Yrken utan utbildningskrav, så kallade enkla jobb har hög personalomsättning. Vanligaste yrket att gå till efter ett enkelt jobb finns inom service, omsorg och försäljning. Många unga som slutar arbeta efter ett enkelt jobb studerar, medan äldre går i pension eller hamnar inom trygghetssystemen.

Yrken utan krav på särskild utbildning kallas ofta enkla jobb. I den svenska ekonomin fanns år 2013 drygt 263 000 enkla jobb enligt SCB:s yrkesregister. Det motsvarar 5,7 procent av de förvärvsarbetande enligt den registerbaserade arbetsmarknadsstatistiken (RAMS). Majoriteten av dessa enkla jobb, nästan 85 procent, fanns i näringslivet.

Mellan åren 2012 och 2013 ökade antalet förvärvsarbetande inom yrkesområdet enkla jobb med cirka 7 400. Men det var betydligt fler personer än så, 53 600 individer, som började ett enkelt jobb 2013. Nettoinflödet var i synnerhet högt bland yngre, två av tre personer som tillkom var mellan 16–33 år. Den enda personalgruppen som hade ett negativt nettoinflöde var personer äldre än 62 år.

Många byter jobb inom ett år

Enkla jobb är ett av de yrkesområden som har högst personalomsättning. Beräkningen av personalomsättning, det vill säga hur många som byter jobb under ett år, underskattas en del eftersom vi inte har information om de som byter jobb inom samma företag. Total sett lämnade 46 200 personer ett enkelt jobb mellan 2012 och 2013. Av de som lämnade ett enkelt jobb mellan åren 2012–2013, var en knapp majoritet (52 procent) förvärvsarbetande även året efter, 2013. Resterande andel förvärvsarbetade inte 2013.

Sannolikheten för de som lämnade ett enkelt jobb att förvärvsarbeta året efter var runt 55 procent fram till 50-årsåldern. Därefter minskade sannolikheten, för att sedan falla drastiskt efter 55 år. En person som var 60 år eller äldre hade 30 procents eller lägre sannolikhet att förvärvsarbeta 2013. Kvinnor hade i allmänhet en lägre sannolikhet att förvärvsarbeta jämfört med män. Det gäller däremot inte yngre kvinnor, 17–21 år, som hade en högre sannolikhet att förvärvsarbeta jämfört med män i samma ålder.

Vanligt att börja studera eller ta ut pension

Av de 46 200 personer som lämnade ett enkelt jobb mellan 2012–2013 och inte förvärvsarbetade 2013, hade 41 procent (9 100 personer) ändå förvärvsinkomst som sin största inkomstkälla 2013. Av dem var 9 100 personer (26 procent) fortfarande anställda hos samma arbetsgivare. Orsaken till att de inte klassas som förvärvsarbetande trots inkomsterna från förvärvsarbete är att förvärvsinkomsten var för låg relativt sett i förhållande till jämnåriga med samma kön och utbildning.

Genom att studera åldersgruppernas olika inkomstsammansättning för de som lämnade ett enkelt jobb mellan 2012–2013 och inte förvärvsarbetade 2013 kan vi generalisera och säga att unga personer tenderar att jobba eller studera i hög utsträckning. Äldre personer jobbar eller brukar trygghetssystemet i någon variant. I gruppen 60 år eller äldre framgår det av figuren att ålderspension utgjorde 29 procent av åldersgruppens totala inkomst.

Inkomster i andel av total inkomst för ej förvärvsarbetande

2013, fördelat efter ålder

Källa: SCB, RAKS

Vårdbiträde vanligaste yrket att byta till

Av de som lämnade yrkesområdet enkla jobb var det en majoritet (52 procent) som bytte till ett annat yrkesområde, resterande förvärvsarbetade inte. De som bytte yrkesområde ökande sin genomsnittliga förvärvsinkomst till nästan 241 000 kr från 207 000 kr (drygt 16 procent). Lite fler än var tredje (38,4 procent) av dessa jobbytare gick till yrkesområdet service-, omsorgs- och försäljningsarbete. Denna grupp består till stor del av kvinnor och personer med gymnasial utbildningsnivå.

Yrkesbytare till respektive yrkesområde

EG= Eftergymnasial, G= Gymnasial, FG= Förgymnasial

Källa: SCB, RAMS, RAKS och Yrkesregistret. Siffran inom parentesen anger yrkesområdet.

Om vi däremot tittar på specifika yrken ser vi att fyra av de fem vanligaste yrken att byta till är just inom yrkesområdet Service-, omsorgs- och försäljningsarbete. Normalt krävs gymnasial utbildningsnivå till alla dessa fem yrken. I fyra av dessa fem yrken är det en majoritet kvinnor medan männen är i majoritet bland lagerassistenter. Noterbart är den lägre andelen av utrikesfödda personer inom gruppen som blivit försäljare inom fackhandeln.

Yrkesbytare fem-i-topp yrken

Utl= utrikesfödd, G= Gymnasial, FG= Förgymnasial, Ink= inkomst

Källa: SCB, RAMS, RAKS och Yrkesregistret. Siffran inom parentesen anger yrkesområdet.

Högre andel kvinnor och lägre genomsnittliga inkomster

Ett mönster som träder fram är att ju högre andel kvinnor som bytt till ett annat yrke, desto lägre är gruppens medelinkomst i detta yrke. Av de personer som blev vårdbiträden och personliga assistenter var 79 procent kvinnor och hade 2013 en medelinkomst på 190 000 kr. Av de som blev lagerassistenter var endast 25 procent kvinnor medan medelinkomst 2013 var 262 000 kr. I figuren kan man se att det finns ett negagivt samband mellan andelen kvinnor i yrkesgruppen och gruppens medelinkomst.

Medelinkomst (y-axeln) samt andel kvinnor i gruppen som bytt yrke (x-axeln)