Bättre ekonomisk standard som pensionär än tio år innan pensionen
Publicerad: 2018-06-04
För de flesta sjunker inkomsterna i samband med att man går i pension. De flesta som har gått i pension de senaste åren har dock bättre ekonomisk standard som pensionärer än de hade när de var i yrkesverksam ålder mindre än tio år före pensionen.
I förra numret av Välfärd skrev vi om hur den ekonomiska standarden har utvecklats i Sverige under 2000-talet. I den artikeln låg fokus på barnfamiljerna. Denna artikel ska handla om hur utvecklingen har varit för pensionärer. Ekonomisk standard är ett mått där man räknar om hushållets disponibla inkomst så att man kan jämföra inkomster oavsett hur många vuxna och barn som bor i hushållet.
Stor standardökning
Den grupp i befolkningen som är 65 år och äldre har, precis som befolkningen som helhet, haft en stor ökning av den ekonomiska standarden under 2000-talet. Den totala ökningen mellan 1999 och 2016, justerad för inflationen, var 51 procent. Ökningen kan till viss del förklaras av att de nya pensionärerna. De som tillkommit i gruppen 65 år och äldre sedan 1999 har högre pensioner än dem som har avlidit sedan 1999. Detta beror bland annat på att de kvinnor som går i pension nu har förvärvsarbetat mer än de kvinnor som var pensionärer i slutet av förra seklet.
Den ekonomiska standarden bland pensionärer har ökat
Ekonomisk standard för befolkningen 65 år och äldre 1999–2016, medianvärde i 2016 års priser.
Den ekonomiska standarden för personer i åldern 65 år och äldre har ökat varje år under 2000-talet. Den totala uppgången är cirka 50 procent. Den ekonomiska standarden beräknas utifrån hushållets disponibla inkomst och hushållets sammansättning av vuxna och barn.
Dagens pensionärer har alltså bättre ekonomisk standard än dem som var pensionärer förr. Men hur ser den ekonomiska standarden ut för dem som är pensionärer i dag, jämfört med när de var i yrkesverksam ålder? Vi ska titta på utvecklingen av den ekonomiska standarden 1999–2016 för de så kallade 40-talisterna, det vill säga personer födda under 1940-talet. Det innebär att de 1999 var i åldrarna 50–59 år och 2016 i åldrarna 67–76 år.
En stor majoritet i denna grupp hade högre ekonomisk standard 2016, som pensionärer, än de hade 1999 då de befann sig i yrkesverksam ålder. Detta gäller främst dem som 2016 relativt nyligen hade blivit pensionärer. Av dem födda 1949 hade 83 procent högre ekonomisk standard 2016, då de var 67 år, än de hade 1999 som 50-åringar. För dem födda 1948 var motsvarande andel 78 procent och även för dem födda 1943–1947 var andelen högre än 50 procent. För dem födda 1940–1942 hade cirka 45 procent en högre ekonomisk standard 2016 än 1999.
Majoriteten av 40-talisterna har högre ekonomisk standard
Andel med högre ekonomisk standard 2016 än 1999 efter födelseår
Av födda 1940 hade 43 procent högre ekonomisk standard 2016 då de var 76 år jämfört med 1999 då de var 59 år. Av födda 1949 hade 83 procent högre ekonomisk standard 2016 då de var 67 år jämfört med 1999 då de var 50 år.
Ökande reallöner påverkar
En viktig förklaring till den utveckling vi ser är att de yngre i den grupp vi studerar, de som föddes i slutet av 1940-talet, hade många år med stigande reallöner mellan 1999 och året de gick i pension. Detta innebär att den minskning av inkomsten som de allra flesta får när de går i pension inte blev större än att de hade ungefär samma ekonomiska standard det år de fyllde 70 år som de hade när de var 56 år.
En bidragande orsak till ökningen för många är också att de när de var 50 år, eller strax över, fortfarande hade hemmaboende barn i hushållet. Att barnen flyttar hemifrån innebär oftast en kraftig ökning av den ekonomiska standarden för den eller de som är kvar i hushållet. Som exempel kan nämnas att av dem som hade hemmaboende barn 1999, men inte 2016, var det cirka 95 procent som hade högre ekonomisk standard 2016 än 1999. Av dem som var ensamstående utan barn vid båda åren hade cirka hälften, både bland kvinnor och män, högre ekonomisk standard 2016 och av dem som var sammanboende utan barn både 1999 och 2016 hade drygt 40 procent högre standard 2016.
En annan faktor som bidrar till att framför allt de yngre 40-talisterna har haft en bättre utveckling sedan 1999 än de äldre är att många av de yngre år 2016 är i den fas då de tar ut större delen av sin tjänstepension och sitt privata pensionssparande. Men även bland de äldre 40-talisterna, som oftast har låg tjänstepension och privat pension, ligger den ekonomiska standarden 2016 i paritet med nivån 1999.
Ökningen för de yngre beror också till viss del på att det 2016 var relativt många av dem som nyligen hade fyllt 65 år som fortfarande arbetade. Detta gäller dock främst åldrarna strax efter pension och inte i så stor utsträckning dem som har fyllt 70 år.
Ökande ekonomisk standard i yrkesverksam ålder
Ekonomisk standard 1999–2016, medianvärde, för födda 1940, 1943, 1946 och 1949
Diagrammet visar utvecklingen av den ekonomiska standarden för fyra åldersklasser födda på 1940-talet. Inkomsterna stiger för alla grupper upp till cirka 63 års ålder för att därefter börja sjunka. Minskningen är dock inte större än att inkomstnivån vid 70 års ålder är ungefär densamma som vid 56 år.
Fakta
Medianvärde
Det mittersta värdet i redovisningsgruppen då de observerade värdena sorterats i stigande ordning.
Disponibel inkomst
I den disponibla inkomsten ingår alla inkomster:
- Inkomster av arbete, det vill säga lön och inkomst av näringsverksamhet.
- Skattepliktiga transfereringar som sjukpenning, sjukersättning, aktivitetsersättning och föräldrapenning, A-kassa och pension.
- Skattefria transfereringar som barnbidrag, bostadsbidrag, bostadstillägg, studiemedel, ekonomiskt bistånd och underhållsstöd.
- Kapitalinkomster.
Från summan av dessa belopp dras skatt, återbetalat studiemedel och utbetalat underhållsstöd.
Ekonomisk standard
För att jämföra disponibel inkomst mellan olika typer av hushåll används ett system med konsumtionsenheter som är relaterade till hushållets sammansättning av vuxna och barn. Den totala disponibla inkomsten för hushållet divideras med det antal konsumtionsenheter som hushållet består av.
Systemet bygger bland annat på budgetberäkningar för olika hushållstyper.
Konsumtionsenheter
Ensamboende | 1,00 |
Sammanboende par | 1,51 |
Ytterligare vuxen | 0,60 |
Första barnet 0–19 år | 0,52 |
Andra och påföljande barn 0–19 år | 0,42 |
Exempel
Ett sammanboende par med två barn har en disponibel årsinkomst på 490 000 kronor. Hushållet består av 1,51 + 0,52 + 0,42 = 2,45 konsumtionsenheter. Hushållets disponibla inkomst per konsumtionsenhet blir då 490 000 kronor/2,45 konsumtionsenheter = 200 000 kronor per konsumtionsenhet.
Det innebär att hushållet har samma ekonomiska standard som en ensamboende person med en disponibel årsinkomst på 200 000 kronor.
Kontakt
- Telefon
- 010-479 68 10
- E-post
- hans.heggemann@scb.se
- Telefon
- 010-479 60 64
- E-post
- johan.lindberg@scb.se