Löneskillnaderna mellan könen är mindre än inkomstskillnaderna när personer med samma typ av utbildning och examensår jämförs. Att skillnaderna i inkomster är större beror till stor del på att kvinnor oftare än män arbetar deltid.

Ett av målen för jämställdhetspolitiken är ekonomisk jämställdhet, det vill säga att kvinnor och män ska ha samma möjlighet och villkor i fråga om utbildning och betalt arbete som ger ekonomisk självständighet livet ut.

I denna artikel undersöker vi högskoleexaminerade läsåret 1998/99 och deras genomsnittliga löne- och inkomstutveckling under åren 2000 till 2014. Här redovisas löne- och inkomstutveckling för tre utbildningsgrupper: en grupp med lika stor andel kvinnliga som manliga examinerade (läkarutbildning), en grupp där en övervägande majoritet, 86 procent, av de examinerade är kvinnor (lärarutbildning för grundskolans tidigare år) och en där de flesta, 89 procent, av de examinerade är män (civilingenjörsutbildning inom teknisk fysik, elektro- och datateknik).

För de examinerade som efter sin utbildning hade en anställning jämförs medellönen för åren 2000–2014. Ingångslönen för examinerade från lärarutbildningen låg i genomsnitt strax under 20 000 kronor, för examinerade från civilingenjörsutbildningen strax under 30 000 kronor och för läkare strax över 30 000 kronor.

Utvecklingen sämst för lärarutbildade

Löneutvecklingen är bäst för läkarutbildade och sämst för lärarutbildade. År 2013 låg den genomsnittliga lönen för anställda med lärarutbildning för grundskolans tidigare år på omkring 30 000 kronor, det vill säga ungefär i nivå med ingångslönen för läkar- och civilingenjörsutbildade. Den genomsnittliga lönen 2013 för dem med civilingenjörsexamen låg strax under 50 000 kronor och för de läkarutbildade strax under 70 000 kronor.

Bland lärarutbildade är lönen signifikant högre bland män från och med 2008. Kvinnors medellön utgör mellan 94 procent och 97 procent av mäns medellön. Bland civilingenjörsutbildade finns inga statistiskt säkerställda löneskillnader mellan kvinnor och män. Bland läkarutbildade är det tydligare skillnader i lön mellan kvinnor och män. Från och med 2007 har kvinnor signifikant lägre medellön än män. Kvinnors medellön utgör mellan 85 procent och 92 procent av mäns lön.”

Bland läkare är löneskillnaden mellan könen relativt stor

Medellön (i kronor) per månad för examinerade 1998/99 från lärarutbildning för grundskolans tidigare år, efter kön. Glidande medelvärde. År 2000–2014

Medellön (i kronor) per månad för examinerade 1998/99 från civilingenjörsutbildning (inriktning teknisk fysik, elektro- och datateknik), efter kön. Glidande medelvärde. År 2000–2014

Medellön (i kronor) per månad för examinerade 1998/99 från läkarutbildning, efter kön. Glidande medelvärde. År 2000–2014

Bland lärarna hade män 1 800 kronor högre medellön än kvinnor 2013 och bland läkare 7 000 kronor. Bland civilingenjörer var skillnaden i lön mellan kvinnor och män inte signifikant.

Jämför vi istället inkomstutvecklingen för de tre grupperna av examinerade är skillnaderna mellan kvinnor och män större. För många som arbetar är storleken på månadsinkomsten ungefär densamma som storleken på månadslönen, men för vissa är inkomsten högre än lönen och för andra lägre. De som har lönetillägg av olika slag, arbetar övertid eller har eget företag kan ha betydligt högre månadsinkomst än månadslön medan till exempel de som arbetar deltid oftast har lägre. Mäns inkomster är högre än kvinnors under hela perioden. Inkomstgapet i procent är minst för examinerade från lärarutbildningen, följt av civilingenjörsutbildningen. Störst är skillnaden bland läkarutbildade kvinnor och män.

Bland lärarexaminerade ökar skillnaderna mellan kvinnor och män de första åren. Från och med 2004 har kvinnor ungefär 86 procent av mäns inkomster. År 2014 innebär det en genomsnittlig inkomstskillnad på knappt 4 000 kronor i månaden. Bland de civil­ingenjörsutbildade är skillnaderna de första åren små. Kvinnors inkomstutveckling stagnerar sedan under några år och stiger från och med år 2006. Störst är inkomstskillnaden mellan 2005 och 2011. Då är kvinnors inkomst omkring 80 procent av mäns. År 2014 var kvinnors inkomster drygt 7 000 kronor lägre än mäns. Bland läkarutbildade låg kvinnors inkomst på cirka 80 procent av mäns inkomst. År 2014 motsvarade det en skillnad på drygt 10 000 kronor i månaden.

Större könsskillnader för inkomst än för lön

Arbetsinkomst (i kronor), medelinkomst per månad för examinerade 1998/99 från lärarutbildning för grundskolans tidigare år, efter kön. År 2000–2014

Arbetsinkomst (i kronor), medelinkomst per månad för examinerade 1998/99 från civilingenjörsutbildning (inriktning teknisk fysik, elektro- och datateknik), efter kön. År 2000–2014

Arbetsinkomst (i kronor), medelinkomst per månad för examinerade 1998/99 från läkarutbildning, efter kön. År 2000–2014

Män har under alla år och i alla tre utbildningsgrupper högre inkomst än kvinnor. Störst är skillnaden bland läkare som också har haft den bästa inkomst­utvecklingen. Bland lärare hade män 4 000 kronor högre inkomst än kvinnor 2014, bland civilingenjörer 7 000 kronor och bland läkare 10 000 kronor.

Varför har kvinnor lägre inkomster än män trots att de har ungefär samma lön? Det finns flera anledningar. En viktig faktor är att kvinnor deltidsarbetar i större utsträckning än män, det innebär att män arbetar fler timmar än kvinnor. Att arbeta deltid är ofta förknippat med att det finns små barn i hushållet.

Andelen kvinnor och män som deltidsarbetar är i de tre grupper som jämförs störst bland lärarutbildade. Andelen män som deltidsarbetar stiger något under de första åren och ligger sedan runt 15 procent. Andelen kvinnor som deltidsarbetar stiger stadigt fram till år 2008 då mer än var tredje kvinna arbetar deltid. Därefter sjunker andelen något. Bland anställda med examen från civilingenjörsutbildningen var andelen män som deltidsarbetade mycket låg under hela perio­den. Andelen kvinnor som deltidsarbetar ökade för varje år. Från och med 2004 arbetade mellan 19 och 24 procent av kvinnorna deltid. Bland examinerade från läkarutbildningen ökar andelen som arbetar deltid de första åren efter examen bland kvinnor. Andelen kvinnor och män som deltidsarbetar ökar från 2006 och ligger sedan på omkring 15 procent. Bland kvinnor ökar andelen som arbetar deltid under hela perioden och ligger de sista åren strax under 30 procent.

Andra faktorer som förklarar skillnaden mellan lön och inkomst för personer med samma examen är frånvaro från arbetet på grund av till exempel föräldraledighet och sjukdom, vilket är vanligare för kvinnor.