Bruttoregionprodukten (BRP) ökade i nästan alla län under 2016. Högst tillväxt hade Uppsala, följt av Örebro och Halland. I Stockholm, Västra Götaland och Skåne avtog tillväxten, men storstadslänen stod ändå för tre femtedelar av Sveriges BNP.

Sveriges bruttonationalprodukt, BNP, steg preliminärt 2016 med 3,2 procent jämfört med året innan. Inhemsk efterfrågan med fasta bruttoinvesteringar i spetsen fortsatte att vara en viktig drivkraft. Även exporten tog fart, framförallt under andra halvåret 2016, och bidrog till att stärka tillväxten.

Regionalräkenskaperna är den regionala motsvarigheten till nationalräkenskaperna. Bruttoregionprodukten, BRP, är alltså ett mått på produktionen i den regionala ekonomin. Summan av regionernas BRP är per definition samma som BNP.

BRP ökade snabbt i Uppsala och Örebro län

Preliminära siffror för 2016 visar tillväxt i nästan alla svenska län. Den kraftigaste tillväxten skedde i Uppsala län och Örebro län där BRP ökade med 6,6 procent respektive 6,1 procent.

Tillväxten avtog i storstadsregionerna, jämfört med 2015 då tillväxttakten i samtliga tre storstadslän låg över 5 procent. Stockholms ekonomi växte med 3,2 procent 2016 och i Västra Götalands län ökade BRP med 3,9 procent Tillväxten avtog även i Skåne län där BRP ökade med måttliga 1,5 procent under 2016. Endast Västernorrland och Gotland hade negativ tillväxt.

Bruttoregionprodukt (BRP) per län

Löpande priser, miljoner kronor och volymförändring jämfört med föregående år. Procent.

Stockholm står för knappt en tredjedel av Sveriges BNP

BRP i Stockholms län uppgick till knappt 1 412 miljarder kronor i löpande priser 2016. Det innebär att länet stod för 32 procent av Sveriges BNP. Andelen har ökat över tid. År 2000 stod Stockholms län för knappt 29 procent av Sveriges BNP. De andra storstadslänen, Västra Götaland och Skåne, har däremot legat på ungefär samma andel av BNP sedan år 2000. Den senaste statistiken visar att Västra Götaland stod för ungefär 17 procent, medan Skåne stod för drygt 11 procent av Sveriges BNP. Tillsammans står Stockholm, Västra Götaland och Skåne län alltså för drygt tre femtedelar av Sveriges BNP.

Stockholm har även högst disponibel inkomst per invånare, vilket driver på konsumtionen och därmed tillväxten. I Stockholm låg hushållens disponibla inkomst på 238 000 kronor per invånare 2016. Näst högst disponibel inkomst per invånare finns i Hallands län där siffran ligger på 219 000 kronor. Lägst disponibel inkomst finns i Blekinge med 191 000 kronor per invånare.

Regionala andelar av Sveriges BNP 2016

Ekonomin i de flesta län har krympt på årsbasis vid något tillfälle under det senaste decenniet. Till exempel drabbades Norrbottens län hårt av finanskrisen och BRP sjönk med mer än 15 procent 2009, men återhämtade sig snabbt året därpå då BRP ökade med drygt 17 procent.

Stockholms län är det enda länet som har haft konstant tillväxt på årsbasis sedan 2001. Även under finanskrisen fortsatte Stockholms ekonomi att växa, men i betydligt lägre takt än tidigare. År 2007 steg Stockholms BRP med 5,7 procent för att sedan tappa fart och öka marginellt 2008 och 2009 med 0,2 respektive 0,4 procent. Högst tillväxttakt i Stockholm de senaste tio åren uppvisades 2015 då ekonomin växte med 5,8 procent.

Det finns stora skillnader i branschstrukturen i de olika länen, vilket påverkar tillväxten. I Norrbotten bidrar varuproducerande branscher, exempelvis gruvnäringen och massaindustrin, med runt en tredjedel av produktionen i länet. Det är högre än genomsnittet i riket som helhet, där varuproducerande branscher står för ungefär en fjärdedel av produktionen, och betydligt mer än Stockholms län där endast runt en åttondel av den totala produktionen kommer från de varuproducerande branscherna.

Tjänstesektorn utgör runt 60 procent av den totala produktionen i Stockholms län. Det är dock värt att notera att storbolaget Ericsson delvis klassificerades om 2015 från varusektorn till tjänstesektorn. Det försvårar jämförelser över tid av sektorernas tillväxt.

Bruttoregionprodukt (BRP) per län

Fasta priser, Index 2000=100

BNP per capita fortsätter vara högst i Stockholm

Att Sveriges produktion koncentreras till storstadslänen kan förklaras av att de har en hög befolkning och står för en stor del av Sveriges sysselsättning. Storstadslänen har även en gynnsam åldersstruktur och har relativt sett fler personer i arbetsför ålder jämfört med andra län. Andelen sysselsatta i storstadslänen har även ökat över tid. Stockholms län stod för 24,6 procent av sysselsättningen 2000 och 2016 hade andelen ökat till 26,2 procent. Storstadslänen sysselsatte knappt 56 procent 2016 jämfört med drygt 53 procent år 2000.

Det går att göra jämförelser mellan regioner genom att utgå från BRP per capita, alltså bruttoregionprodukt per invånare. BNP per capita i Sverige var 444 000 kronor i löpande priser 2016. Stockholm (627 000 kr) och Västra Götaland (453 000 kr) hade en BRP per capita över riksgenomsnittet. Även Norrbotten fortsatte ligga högt upp på listan när länen rangordnas efter storleken på BRP per capita. Det kan delvis förklaras av att länet haft en sjunkande befolkning, medan BRP har stigit sett över en längre tidsperiod.

Det ska framhållas att arbetspendling över regiongränser påverkar BRP per capita-måttet, eftersom personerna bidrar till produktionen i den region där arbetsstället ligger, medan de befolkningsmässigt räknas till den region där de är folkbokförda. Södermanlands län, som har betydande pendling till Stockholm, har till exempel lägst BRP per invånare. Bilden ser dock annorlunda ut om man istället använder måttet BRP per sysselsatt. I likhet med 2015 hade Gotlands län lägst BRP per sysselsatt.

BRP per capita och BRP per sysselsatt 2016

Löpande priser, tusental kronor