Sedan 1980 har tjänstesamhället vuxit sig starkare och idag är allt fler svenskar anställda inom tjänstesektorn. 2010 blev antalet tjänstekommuner, alltså kommuner där majoriteten är anställda inom tjänstesektorn, fler än industrikommunerna.

Tjänstesamhällets genombrott började 1975 och har växt sig starkare med tiden. Ny teknik och innovation har gjort att tjänsteföretagen ökar till antalet och fler har en anställning hos ett tjänsteföretag.

Definitionen av en tjänstekommun är att majoriteten av antalet anställda arbetar på arbetsställen inom tjänstesektorn. Det omvända gäller för en industrikommun, där majoriteten arbetar på industriarbetsställen.

I artikeln avgränsas företagspopulationen till privatägda arbetsställen under perioden 1980-2017 och är hämtad ur SCB:s Allmänna Företagsregister.

Tjänstekommuner över tid

Antalet tjänste- och industrikommuner 1980-2017.

Antalet tjänstekommuner i Sverige har ökat stadigt sedan 1980. Det fanns 31 tjänstekommuner år 1980, vilket var 11 procent av kommunerna. 2017 var de 179 tjänstekommuner, vilket motsvarar 62 procent av kommunerna.

Under perioden 1980 till 2017 har antalet tjänstekommuner ökat med i genomsnitt 3,9 kommuner per år, vilket har lett till att det skett ett skifte. Sverige har gått från att ha till störst del industrikommuner till att idag ha flest tjänstekommuner. Under 2008 och 2009 fanns det lika många kommuner inom varje kategori, innan övergången slutligen skedde 2010.
Antalet anställda på arbetsställen inom tjänstesektorn har ökat med 173 procent under perioden, vilket följer av utvecklingen för antalet arbetsställen inom tjänstesektorn som ökat med 143 procent. Inom industrisektorn däremot, har antalet anställda minskat med 21 procent.

Indexerad utveckling på anställda på arbetsställen inom tjänste- och industrisektorn

Ovanstående bilder visar de kommuner som var tjänstekommuner 1980 och 2017. 1980 fanns det 31 stycken i jämförelse med 2017 då det fanns 179 stycken. Kartan för 1980 visar att antalet tjänstekommuner återfanns till stor del runt storstäderna även om dessa till ytan är små kommuner. Kartan för 2017 visar att det finns kluster av industrikommuner i Bergslagen och Småland.

Det finns 20 kommuner som varit tjänstekommuner under hela tidsperioden, däribland hittar vi de tre största kommunerna, Stockholm, Göteborg och Malmö. 

En egenskap hos industrikommunerna är att de är mindre, sett till befolkningsmängd, än tjänstekommunerna. Nedan följer de fem största industrikommunerna och dess rangordning sett till befolkningsmängd. 

Uppgifterna rapporteras per kalendermånad och ska vara SCB tillhanda enligt nedanstående tidsschema för 2018.

Först på plats 20 av de till befolkningen största kommunerna i Sverige (SCB:s befolkningsstatistik 2017) finns den största industrikommunen, Södertälje. I Södertälje har största arbetsstället en stor påverkan på resultatet. Antalet anställda på detta arbetsställe stod för nästan 30 procent (2017) av de anställda i kommunen. Det kan ställas i relation till de 10 procent som var genomsnittet i landet för största arbetsstället. Det var dock stor variation bland kommunerna, där andelen låg mellan 1 procent och 66 procent.

Största arbetsstället är inom industrin

Trots att tjänstekommuner är fler än industrikommuner är det största arbetsstället vanligtvis ett industriarbetsställe. Så är fallet i 203 kommuner, där det största arbetsstället i kommunen står för i snitt 12 procent av antalet anställda. I de fall då det är ett tjänstearbetsställe som är störst i kommunen är det istället i snitt 7 procent av de anställda som arbetar där.

Vid nedläggning av ett stort arbetsställe kan det ha en påverkan på om kommunen anses vara en tjänste- eller industrikommun. Ett exempel på när en kommun gått från att vara en industrikommun till en tjänstekommun är när SAAB stängde sin fabrik i Trollhättan. Ytterligare ett exempel är när Electrolux stängde sin fabrik i Västervik.

Under perioden, 1980-2017, skedde det 216 skiften där kommuner blivit en tjänstekommun och även var det under nästkommande år. Samma kommun kan under tidsperioden ha skiftat flera gånger. Det största arbetsstället har i 11 fall blivit nedlagt och i 12 fall har antalet anställda minskat med över 50 procent, vilket innebär att 11 procent av skiftena sammanfaller med en nedläggning eller minskning av anställda.