verksam egenföretagare.
• har under minst en av de elva månader som föregår referensmånaden fått utbetalning av ersättning för arbete som är underlag för arbetsgivaravgifter enligt AGI. Dessutom har fått utbetald ersättning från Försäkringskassan under samtliga efterföljande månader fram till och med referensmånaden. Ersättningen från Försäkringskassan ska vara av typen föräldrapenning, tillfällig föräldrapenning, graviditetspenning, sjukpenning, rehabiliteringspenning, arbets- eller yrkesskadepenning, närståendepenning, smittbärarpenning eller ersättning till riskgrupp.
• har någon gång under det år som infaller två år tidigare än referensåret fått utbetalning, motsvarande ersättning för arbete som är underlag för arbetsgivaravgift enligt AGI, från arbetsgivare i Danmark, Finland, Island eller Norge. Detta enligt uppgifter som Skatteverket har erhållit från dessa länders skattemyndigheter. Det gäller endast om personen inte klassificeras som arbetslös, studerande, pensionär eller sjuk enligt definitionerna nedan.

Sysselsättningsgrad

Sysselsättningsgraden är andelen sysselsatta i förhållande till befolkningen.

Övrig person

En person som klassificeras som övrig har inte klassificerats till någon av arbetsmarknadsstatusarna sysselsatt, arbetslös, studerande, pensionär eller sjuk.

BEFPAK

Barn

I hushållsstatistiken definieras en person som barn, oavsett ålder, då den ingår i ett hushåll tillsammans med minst en av sina föräldrar, om personen själv saknar barn i samma hushåll.

En förälder–barn–relation skapas om en person är biologisk förälder, adoptivförälder, vårdnadshavare eller ”Annan person” till någon i hushållet.

Befolkningsförändringar

Avser de av skattemyndigheten aviserade förändringarna av befolkningens sammansättning, t ex födslar, dödsfall, flyttningar och civilståndsändringar.

Civilstånd

Redovisning av civilstånd utgår från hur man är registrerad i folkbokföringen. Med ej gifta avses ogifta, änklingar, änkor samt skilda.

Nyblivna frånskilda redovisas i den kommun där de var folkbokförda vid skilsmässan. Nyblivna gifta redovisas i den kommun där de var folkbokförda vid giftermålet.

I BEFPAK ingår personer som ingått partnerskap som gifta, skilda eller änkor/änklingar.

Distrikt

Riksdagen beslutade 2013 att folkbokföringen från den 1 januari 2016 inte längre ska ske i en församling inom Svenska kyrkan utan i stället i en kommun. Istället införs en ny indelning i folkbokföringsdatabasen, med den övergripande benämningen distrikt, som ska motsvara församlingsindelningen som den såg ut den 31 december 1999. Den nya indelningen i distrikt ska vara stabil och inte ändras över tid. Den behöver inte följa kommun- eller fastighetsgränser.

Från 2016 har distrikt ersatt församlingar i BEFPAK.

Döda

Dödsfall redovisas för den tidpunkt då dödsfallet inträffade. Endast personer som var folkbokförda vid dödsfallet ingår i statistiken.

Dödsrisk

Dödsrisker kan beräknas med olika metoder. Två sådana metoder tillämpas i tabellpaketen. I BEFPAK används s k "tabelldödsrisker" medan i statistikunderlag för befolkningsprognoser används intervalldödsrisker. Tabelldödsrisker eller den exakta dödsrisken definieras som qx=Risken att dö från uppnådd exakt x år till uppnådd exakt x + 1 år. Intervalldödsrisken definieras som qx=Risken att dö under ett år för de personer som vid årets början har fyllt x år men inte x + 1år.

EU27

U27 refererar till de 27 länder som var med i den Europeiska unionen den 1 januari 2007. I BEFPAK redovisas EU-länder enligt den senaste indelningen. Nordiska länder som ingår i den Europeiska unionen redovisas däremot under Norden.

EU28

EU28 refererar till de 28 länder som ingick i den Europeiska unionen den 1 juli 2013. I BEFPAK redovisas EU-länder enligt den senaste indelningen. Nordiska länder som ingår i den Europeiska unionen redovisas däremot under Norden.

Familjeförhållande

Variabeln ingår i tabell 123. Gift innebär att föräldern är gift eller registrerad partner. Sambo innebär att modern och fadern är folkbokförd på samma fastighet och att de inte är gifta med varandra. Ensamstående är alla övriga föräldrar.

Flyttning

Flyttningsstatistiken – liksom all annan befolkningsstatistik – bygger på uppgifter från folkbokföringen. Från folkbokföringen kan man inte direkt få någon definition på flyttning. Folkbokföringen tillämpar följande huvudregel för rätt folkbokföringsort (undantagen utelämnas här):

"En person anses bosatt på den fastighet där han regelmässigt vistas eller, när byte av bostad skett, kan antagas komma att regelmässigt visats under nattvilan eller motsvarande vila (dygnsvilan). Den som enligt denna regel kan anses bosatt på flera fastigheter anses bosatt på den fastighet där han med hänsyn till sin tjänst eller verksamhet och övriga omständigheter får anses ha sitt egentliga hemvist."

Med samma terminologi definieras därför flyttning som att en person har bytt bostad och regelmässigt vistas i den nya bostaden. Tidpunkten för flyttningen definieras i statistiken som dag då flyttningen skedde.

För inrikes flyttning registreras flyttning både som ut- och inflyttning. Vid redovisningen av flyttningar delas flyttningarna i två delar dels flyttningar över områdesgränsen dels flyttningar inom området. Avser flyttningsstatistiken t ex kommuner ingår i "flyttningar inom området" alla flyttningar inom kommunen.

Inflyttning från utlandet. För att bli registrerad som immigrant ska vistelsen i riket avse minst ett år enligt den praxis som tillämpas vid folkbokföringen.

Utflyttning till utlandet. För att bli registrerad som emigrant ska man ha för avsikt att bosätta sig stadigvarande i utlandet.

Flyttningsöverskott

Flyttningsöverskottet är skillnaden mellan antalet inflyttade och utflyttade personer under en viss tidsperiod till och från ett visst område. Det är alltså antalet inflyttade minus antalet utflyttade. Värdet kan vara positivt eller negativt. Om värdet är positivt talar man om ett flyttningsöverskott, vilket innebär att fler personer har flyttat in i ett område än ut. Om värdet är negativt talar man om ett flyttningsunderskott; vilket innebär att färre personer har flyttat in i ett område än ut. Flyttningsöverskott brukar ofta kallas flyttningsnetto.

Folkbokföring

Folkbokföringsregistret är det grundläggande registret över Sveriges befolkning. Det är Skatteverket som har hand om folkbokföringen. I folkbokföringen finns uppgifter om Sveriges invånare: vilka som bor i Sverige, var de bor, deras medborgarskap och födelseland samt civilstånd. I folkbokföringen finns även uppgifter om födslar och dödsfall.

Folkbokföringen ligger till grund för den officiella befolkningsstatistiken. Vem som ska vara folkbokförd och var i Sverige en person ska vara folkbokförd regleras i folkbokföringslagen SFS 1991:481. Enligt huvudregeln i folkbokföringsförordningen skall en person anses vara bosatt där han eller hon regelmässigt tillbringar sin dygnsvila.

Folkmängd

Antalet personer som är folkbokförda vid en viss tidpunkt, inom ett visst område.

Folkmängden är synonymt med antalet invånare i ett visst område. I folkmängden ingår alla invånare oavsett medborgarskap. Asylsökande ingår däremot inte i folkmängden.

Folkökning

Folkökningen är antalet personer som folkmängden ökar (eller minskar) med från en tidpunkt till en annan.

Folkökningen för ett visst år beräknas som skillnaden mellan folkmängden det året och året innan.

Det finns ett alternativt beräkningssätt för folkökning. Med det beräknas folkökningen år n så här:

Folkmängden år n 1 + antal födda år n – antal döda år n + antal inflyttningar år n – antal utflyttningar år n + justeringsposten.

Justeringsposten är den del av folkökningen som inte kan förklaras av födelseöverskott och flyttningsöverskott under perioden. Där ingår födslar, dödsfall, inflyttningar och utflyttningar som rapporterats under aktuell period, men som inträffat före perioden.

Födda

Med Födda avses i regel levande födda. Med levande fött barn avses nyfödd som efter födelsen andats eller visat andra tecken på liv såsom hjärtslag, pulsationer i navelsträngen eller tydliga, spontana rörelser av skelettmuskulaturen. Ett nyfött barn, som fötts i Sverige, folkbokförs i den kommun (församling före 1 januari 2016) i vilken modern var folkbokförd vid nedkomsten. Om modern inte var folkbokförd vid nedkomsten, folkbokförs barnet endast om fadern var folkbokförd och vårdnadshavare. Ett nyfött barn, som fötts utomlands, folkbokförs enbart om modern var folkbokförd i Sverige vid nedkomsten eller att fadern var folkbokförd i Sverige samt vårdnadshavare.

Födelseland

Födelseland anger det land där personen är född.

Födelselandets benämning hänförs till förhållandena vid födelsetidpunkten. Politiska och geografiska förändringar kan i efterhand förändra födelselandet om humanitära skäl åberopas vid ansökan om förändring.

Fram till år 1947 räknades alla personer som fötts i utlandet som utrikes födda. Sedan 1947 registreras inte barn som fötts utomlands som utrikes födda om modern vid barnets födelse var folkbokförd i Sverige.

Födelseöverskott

Födelseöverskott är differensen mellan levande födda och döda under en given period, inom ett visst område.

Födelseöverskottet kan vara både positivt och negativt: det är positivt om fler fötts än dött och negativt om färre fötts än dött.

Förtätnings- /utglesningstal

Förtätnings-/utglesningstal i BEFPAK – Befolkningsförändringars tabell 126 och 127 visar om det blir fler eller färre personer av en viss grupp i ett område. Man brukar använda detta mått för att se ifall det finns tendenser till segregation.

Den beräknas som en befolkningsgruppens flyttningsnetto i procent av den ingående folkmängden.

Hushåll

Ett hushåll (s.k. bostadshushåll) utgörs av samtliga personer som är folkbokförda på samma fastighet och lägenhet.

Hushållstyp

Hushållstyp anger hushållets sammansättning. Variabeln delas in i hushållstyperna Ensamstående (inklusive ensamboende), Sammanboende och Övriga hushåll, alla med eller utan barn.

Hushållsstorlek

Med hushållsstorlek avses antal personer som tillhör ett hushåll.

Hushållsställning

Hushållsställningen anger individens relation till övriga personer i hushållet. För en person som bor ensam är hushållsställningen Ensamboende.

Individbortfall/Uppgift saknas

I hushållsstatistiken ingår inte personer som är registrerade på en bostad (lägenhet eller småhus. Strax under 3 procent av befolkningen saknar uppgift om bostad och tillhör bortfallet.

Inflyttningsland

Till vilket land man emigrerar från Sverige.

Justeringar

Justeringsposten är den del av folkökningen som inte kan förklaras av födelseöverskott och flyttningsöverskott under en period. Där ingår födslar, dödsfall, inflyttningar och utflyttningar som rapporterats under aktuell period, men som inträffat före perioden.

Kvartilålder

Nedre kvartilålder är den ålder, där 25% av individerna är yngre och 75% är äldre. Övre kvartilåldern är den ålder, där 75% av individerna är yngre och 25% äldre.

Medborgarskap

Medborgarskap är rättsligt bindande förhållande mellan en stat och en person (medborgare) där förhållandet innebär fullständiga politiska och sociala rättigheter och skyldigheter i en stat.

Man blir normalt automatiskt svensk medborgare när man föds i Sverige eller blir adopterad av svenska föräldrar.

Ett barn som föds utomlands av en mamma med utländskt medborgarskap och en pappa med svenskt medborgarskap blir svensk medborgare om föräldrarna är gifta.

Man kan också bli svensk medborgare genom att ansöka om det. De krav som en person måste uppfylla för att få svenskt medborgarskap är till exempel att ha varit stadigvarande bosatt i Sverige i fem år (fyra år för nordiska medborgare).

Inom befolkningsstatistiken redovisas endast ett medborgarskap för en person även om denne har fler än ett medborgarskap. I första hand redovisas det svenska medborgarskapet, sedan i fallande ordning medborgarskap i EES-länder, medborgarskap i länder utanför EES med vilka Sverige har socialförsäkringskonvention. Sist prioriteras övriga länder.

En person som tidigare var medborgare i ett land som upphört (exempelvis Serbien och Montenegro) registreras som okänt medborgarskapsland.

Medelfolkmängd

Medelfolkmängden är det genomsnittliga antalet personer i en befolkningsgrupp under en viss period.

Medelfolkmängd är vanligen genomsnittet av folkmängden i början och i slutet av ett kalenderår. Medelfolkmängden för en viss ålder kan beräknas efter uppnådd ålder (till exempel 10-åringar) eller födelsekohort (till exempel födda 2003).

Medelfolkmängd används som riskpopulation vid beräkning av exempelvis dödsrisker. Följande formel används för beräkning av medelfolkmängd:

M = (Pt+Pt-1)/2

M = Medelfolkmängd

Pt är folkmängden den 31/12 år t

Pt-1 är folkmängden den 31/12 år t−1

När händelser per 1 000 personer beräknas såsom dödsfall (dock ej spädbarnsdödlighet) och civilståndsändringar används i regel medelfolkmängden. Även vid beräkning av fruktsamhet används medelfolkmängden.

Medelålder

Med medelålder avses den ålder som erhålls, om man summerar invånarnas åldrar och sen dividerar med antalet invånare.

Medianålder

Medianålder är den "mittersta" åldern för ett områdes folkmängd, dvs hälften av områdets individer är äldre och hälften yngre än medianåldern.

Partnerskap

Mellan den 1 januari 1995 och 30 april 2009 gällde lagen om registrerat partnerskap. Lagen gjorde det möjligt för två personer av samma kön att registrera sitt partnerskap.

Partnerskapslagen har upphört att gälla vid utgången av april 2009. Det innebär att det inte är möjligt att låta registrera ett nytt partnerskap. Ett redan registrerat partnerskap fortsätter dock att vara ett partnerskap till dess partnerskapet upplöses eller omvandlas till ett äktenskap. Se även äktenskap. I BEFPAK ingår partnerskap och dess förändringar i gifta, skilda respektive änkor/änklingar.

Personer med svensk bakgrund

I SCB:s statistik definierade som person som är född i Sverige och har minst en inrikes född förälder. Om uppgifter om förälder saknas för en inrikes född antas föräldern vara född i Sverige.

Personer per hushåll

I hushållsstatistiken ingår endast personer som är registrerade på en bostad (lägenhet eller småhus). Personer per hushåll beräknas baserat på personer som ingår i hushållsstatistiken.

Rörlighetstal

Visar om någon grupp i befolkningen flyttar mer än andra. Den beräknas med antalet in- och utflyttare dividerat med medelfolkmängden.

Sambo

En person som bor med någon av motsatt kön under äktenskapsliknande förhållanden utan att vara gift med denna person. I hushållsstatistiken skapas sambopar enligt en modell.

Med sambo avses personer som inte är gifta/registrerade partner men boende tillsammans under äktenskapsliknande förhållanden. Av personer folkbokförda i samma fastighet och lägenhet med gemensamma barn bildas sambopar.

För att bilda sambopar av personer utan gemensamma barn används en modell utifrån nedanstående kriterier:

• Personerna är folkbokförda på samma fastighet och lägenhet
• Personerna är minst 18 år
• Personerna är av olika kön
• Åldersskillnaden mellan personerna är mindre än 15 år
• Personerna är inte nära släkt
• Endast ett möjligt sambopar kan bildas inom hushållet.

Sammanboende

En sammanfattande benämning som omfattar både sambor och gifta som bor tillsammans.

Statslös

Statslös är den person som inte har medborgarskap i något land. Enligt svensk lag kan en person inte bli av med sitt svenska medborgarskap om han eller hon därigenom blir statslös.

Summa förvärvs- och kapitalinkomst

se INKOPAK.

Utbildning

Utbildningens inriktning och utbildningsnivå är hämtad från Utbildningsregistret. Dessa följer SUN-kodens (Svensk utbildnings nomenklatur) uppbyggnad.

Utflyttningsland

Från vilket land man kommer ifrån när man immigrerar till Sverige.

Utrikes födda/födelseland

Uppgifter om födelseland registreras vid invandringen. Om gränsjusteringar skett därefter har som regel ingen ändring gjorts i folkbokföringen, när det gäller beteckningen av födelseland. Om en kvinna som är folkbokförd i Sverige föder sitt barn utomlands, redovisas ändå barnet som fött i Sverige. Före 1947 registrerades i folkbokföringen det faktiska födelselandet.

Politiska och geografiska förändringar kan medföra att personen i folkbokföringen kan förändra födelselandet om humanitära skäl åberopas vid ansökan om förändring. En person tillåts registrera exempelvis Bosnien–Hercegovina eller Estland som födelseland även om det aktuella landet inte fanns som självständig stat då personen föddes.

Utländsk bakgrund

Personer med utländsk bakgrund definieras som personer som är:

Utrikes födda eller inrikes födda med två utrikes födda föräldrar.

Definition av begreppet finns redovisad i Meddelanden i samordningsfrågor för Sveriges officiella statistik (MIS 2002:3). Definitionen av begreppet ändrades 2003. Tidigare ingick även inrikes födda personer med en utrikes född förälder i begreppet.

Ålder med mera

I statistiken över flyttningar, dödsfall, giftermål och så vidare kan ålder vara redovisad på två olika sätt. Åldern kan avse den tidpunkt då händelsen inträffar. Redovisningen kan också ske efter ålder vid årets slut. Ibland kallas den senare redovisningen för "efter födelseår". I Statistikpaketen redovisas statistiken främst efter åldern vid årets slut (år t) dvs 0-åringar är födda år t, 1-åringar år t-1 och så vidare. Denna definition där födelseåret avgör åldern gäller även redovisningen den 30 juni.

Några tabeller redovisar ålder vid händelse. Detta redovisas tydligt för berörda tabeller.

Återstående medellivslängd

Återstående medellivslängd är den, för varje ålder, genomsnittliga återstående livslängden för en person som nått denna ålder enligt den, vid tidpunkten för beräkningen, gällande dödligheten. Den återstående medellivslängden beräknas med hjälp av en livslängdstabell. Detta innebär att rättvisande jämförelse kan ske mellan områden. Det slumpmässiga utslaget i nivån för livslängden blir större ju mindre befolkningen är.

Äktenskap

Från och med den 1 maj 2009 gäller nya regler som rör äktenskap och vigsel. En persons kön har inte längre betydelse för möjligheten att ingå äktenskap. Det innebär att två personer av samma kön kan ingå äktenskap på samma villkor som par av olika kön.

I BEFPAK ingår enkönade äktenskap och dess förändringar i gifta, skilda respektive änkor/änklingar.

Övriga Hushåll

Hushåll där minst en person saknar relationer till någon i hushållet.

Hushåll som inte kan klassas som ensamstående eller sammanboende räknas som övriga hushåll.

Övrig person

Person saknar relation till övriga personer i hushållet.

Relationer är begränsade till gifta par/registrerade partner och sambor samt mellan barn och förälder i två generationer.

BILPAK

Avregistrerat fordon

Se Fordon.

Avställt fordon

Se Fordon.

Bilinnehav

Avser personbilar i trafik enligt fordonsregistret registrerade på fysiska personer enligt registret över totalbefolkningen.

Biltäthet

Avser fysiskt ägda personbilar i trafik per 1 000 invånare och 1 000 familjer.

Drivmedel

I Bilpak redovisas drivmedlen Bensin, Diesel, El, Elhybrider, Laddhybrider, Etanol, Gas och Övriga för personbilar, lastbilar och bussar.

Familjer med/utan bil/bilar

Familjens bilinnehav avseende personbilar i trafik registrerade på fysiska personer. Med familjer avses gifta/sambo och ensamstående. Som sambo räknas ett ogift par med gemensamt barn. Ogifta utan gemensamma barn räknas som ensamstående och bildar därmed två familjer.

Fordon

Fordon i trafik: Registrerat, icke avställt fordon.

Avregistrerat fordon: Om fordonsägare anmäler till Transportstyrelsen, i samband med fordonets registrering eller senare, att han under viss tid ej kommer att bruka fordonet eller kommer att bruka det endast på sätt som är tillåtet ifråga om avställt fordon redovisas fordonet som avställt. Avställda fordon kvarstår således i fordonsregistret.

Fordon i trafik

Se fordon.

Fordonsbestånd

Fordonsparken enligt fordonsregistret vid årets slut.

Fordonsslag

I Bilpak finns redovisning för fordonsslagen personbilar, lastbilar, bussar, släpvagnar (inkl. husvagnar), motorcyklar, traktorer, terrängskotrar och EU-mopeder. Uppgifterna avseende fordonsslag hämtas från fordonsregistret.

Fordonsägare

Det finns två typer av ägare: fysiska och juridiska personer. Alla oavsett bolagsform, som bedriver någon form av ekonomisk verksamhet. Ett betydande antal företag organiserade som enskilda näringsidkare, som bedrivs av fysisk person, enkla bolag och partrederier. Dessa redovisas i Bilpak som juridiska personer. Alla juridiska personer har enligt en särskild lag, som trädde i kraft den 1 juli 1975, tilldelats ett organisationsnummer.

Fysiska personer

Fysiska personer avser folkbokförd befolkning.

Hushåll med/utan bil/bilar

Hushållens bilinnehav avseende personbilar i trafik registrerade på fysiska personer. Hushåll består av samtliga personer som är folkbokförda i samma lägenhet

Nyregistrerade fordon

Fordon som enligt fordonsregistret nyregistrerats under redovisningsåret.

Tjänstevikt i kilo

I Bilpak redovisas totalvikt för lastbilar i ett antal olika viktklasser.

Totalvikt i ton

I Bilpak redovisas totalvikt för lastbilar och släpvagnar (exkl husvagnar) i viktklasserna 0,00–3,50 ton, 3,51–9,50 ton och 9,51–w ton

Yrkesmässig trafik

Ett fordon i yrkesmässig trafik utför transporter för andras räkning mot ersättning, vilket normalt kräver ett speciellt trafiktillstånd från Transportstyrelsen. Tillstånd finns för taxi, buss och godstransporter.

Ägarkategori

Fysisk eller juridisk ägare. Definieras under Fordonsägare.

BOSTADSPAK och hushåll

Vid en jämförelse av antal lägenheter med antal hushåll i en viss boendeform kommer antal lägenheter att vara fler än antalet hushåll. Detta ska dock inte tolkas som att hela skillnaden utgörs av lägenheter som är obebodda. Huvudanledningen är istället att personer som inte är folkbokförda på lägenhet inte kan bilda hushåll utan utgör ett bortfall i hushållsstatistiken. Hur många dessa personer är framgår av tabellen över antal personer efter boendeform där dessa individer redovisas under ”Uppgift saknas”. Det kan även finnas andra orsaker till att lägenheter saknar folkbokförd befolkning (hushåll), t.ex. dubbelt boende eller att de nyttjas som övernattningslägenheter.

Att tänka på vid jämförelse av bostadsbeståndets förändring och färdigställda lägenheter genom nybyggnad och ombyggnad

Det kan förekomma skillnader mellan de årliga förändringarna i redovisningen av bostadsbeståndet jämfört med den årliga rapporteringen av nybyggnad, ombyggnad och rivning. Detta trots att det är kommunerna som rapporterar både till lägenhetsregistret (bostadsbeståndet) och till SCB:s nybyggnads-, ombyggnads- och rivningsstatistik. Detta beror på att bostadsbeståndet kan förändras av andra anledningar än ren nybyggnad, ombyggnad och rivning. Eftersom lägenhetsregistret ajourförs hos kommunerna gör dessa löpande korrigeringar/uppdateringar av felaktiga uppgifter förutom att lägga till sådant som nybyggnad, ombyggnad och rivning. Det kan t.ex. vara befintliga lägenheter som tidigare varit ett bortfall i registret eller varit felregistrerade och därför avregistreras eller lägenheter som kodats i fel byggnadskategori.  En annan förändring som kan ske mellan två år är att småhus permanentas eller ”avpermanentas”.

En annan anledning är att kommunerna kan rapportera in uppgifter om nybyggda lägenheter vid olika tidpunkter och att det kan skilja på rapporterade nybyggnadsår i de båda registren för samma objekt. Nybyggda tillkommande lägenheter i lägenhetsregistret kan ha en viss eftersläpning i lägenhetsregistret. De lägenheter som eventuellt saknas ett år kommer oftast med vid nästa års publicering av bostadsbeståndet.

För att se antalet lägenheter i bostadsbeståndet ett specifikt år ska SCB:s bostadsbestånd användas. För att se antalet nybyggda lägenheter ett specifikt år ska SCB:s nybyggnadsstatistik användas.

Allmännyttiga bostadsföretag

Aktiebolag, ekonomiska föreningar eller stiftelser som i sin verksamhet huvudsakligen förvaltar fastigheter med bostadslägenheter upplåtna med hyresrätt och som tidigare godkänts som allmännyttigt bostadsföretag.

Bostadsrätt

Bostadsrätt avser lägenheter som ägs av bostadsrättsföreningar eller bostadsföreningar (en äldre boendeföreningsform som existerade innan bostadsrättslagen introducerades 1930).

Flerbostadshus (bostadsbestånd och boende)

Bostadsbyggnader innehållande tre eller flera lägenheter inklusive s.k. loftgångshus.

Flerbostadshus (färdigställda)

Bostadsbyggnader innehållande tre eller flera lägenheter inklusive loftgångshus samt specialbostäder och lägenheter i byggnader som i första hand inte är avsedda för bostadsändamål. 

Fritidshus

Antal fritidshus är beräknade utifrån Fastighetstaxeringsregistret och tidpunkten avser den 1 januari. Fritidshus definieras som värderingsenheter/taxeringsenheter som saknar folkbokförd befolkning och är taxerade som bebyggd lantbruksenhet (typkod 120), bebyggd småhusenhet (typkod 220), småhusenhet på ofri grund (typkod 225) eller småhusenhet med byggnadsvärde under 50 000 kr (typkod 213). Bara fritidshus som ägs av fysiska personer (inkl. utländska personer utan svenskt personnummer) eller dödsbon ingår. För lantbruksenheter krävs också att lantbruket ej är aktivt samt att det finns en bostadsbyggnad på taxeringsenheten, vilket gäller både före och efter 2015.

Fysiska personer

Inkluderar dödsbon.

Hushåll

De personer som är folkbokförda på samma lägenhet.

Hushållstyp

Avser hushållets sammansättning. I hushåll med barn är det yngsta barnet under 25 år. Det kan även finnas äldre barn i hushållet.

Hyresrätt

Småhus med hyresrätt avser lägenheter som ägs av andra ägare än fysiska personer, dödsbon, bostadsrättsföreningar eller bostadsföreningar. Flerbostadshus och övriga hus med hyresrätt avser lägenheter som inte är ägarlägenheter och som ägs av andra ägare än bostadsrättsföreningar eller bostadsföreningar.

Kooperativa ägare (färdigställda)

Bostadsrättsföreningar och kooperativa hyresrättsföreningar.

Ombyggnad

Nettoförändring av lägenheter i flerbostadshus d.v.s. skillnaden mellan antalet lägenheter som tillkommer och försvinner vid ombyggnationer eller ändrad användning.

Småhus

Friliggande en- och tvåbostadshus samt par-, rad- och kedjehus (exklusive fritidshus).

Specialbostäder

Bostäder för äldre/funktionshindrade, studentbostäder samt övriga specialbostäder.

Specialbostad för äldre/funktionshindrade

Bostad som är varaktigt förbehållen äldre personer eller personer med funktionshinder och där boendet alltid är förenat med service, stöd och personlig omvårdnad. Dessa bostäder eller rum är vanligtvis grupperade kring gemensamhetsutrymmen såsom kök, matsal eller sällskapsrum. Som specialbostäder räknas t.ex. inte seniorbostäder eller så kallade 55+ boenden.

Studentbostad

Bostad som är varaktigt förbehållen studerande vid universitet eller högskola. Det kan vara ett studentrum i korridor eller liknande, eller en fullständigt utrustad bostad. Elevhem, internat och andra typer av specialbostäder för studerande vid gymnasiala utbildningar, folkhögskolor eller andra liknande utbildningar räknas inte som studentbostäder.

Svenska aktiebolag

Exklusive allmännyttiga bostadsföretag som drivs som aktiebolag.

Upplåtelseform

Lägenheternas upplåtelseform utgår från ägarförhållandet och inte hur de boende förfogar över lägenheterna.

Äganderätt

Småhus med äganderätt avser lägenheter som ägs av fysiska personer eller dödsbon. Flerbostadshus och övriga hus med äganderätt avser ägarlägenheter.

Övrig specialbostad

Annan specialbostad än för äldre eller funktionshindrade eller en studentbostad och som är varaktigt förbehållen vissa väl avgränsade grupper. En sådan bostad är avsedd för temporärt boende och hyrs ut med reducerat besittningsskydd. Exempel är samlade bestånd av utslussningsbostäder för personer som nyss frigivits från kriminalvårdsanstalt samt elevhem och internat som inte räknas in i gruppen studentbostäder.

Övriga hus

Byggnader som inte huvudsakligen är avsedda för bostadsändamål men ändå innehåller vanliga bostadslägenheter, till exempel byggnader avsedda för verksamhet eller samhällsfunktion.

Övriga hushåll

Hushåll där det finns flera personer, men som det inte går att bilda någon av hushållstyperna ensamboende med barn 0–24 år eller sammanboende med eller utan barn 0–24 år av.

Övrigt boende

Flerbostadshus med äganderätt d.v.s. ägarlägenheter. Lägenheter med oklara uppgifter om fastighetens ägarförhållande. Lägenheter i Övriga hus som är byggnader som inte är avsedda för bostadsändamål. Hushåll som är folkbokförda på en lägenhet som inte finns i lägenhetsregistret.

GISPAK

Fastighetskoordinat

Ostlig respektive nordlig koordinat för fastighetens läge i rikets koordinatsystem.

INKOPAK

Disponibel inkomst

Disponibel inkomst är summan av alla skattepliktiga och skattefria inkomster minus skatt och övriga negativa transfereringar (exempelvis återbetalt studielån).

Det bör understrykas att disponibel inkomst inte är en fullständig mätare av ekonomisk välfärd i vid mening. Utanför mätningarna ligger bland annat egen produktion i hemmen, nyttan av offentlig konsumtion samt eventuella "svarta" inkomster.

Sammanräknad förvärvsinkomst

Sammanräknad förvärvsinkomst består av inkomst av tjänst och inkomst av näringsverksamhet. I inkomst av tjänst ingår förutom löneinkomst även inkomst från pension, sjukpenning och andra skattepliktiga ersättningar.

Nettoinkomst

Summan av alla skattepliktiga och skattefria inkomster minus skatt och övriga negativa transfereringar.

Skillnaden mellan nettoinkomst och disponibel inkomst är att den disponibla inkomsten avser hushållets inkomst. Nettoinkomsten visar den enskilda personens inkomst, alltså vad den enskilda personen bidrar med till hushållets disponibla inkomst.

Ekonomiskt bistånd

Ekonomiskt bistånd i form av försörjningsstöd omfattar dels ett schablonbelopp (riksnormen), dels ett bidrag till skäliga kostnader för vissa utgifter som finns uppräknade i socialtjänstlagen. Bidragets storlek varierar med behov och vad kommunen anser vara skäliga kostnader.

Pensioner

Ålderspension består av summan av inkomstpension, tilläggspension, premiepension, garantipension och inkomstpensionstillägg.

Hushållstyper

Ensamstående utan barn är enpersonshushåll

Sammanboende utan barn är ett tvåpersonshushåll bestående av två sammanboende.

Hushåll med barn avser hushåll med minst 1 barn 0-19 år och i förekommande fall även äldre kvarboende barn. Till barn räknas även växelvis boende barn.

Hushåll med kvarboende unga vuxna 20-29 år är hushåll utan barn 0-19 år, men med kvarboende äldre barn 20-29 år.

Övriga hushåll är hushåll som inte kan kategoriseras i de andra grupperna. Det kan t.ex. vara hushåll med äldre kvarboende barn, flergenerationshushåll, kompisboenden mfl.

Nordiska inkomster

Statistiken omfattar sedan publiceringen av inkomstår 2022, löne- och pensionsinkomst taxerad i övriga nordiska länder för personer folkbokförda i Sverige.

Växelvis boende barn

För att förbättra mätningen för barn och föräldrar när föräldrarna inte bor tillsammans och barnen bor ungefär lika mycket hos båda föräldrarna används en modellbaserad ansats i statistiken. Modellen går i korta drag ut på att simulera förekomsten av växelvis boende för barn när föräldrarna inte bor tillsammans. En konsekvens av att barn som bor växelvis inkluderas i två hushåll är att antalet barnhushåll ökar (d.v.s. för ett antal hushåll förändras hushållstypen, från hushåll utan barn till hushåll med barn).

Statistikunderlag för befolkningsprognoser

Hushållskvot

Den andel av folkmängden i en viss köns- och åldersgrupp som utgörs av referenspersoner. Kvoten anger antalet hushåll per 1 000 personer. Genom ett antagande om framtida hushållskvoter och befolkningsprognoser uppdelade efter kön och ålder kan man prognostisera antalet hushåll. Med hushåll avses bostadshushåll, se definition under BEFPAK.

Referensperson

Den person i hushållet som får representera hushållet i statistiken. Den äldsta personen i ett hushåll används f.n. som referensperson.

Fruktsamhet

Fruktsamhetstalet anger antalet levande födda barn per 1 000 kvinnor i respektive åldersklass. Ibland används även begreppet summerat fruktsamhetstal, TFR (total fertility rate), vilket är det genomsnittliga antalet barn en kvinna förväntas föda under sin livstid. TFR fås genom att summera de åldersspecifika fruktsamhetstalen för en given tidpunkt.

Indextal för dödsrisker

Indextal för dödsrisker anger hur risktalen i den egna kommunen förhåller sig till rikets risktal (hela riket = 100). Är indextalen under 100 har männen/kvinnorna i kommunen lägre dödlighet än i hela riket. De flesta kommunerna har enstaka dödsfall i åldrarna under 50 år. Saknas dödsfall leder det till att dödsrisker saknas för dessa åldrar. I en del åldrar har det avlidit en eller ett fåtal personer. Detta kan medföra att det finns dödsrisker i tabellerna som ibland är betydligt högre än rikets, vilket gör att indextalet blir betydligt större än 100. Av detta får man dock inte förledas att tro att man har högre dödsrisker än normalt i unga åldrar.

Det totala antalet förväntade döda har erhållits genom att för varje åldersklass multiplicera antalet personer med rikets dödsrisk för åldersklassen. Antalet döda har därefter summerats över alla åldersklasser. Vid beräkning av indextal för totalraden har man sålunda eliminerat effekten av att kommunens åldersfördelning kan avvika från rikets (så kallad åldersstandardisering med indirekt metod).

Indextal för inflyttare

Indextal för inflyttare anger om de som flyttar in till kommunen har annan åldersfördelning än vad som gäller för samtliga inflyttare över kommungräns i riket. Indexet beskriver skillnaden i andelar av den totala inflyttningen för specifika köns- och åldersgrupper för kommunen i jämförelse med riket (hela riket = 100). Indextalen säger ingenting om det är fler eller färre som flyttar in till kommunen jämfört med andra kommuner.

Indextal för utflyttningsrisker

Indextalen för utflyttningsrisker anger hur risktalen i den egna kommunen förhåller sig till rikets risktal. Samtliga utflyttningar över kommungräns i hela riket har satts till 100, såväl totalt som per åldersklass.

In- och utflyttade i relativa tal

De inflyttades och de utflyttades köns- och åldersfördelning i relativa tal (promille). Talen är beräknade på flyttningar under den senaste tre- eller femårsperioden.

Utflyttningsrisk

Utflyttningsrisken anger antalet utflyttade under en viss tidsperiod och i en viss ålder i relation till folkmängdens storlek vid periodens början.

Utjämnade värden

Observerade värden utjämnas genom en anpassning till en matematisk funktion för att få bort taggigheten i kurvor för mindre regionala områden än riket. Metoden för utjämningar som används låter regionala särdrag framträda i mönstren för till exempel döds- och utflyttningsrisker.

OHÄLSODATA

Ohälsotal

Med ohälsotal menas summan av dagar med sjukpenning, dagar med aktivitets- och sjukbidrag, dagar med rehabiliteringsersättning och dagar med arbetsskadepenning dividerat med befolkning.