Unik tillväxt när Sverige gick från jordbruk till tjänster
Publicerad: 2017-04-26
Från jordbruk via industrier till tjänster. Sveriges ekonomiska historia har präglats av dessa tre perioder. Den senaste övergången symboliseras av att Ericsson AB nu klassificeras om från industriföretag till tjänsteföretag i SCB:s ekonomiska statistik.
Sverige har sedan tidigt 1800-tal gått från att vara ett jordbrukssamhälle till ett modernt industrisamhälle med en växande tjänstesektor. Den ekonomiska tillväxten under dessa två sekel är unik i svensk ekonomisk historia. Trots att befolkningens storlek vuxit nästan fyra gånger har produktionen mätt per invånare ökat. Mellan 1800 och 2015 växte produktionen per capita i fasta priser 32 gånger. Fasta priser betyder att man tagit hänsyn till förändringen i penningvärdet, det vill säga inflationen.
BNP per capita i Sverige 1800–2015, fasta priser i 2010 års prisnivå (logaritmerad skala)
Källa: SCB:s nationalräkenskaper och historia.se
Fem tydliga nedgångar i ekonomisk aktivitet sedan 1850
Den genomsnittliga tillväxttakten i bruttonationalprodukten (BNP) per invånare sedan 1800 är 1,6 procent per år. Tillväxten har varierat betydligt under långa perioder. Sedan år 1850 syns fem tydliga nedgångar i den ekonomiska aktiviteten i SCB:s nationalräkenskaper.
Missväxten under av 1860-talet, som ledde till en massutvandring till Amerika, är den första lågkonjunkturen. Därefter kan vi notera tre tätt på varandra följda produktionsnedgångar i samband med första världskriget, 1930-talets kris och Kreugerkraschen samt andra världskriget. Den femte utmärkande lågkonjunkturen kom till följd av 1990-talets finans- och bostadskris.
Industrialiseringen snabbar på tillväxten
Efter en ganska svag tillväxt per invånare under första halvan av 1800-talet på 0,6 procent ökade takten i tillväxten kontinuerligt i samband med industrialiseringen och industrisamhällets utveckling fram till oljekriserna under 1970-talet. Den högsta ekonomiska tillväxten sammanfaller med industrisamhällets höjdpunkt 1930–1975. Därefter har tillväxten av BNP per capita mattats av. Från 1975 till 2015 har den i genomsnitt uppgått till 1,6 procent vilket är i nivå med tillväxten under senare delen av 1800-talet.
Årlig tillväxt i procent, fasta priser
1800–2015 | 2,3 | 1,6 | 0,7 | |
BNP | BNP/ Capita |
Folkmängd | ||
1800–1850 | 1,4 | 0,6 | 0,8 | Jordbrukets omvandling |
1850–1890 | 2,4 | 1,5 | 0,8 | Tidig industrialisering inom jordbruket |
1890–1930 | 2,8 | 2,2 | 0,6 | Det moderna industrisamhällets genombrott |
1930–1975 | 3,1 | 2,4 | 0,6 | Industrisamhällets utveckling med växande tjänsteproduktion |
1975–2015 | 2,0 | 1,6 | 0,4 | Tjänstesamhällets genombrottsperiod |
Med jordbrukets omvandling avses de tekniska innovationer, nya grödor och skiftesreformer som gjorde jordbruket effektivare.
Källa: SCB:s nationalräkenskaper och historia.se
Vikten av en hög långsiktig tillväxt
Det låter kanske inte så uppseendeväckande med en årlig tillväxt på 1,6 procent per år, men över lång tid blir förändringen stor. Om man tänker sig att industrialiseringen inte hade inträffat och att den tillväxt som präglade jordbrukssamhället under den första hälften av 1800-talet hade fortsatt till idag, skulle svenskarnas inkomst vara en tiondel av dagens.
En årlig tillväxttakt på 1,6 procent gör att BNP per capita är 32 gånger större än den var år 1800. Idag tar det ungefär två veckor att konsumera det värde som en svensk i början av 1800-talet konsumerade under ett år.
Från jordbruk till tjänsteproduktion
Den förändrade andelen av förädlingsvärdet per bransch ger ett av de tydligaste uttrycken för Sveriges ekonomiska utveckling. Förädlingsvärdet kan beskrivas som värdet av företagens produktion minus värdet av insatsvarorna de har använt.
Under större delen av 1800-talet kom hälften av Sveriges totala förädlingsvärde från jordbruket. I slutet av seklet inleddes en minskning av jordbrukets andel som fortgick i oförminskad takt fram till 1970-talet. Från 1940-talet fram till år 1980 var varuproduktionen den största branschen.
Den offentliga tjänsteproduktionen började öka i början 1950-talet då den uppgick till 10 procent av förädlingsvärdet och har från 1980 planat ut på en nivå runt 20 procent. Från mitten av 1960-talet har varuproduktionens andel av förädlingsvärdet minskat från 40 procent till 30 procent samtidigt som den totala tjänsteproduktionen (offentlig och privat) ökat från 45 till 70 procent.
Den privata tjänsteproduktionen har vuxit starkt sedan 1980 och uppgick 2015 till 50 procent av det totala förädlingsvärdet. I och med att Ericsson AB byter till tjänstebransch i statistiken kommer den privata tjänstesektorns andel av förädlingsvärdet att öka ytterligare.
Förädlingsvärdeandelar efter bransch 1800–2015, fem års glidande medelvärde
Källa: SCB:s nationalräkenskaper och historia.se
Fakta
I företagsstatistiken är alla företag indelade i branscher och klassificerade enligt det som heter svensk näringsgrensindelning (SNI). Klassificeringen bestäms utifrån företagens verksamhet. SNI är ett viktigt verktyg för bland annat ekonomisk statistik. Klassifikationen gör det möjligt att jämföra och analysera data både nationellt och internationellt samt över tid.
I samband med förändringar i klassificeringen av forskning och utveckling (FoU) påverkas även Ericsson AB. Företaget klassificeras om från branschen Tillverkning av kommunikationsutrustning till Datorprogrammering. Det innebär att Ericsson nu räknas som ett tjänsteföretag istället för ett industriföretag.
Förädlingsvärde, BNP, är ett mått på den ekonomiska aktiviteten och beräknas som värdet på alla varor och tjänster som produceras i ett land under en period. År 2016 uppgick BNP i Sverige till 4 379 miljarder kronor.
Kontakt
- Telefon
- 010-479 62 61
- E-post
- fredrik.andersson@scb.se
- Telefon
- 010-479 64 29
- E-post
- daniel.lennartsson@scb.se