Boendeformen varierar mellan personer med olika inkomst. Personer med hög inkomst bor ofta i småhus och bostadsrätt och de med låg inkomst oftare i hyresrätt. Men i mindre kommuner är andelen låginkomsttagare som bor i småhus ändå relativt hög.

Av Sveriges befolkning bor ungefär hälften i ett småhus som ägs av någon i hushållet, var femte person bor i en bostadsrätt och var fjärde bor i en hyresrätt. Därutöver bor en mindre andel i någon form av specialbostad, oftast en studentbostad eller ett äldreboende.

Hur man bor skiljer sig åt mellan olika åldrar. Att bo i ägt småhus är vanligast i åldrarna 10–14 år, då två av tre gör det, och minst vanligt kring 25 år då var fjärde person bor i ett ägt småhus. Det är också i 25-årsåldern som störst andel, drygt 40 procent, bor i hyresrätt. I dessa åldrar bor dessutom en relativt stor andel i en specialbostad, i de allra flesta fall ett studentboende.

Vilken typ av boende man har påverkas av flera olika omständigheter. Två faktorer är hushållets inkomster och var i landet man bor. Både bostadsbeståndet och priserna på bostäder varierar mycket mellan olika kommuner. I storstadskommuner finns det relativt många hyresrätter samtidigt som priserna på småhus och bostadsrätter är höga. I kommuner utanför storstadsområdena och de större städerna är priserna på bostäder betydligt lägre samtidigt som hyresrätterna är färre.

Hushållets inkomst kan ha betydelse för vilken typ av boende man har. För att kunna jämföra boende­form i olika inkomstskikt har befolkningen delats in i fyra lika stora delar (kvartiler) efter hushållets disponibla inkomst, där hänsyn är tagen till hushållets storlek och sammansättning. På detta sätt får man ett mått på ekonomisk standard för alla personer i ett hushåll, oberoende av vilken inkomst den enskilda personen har. I denna artikel redovisas boendet för de personer som har lägst och högst inkomster, det vill säga kvartil 1 och kvartil 4.

Av dem med högst inkomster (kvartil 4) bor 65 procent i ägt småhus, 23 procent i bostadsrätt och 12 procent i hyresrätt. De flesta personer i hushåll med höga inkomster bor alltså i en bostad som ägs av hushållet. I gruppen med lägst inkomst (kvartil 1) är andelen som bor i ägt småhus 30 procent medan cirka hälften bor i hyresrätt och 16 procent i bostadsrätt.

I åldrarna 12–15 år i kvartil 4 bor 85 procent i ägt småhus och 4 procent i hyresrätt. Bland barn i åldrarna 12–15 år som tillhör kvartil 1 bor ungefär vart tredje i småhus och över hälften i hyresrätt. Även inom samma inkomstgrupp skiljer sig boendeformen åt beroende på vilken typ av kommun man bor i. Här jämförs boendet för befolkningen i de tre storstadsområdena (Stockholm, Göteborg och Malmö med förortskommuner) med kommuner som inte tillhör ett storstadsområde och som heller inte räknas som större stad. De senare benämns fortsättningsvis som övriga kommuner.

Av de personer som ingår i kvartil 4 och som bor i storstadsområden bor drygt hälften, 52 procent, i ägt småhus och 13 procent i hyresrätt. Bostadsrätt är en vanlig boendeform i storstäder och bland personer med hög inkomst bor 34 procent i bostadsrätt. I åldrarna kring 30 år är andelen runt 60 procent.

I övriga kommuner är andelen höginkomsttagare som bor i småhus 85 procent och 7 bor procent i hyresrätt. Av barn i åldrarna 12–15 år bor 2 procent i hyresrätt i dessa kommuner. Jämfört med storstäderna finns det relativt få bostadsrätter i mindre kommuner, varför detta är en ganska ovanlig boendeform även för personer med hög inkomst.

Högre andel bor i hyresrätt i storstad 

Också bland dem med lägre inkomster, kvartil 1, skiljer sig boendet markant mellan de två kommungrupperna. I storstadsområden bor 14 procent av dem som tillhör kvartil 1 i småhus och närmare 60 procent bor i hyresrätt. I kommunerna utanför storstadsområdena och de större städerna bor närmare hälften av de personer som tillhör kvartil 1 i småhus och cirka 40 procent i hyresrätt. Skillnaderna syns i alla åldrar, och beror till stor del på att det finns relativt få hyresrätter i de kommuner som ligger långt från stor­städerna samtidigt som huspriserna är betydligt lägre.

Sammantaget visar den kombinerade statistiken över boende och inkomster att personer med hög inkomst sällan bor i hyresrätt, medan personer med låg inkomst oftare bor i hyresrätt. I mindre kommuner utanför storstadsområdena bor dock en relativt stor andel av låginkomsttagarna i småhus. Förklaringen är främst att bostadsbeståndet i större utsträckning består av småhus och att huspriserna är lägre än i storstäderna.

Att bo i specialbostad är framför allt vanligt bland äldre. Andelen av de äldre som bor i specialbostad är ungefär lika stor oavsett kommungrupp och inkomst. En annan grupp som i stor utsträckning bor i specialbostad är studenter. De studerar ofta vid universitet i storstadsområden och har låg inkomst. Därför är andelen unga som bor i specialbostad relativt hög bland dem som tillhör kvartil 1 och bor i storstadsområden. Närmare 20 procent bland personerna i denna grupp i åldrarna 22–24 år bor i en specialbostad.

Ägt småhus vanligaste boendeformen för barn

Boendeform efter ålder, 2015. Procent

Barn och föräldrars boende går hand i hand: det är nästan lika vanligt bland 40-åringar att bo i ägt småhus som bland 10-åringar. I 25-årsåldern har många flyttat hemifrån, vilket tydligt framgår av den minskande andelen som bor i småhus. Direkt efter flytten hemifrån bor man ofta i hyresrätt, eller i studentbostad om man studerar.

De flesta utanför storstäderna med hög inkomst bor i småhus

Boendeform efter ålder för inkomstkvartil 4, 2015. Procent

Storstadsområden

Tre av tio personer med de högsta inkomsterna i storstadsregionerna bor i bostadsrätt. För personer i åldern 27–30 år i denna grupp bor sex av tio i bostadsrätt.

Övriga kommuner

I övriga kommuner finns det förhållandevis fler småhus och färre bostads- och hyresrätter jämfört med storstäderna, vilket gör att fler bor i småhus här. Har man därtill hög inkomst och bor i en mindre kommun väljer man oftast att bo i småhus.

Få med låg inkomst bor i småhus i storstäderna

Boendeform efter ålder för inkomstkvartil 1, 2015. Procent

Storstadsområden

De höga bostadspriserna i storstadsområdena innebär att få personer med låga inkomster har möjlighet att köpa och äga ett småhus där. En relativt stor andel av de unga vuxna med låga inkomster i storstäderna är studenter, vilket medför att specialbostäder i form av studentbostad syns tydligt i diagrammet.

Övriga kommuner

I mindre kommuner bor förhållandevis många i småhus trots lägre inkomst. Förutom att bostadspriserna oftast är lägre än i större städer är även boendekostnaderna för småhus i många fall lägre än för en hyresrätt.