Produktionsvärdesindex (PVI) är ett nytt index som beskriver utvecklingen av näringslivets produktion av varor och tjänster på månadsbasis. PVI är under utveckling och kommer att publiceras i fasta och löpande priser, och på sikt även i kalenderkorrigerade och säsongrensade tal.

Det är en vidareutveckling av det befintliga indexet Produktionsindex över näringslivet (PIN) och kommer så småningom att ersätta PIN, vilket väntas ske under 2017.

Fördelarna med det nya indexet jämfört med tidigare index är att det mäter produktionen av tjänster, industriverksamhet och handel inom både tjänste- och industrisektorn samt produktionen inom byggsektorn, och att en gemensam publicering av dessa görs några dagar tidigare än PIN.

PVI – en bättre indikator på förädlingsvärdet i BNP

Bakgrunden till att SCB har tagit fram det nya indexet är för att ge avdelningen för nationalräkenskaperna ett bättre underlag till beräkningarna av den kvartalsvisa bruttonationalprodukten (BNP) från produktionssidan. PVI speglar utvecklingen av produktionsvärdet inom näringslivet. Produktionsvärde är ett mått som används i beräkningarna av BNP och kan förenklat beräknas som nettoomsättning från industriverksamhet och tjänsteproduktion samt handelsmarginal. Handelsmarginal är intäkter från försäljning av handelsvaror minus kostnader för inköp av dessa.

Fördelen är att nationalräkenskaperna kommer att behöva göra färre justeringar i och med att PVI kommer att fånga en större del av produktionsvärdet. Tidigare gjordes i beräkningen av BNP tillägg för handelsverksamhet och produktion av tjänster inom industrin samt att man dämpade effekten av intäkter från handel inom tjänstesektorn, vilken annars kan leda till felaktiga skattningar av just produktion av tjänster.

Produktionsvärdeindex, totala näringslivet samt uppdelat på industri- tjänste- och byggsektor

Fasta priser, ej kalenderkorrigerat

Produktionsvärdeindex visas här i fasta priser och ej kalenderkorrigerad indexserie, såväl totalt som för de stora ingående sektorerna: industri, tjänstenäringar och byggsektor från januari 2015 till mars 2017. En icke kalenderkorrigerad eller säsongrensad indexserie för produktionsvärde varierar mycket mellan mätpunkterna, som är månad. Det gör att statistiken inte direkt går att jämföra mellan månaderna, varför SCB planerar att även ta fram och publicera produktionsvärdeindex i säsongs- och kalenderkorrigerade tal.

Tjänsteproduktion allt viktigare

En fördel med PVI för externa användare av statistiken är att PVI är ett bättre underlag än PIN för att göra prognoser på BNP. PIN är en ren sammanvägning av andra index: tjänsteproduktionsindex (TjPI), industriproduktionsindex (IPI) och byggproduktionsindex (BPI) och det har framförts kritik mot IPI som underlag till PIN.

IPI är en bra indikator på industriproduktionen men en mindre bra indikator på BNP, vilket beror på att IPI inte fångar all produktion inom industrin utan enbart produktion av varor och industriella tjänster, såsom installation och montering samt produktion av varor. Detta enligt krav från EUs statistikorgan Eurostat då man vill kunna följa just industriproduktionens utveckling.

Glappet mellan användarnas behov och vad SCB publicerat har med tiden blivit allt större, vilket framförallt beror på att den svenska tillverkningsindustrin i större utsträckning producerar tjänster och handlar med varor jämfört med tidigare. Ytterligare en fördel med det nya PVI är att insamlingen av uppgifter förfinats så att produktion av tjänster respektive varor och handelsverksamhet särredovisas av företagen. Detta ger möjlighet till en finare fastprisberäkning.

Produktionsvärdeindex och Industriproduktionsindex

Fasta priser, ej kalenderkorrigerat

I diagram två visas både produktionsvärdet samt industriproduktionen inom svensk tillverkningsindustri, gruvor och mineralutvinningsindustri (B–C), i fasta priser och ej kalenderkorrigerade tal från januari 2015 till mars 2017. De två serierna har olika basår. Utvecklingen mellan månaderna skiljer sig då PVI utöver produktion av egna varor och industriella tjänster (industriverksamhet) även baseras på produktion av tjänster och marginal av handel.

Som nämnts ovan är den stora skillnaden jämfört med PIN att PVI även inkluderar industribranschernas tjänsteproduktion och handelsverksamhet. Eftersom PVI bara använder handelsmarginalen och inte hela handelsomsättningen dämpas effekterna av handelsverksamhetens påverkan på produktionsvärdet. Handel innebär ofta stora intäkter men även stora kostnader vilket ger en lägre grad av förädling jämfört med till exempel tjänste- och varuproduktion. PVI kommer också att justeras för förändringar i industriföretagens lager vilket inte görs i PIN.

Statistiknyhet för PVI istället för IPI och TjPI

PVI publiceras idag i en enklare form, i fasta och löpande priser, men kommer så småningom att ersätta Produktionsindex över näringslivet (PIN). SCB kommer även på sikt att fasa ut dagens statistiknyheter för Industriproduktionsindex (IPI) och Tjänsteproduktionsindex (TjPI) och då ersätta dessa med en gemensam statistiknyhet för PVI vid den månatliga publiceringen.

Ändrad insamling från 2015

För att kunna sammanställa det nya indexet gick SCB från och med januari 2015 över till att mäta företagens totala nettoomsättning. De uppgifter som samlas in är nettoomsättning fördelad på intäkter av industriverksamhet, tjänsteproduktion och handelsverksamhet. Uppgifterna används sedan för att skatta produktionsvärdet. Tidigare hade SCB för industriföretag bara mätt omsättning för industriverksamhet. Företagen inom tjänstesektorn har även tidigare lämnat uppgifter om nettoomsättning, men denna fördelas nu enligt industriverksamhet, handel och tjänster vilka kan fastprisberäknas för sig.

Produktionsvärdeindex och Tjänsteproduktionsindex

Fasta priser, ej kalenderkorrigerat

Diagram tre visar både produktionsvärdet samt tjänsteproduktionen inom svenska tjänstenäringar (G–S exkl. K och O), i fasta priser och ej kalenderkorrigerade tal från januari 2015 till mars 2017. De två serierna har olika basår men utvecklingen mellan månaderna skiljer sig inte mycket åt för den totala tjänstesektorn, då båda indexserierna baseras på företagens nettoomsättning. För enskilda branscher är skillnaden större då enbart marginalen av handel inkluderas i PVI medan hela intäkten för handelsverksamhet inkluderas i TjPI.

Branscher med annan indata

I branscherna byggverksamhet (SNI 41–43), utvinning av andra metallmalmer är järnmalm (07.2) och del av annan transportmedelsindustri (30.1–4) används arbetade timmar av arbetare och tjänstemän för att skatta produktionen. Inom järnmalmsutvinning (07.1) och industrin för petroleumprodukter (19) används insamlade uppgifter om produktionsvolymer. Detta beror på att omsättningen inom dessa branscher anses vara ett dåligt mått på produktion, då omsättningen ofta varierar betydligt mer mellan månaderna än själva produktionen.

Beräkning av handelsmarginaler

Handelsmarginal beräknas som en andel av nettoomsättning från handelsverksamhet. Med hjälp av uppgifter från undersökningen Företagens ekonomi (FEK) beräknas nettoomsättning från handelsverksamhet och kostnader för handelsvaror. Utifrån dessa beräknas en andel av hur stor del av nettoomsättning från handelsverksamhet som är handelsmarginal. De slutliga handelsmarginalskvoterna beräknas som ett glidande medelvärde över de senast tillgängliga fem åren. Fördelen är att fler år ligger till grund för att beräkna marginalen och att brott i statistiken på grund av att uppgifterna till kvotberäkningen skiljer sig åt dämpas.

Deflatorer

Tjänstesektorns tjänsteomsättning fastprisberäknas med samma deflatorer som används till TjPI och industrisektorns industriomsättning fastprisberäknas med samma deflatorer som i IPI. För övrig omsättning har deflatorer vägts samman utifrån information från undersökningen FEK om vilka varor och tjänster som är vanligast inom branschen.

Vilka branscher täcker PVI?

I likhet med PIN täcker inte PVI hela näringslivet, utan i dagsläget omfattas produktionen inom industri , tjänste- och byggsektorn (B–S exkl. K och O). Det som saknas för att täcka hela det privata näringslivet är jordbruk, skogsbruk och fiske samt finans  och försäkringsverksamhet. PVI täcker inte heller icke vinstdrivande organisationer och offentliga myndigheter. Trots att flera delar saknas täcker ändå PVI lite mer än 70 procent av totala BNP, vilket gör den till en värdefull konjunkturindikator.

Hur ska PVI redovisas?

PVI redovisas i både fasta och löpande priser varje månad. PVI redovisas också justerat för lagerförändringar, detta varje kvartal.

Komplettering av tidsserien

Eftersom den nya insamlingen med uppgifter om nettoomsättning fördelat efter industriverksamhet, tjänsteproduktion och handel påbörjades januari 2015 är tidsserien av mikrodata kort. Då det är avgörande för flera av statistikens användare att ha tillgång till långa tidsserier för att skatta modeller och analysera data i ett längre tidsperspektiv har SCB valt att konstruera en tidsserie för åren 2010–2014. För att skapa dessa tidsserier har SCB med hjälp av befintliga index (Industriproduktionsindex, Tjänsteproduktionsindex och PIN) och dess utveckling från januari 2010 till december 2014 skrivit tillbaka PVI till januari 2010. Det är viktigt att tänka på vid användning av äldre perioder än januari 2015 att denna historik är modellskattad på detta sätt.

Statistikens kvalitet och osäkerheter

PVI har ingen egen datainsamling utan bygger i huvudsak på de två undersökningarna Omsättning inom tjänstesektorn (HA0101) och Konjunkturstatistik för industrin (NV0501) Detaljer om insamlingen finns att läsa i dokumentation om dessa undersökningar. För dessa finns dokumentation om metoder och kvalitet. Urvalen i dessa undersökningar dras för att täcka mellan 90–95 procent av omsättningen inom varje bransch.

Därtill kompletteras statistiken med information på branschnivå om försäljningsintäkter för hela rampopulationen från momsregistret varje kvartal. Svarsfrekvensen i dessa undersökningar ligger mellan 75–100 procent. Skillnaden från befintliga index är att för industriföretagen används nu även företagens uppgifter om intäkter för handel och tjänster.

I dagsläget finns mycket liten möjlighet att samla in uppgifter om insatsförbrukning på kort sikt. Därför används uppgifter från andra undersökningar om förhållandet mellan intäkter och kostnader för handel för att räkna ut handelsmarginal från handelsintäkter. Huvudsakligen används uppgifter från FEK. Den undersökningen är en årsundersökning med en eftersläpning på cirka två år.

Viss osäkerhet i handelsmarginalen

Syftet med FEK är inte heller att mäta handelsmarginal vilket innebär att det finns viss osäkerhet i beräkningen av handelsmarginal. För att minska effekterna av de osäkerheter som finns används ett glidande medelvärde för de fem senast tillgängliga åren i beräkningen.

I flera fall saknas prisindex avsedda att mäta den prisutveckling som skulle behövas för att fastprisberäkna PVI. Till exempel mäter SCB inte priset på handelsvaror inom industrin eller tjänstesektorn. Istället används då tillgängliga prisindex avsedda att mäta motsvarande varor och tjänster fast egentillverkade istället för inköpta.

Övriga rörelseintäkter bör ingå i PVI, men är svåra att mäta då de inte ingår i begreppet nettoomsättning. Övriga rörelseintäkter är sådana intäkter som normalt inte räknas till den egentliga försäljningen men ingår i företagets normala verksamhet. För de flesta företag är storleken på övriga rörelseintäkter små men för vissa företag kan de vara betydande. Det görs idag inga modellantaganden för att justera för att övriga rörelseintäkter inte fångas i PVI.

Praktiskt om produktsidor och statistiknyheter

Det nya indexet kommer att publiceras cirka 35 dagar efter respektive referensmånads slut och statistiken offentliggörs i Statistikdatabasen. Allt material om det nya indexet såsom ingång till Statistikdatabasen, dokumentation om hur statistiken tas fram och dokumentation om statistikens kvalitet kommer att finnas samlat under en sida på SCB:s webbplats.