I Sverige finns närmare fyra och en halv miljon hushåll. En tredjedel av dem är hushåll med hemmaboende barn. Åldern då de flesta flyttar från föräldrahemmet skiljer sig åt mellan könen och mellan stad och land. Män bor hemma längre än kvinnor och storstadsbor längre än ungdomar i övriga Sverige.

Den 31 december 2015 fanns det 4 330 401 hushåll i Sverige, enligt hushållsregistret. Det är 55 968 fler hushåll än 2014, en ökning på drygt 1 procent. Hushållsstatistiken bygger på folkbokföringen och varje hushåll består av den eller de personer som är folkbokförda i samma bostad. I statistiken delas hushållen upp i olika typer av hushåll.

Den vanligaste hushållstypen 2015 var ensamstående utan barn, 38 procent av hushållen ingick i den gruppen. Sammanboende utan barn är näst vanligast och utgörs av 25 procent av alla hushåll.

Mer än hälften av befolkning bor i en barnfamilj

Om man istället studerar vilka typer av hushåll som flest personer tillhör är det vanligaste att leva i ett hushåll med två sammanboende vuxna med barn under 25 år. Det gjorde 3 663 106 personer eller 37 procent av befolkningen. Näst vanligast är att vara sammanboende utan barn. Det gjorde 2 150 970 personer eller 22 procent av befolkningen. Även om ensamstående utan barn var den vanligaste hushållstypen så kommer den först på tredje plats, med 17 procent, när man räknar hur många som bodde så.

Räknar man samman alla typer av hushåll med barn i olika åldrar så ingick 54 procent av befolkningen i ett hushåll med barn medan 43 procent bodde i hushåll utan hemmaboende barn. För övriga 3 procent fanns ingen uppgift om hushållets sammansättning.

Antal och andel hushåll och personer efter hushållstorlek 2015

Nästan hälften av befolkningen lever i en parrelation

I statistiken talas det om något som kallas hushållsställning. Den visar vilken relation en person har till övriga personer i hushållet, till exempel gift, sambo eller barn. Nästan hälften av den svenska befolkningen, 46 procent, levde i någon av parrelationerna gift, registrerad partner eller sambo 2015.

När det gäller begreppet barn är det lite annorlunda i hushållsstatistiken än i annan statistik, eftersom en person räknas som barn i hushållsstatistiken så länge den bor tillsammans med minst en förälder även om barnet i fråga har fyllt 18 år och är myndig. Totalt var det 27 procent av befolkningen som hade hushållsställningen barn 2015. En fjärdedel av dessa barn var personer över 18 år som bodde kvar i föräldrahemmet.

Det var drygt 170 000 fler pojkar/män än flickor/kvinnor som hade hushållsställningen barn. Totalt utgjorde pojkar och män 53 procent av alla med hushållsställningen barn 2015. Orsaken till detta är att det finns fler pojkar än flickor i yngre åldrar och att det är vanligare bland män än bland kvinnor att bo kvar hemma längre upp i åren. Männen utgör därför en högre andel av de hemmaboende barnen ju högre upp i åldrarna man kommer.

Antal och andel personer efter hushållsställning 2015

Fler kvinnor än män är ensamstående föräldrar

Ensamstående föräldrar är den hushållsställning där det är störst skillnad mellan könen – 76 procent av de ensamstående föräldrarna var kvinnor 2015. Detta kan delvis förklaras av att ett barn enbart kan vara folkbokfört hos en förälder, även om det i praktiken bor växelvis hos båda föräldrarna. Bland de här barnen är det vanligare att de är folkbokförda hos sin mamma än hos sin pappa.

Det är också något större andel kvinnor än män som lever som ensamstående, 52 procent, vilket främst beror på att kvinnor blir äldre än män och ofta dör som ensamstående änkor.

Andel män respektive kvinnor per hushållsställning

Kvinnor flyttar tidigare

Män lämnar ofta föräldrahemmet senare i livet än vad kvinnor gör. Av de personer som var 18 år vid 2011 års utgång bodde totalt 92 procent fortfarande kvar i föräldrahemmet. Fyra år senare, vid utgången av 2015, var det 46 procent som ännu inte lämnat föräldrahemmet – 52 procent av männen och 39 procent av kvinnorna.

Kvinnor flyttar i gengäld in i ett parförhållande tidigare än män. Vid 2015 år slut, när de som var 18 år 2011 hunnit bli 22 år, var 26 procent av kvinnorna sambo eller gifta jämfört med 14 procent av männen. Andelen som flyttar till eget ensamboende är däremot ganska lika för män och kvinnor. Vid utgången av 2015 bodde 21 procent av männen i den här gruppen ensamma jämfört med 20 procent av kvinnorna.

Andel personer efter hushållsställning

För de som blev 18 år 2011 avseende 2011 till och med 2015.

Svårare att lämna föräldrahemmet i storstadsområden

Det finns regionala skillnader på hur tidigt flyttlasset går från föräldrahemmet. Generellt bor barnen kvar hos föräldrarna längre i storstäderna än i övriga Sverige. I Stor-Stockholm bodde 56 procent av alla 18-25-åringar kvar i föräldrahemmet 2015. Den region som hade lägst andel som bodde med sina föräldrar var Mellansverige, med 45 procent. Bostadsbristen i Stockholm, och andra storstäder, är stor och det är svårt för ungdomar att ta sig in på bostadsmarknaden, vilket är en anledning till att många bor kvar hos föräldrarna.

Andelen som bor i ett samboförhållande är också lägre i storstadsregionerna. Den lägsta andelen finns i Stor-Stockholm, där 14 procent levde i samboskap vid slutet av 2015. Det är i norra Sverige vi hittar den högsta andelen för samboskap, 20 procent.

Även när det gäller andelen 18–25 åringar som har flyttat till ett eget ensamboende finns det regionala skillnader. I Stor-Stockholm bodde 11 procent i eget ensamboende 2015, medan den högsta andelen som gjorde det finns i Mellansverige.

Hushållsställning för 18–25 åringar 2015 per region, procent