Utrikes födda har en lägre förvärvsfrekvens än inrikes födda i alla nordiska länder. Genom att redovisa olika bakgrundsfaktorer kan mer rättvisande jämförelser göras mellan länderna.

Utrikes födda utgör en ökande andel av befolkningen i såväl Sverige som övriga nordiska länder och utrikes föddas integration i samhället är därför en aktuell fråga. Sverige är det land i Norden med högst andel utrikes födda, medan andelen är lägst i Finland. År 2016 var andelen 17 procent i Sverige och 6 procent i Finland.

I Norge är andelen 14 procent, i Island 11 och i Danmark 10 procent. Till utrikes födda räknas här utrikes födda med två utrikes födda föräldrar.

Färre förvärvsarbetar i Finland

Utrikes födda förvärvsarbetar i mindre utsträckning än den övriga befolkningen i Sverige. Detta gäller även i Danmark, Finland och Norge. Andelen förvärvsarbetande bland utrikes födda skiljer sig dock tydligt åt mellan länderna. År 2016 var andelen nära 65 procent i Norge, kring 60 procent i Danmark och Sverige och drygt 50 procent i Finland. Andelen förvärvsarbetande är alltså nära 15 procentenheter lägre för utrikes födda i Finland än för utrikes födda i Norge. Samtidigt är även andelen förvärvsarbetande i hela befolkningen lägre i Finland än i övriga länder, vilket kan tyda på att den lägre andelen förvärvsarbetande bland utrikes födda till stor del beror på ett sämre arbetsmarknadsläge generellt sett. Av de med minst en inrikes född förälder var andelen förvärvsarbetande drygt 70 procent i Finland, vilket kan jämföras med omkring 80 procent i Danmark och Norge och nära 85 procent i Sverige. Island har än så länge inte möjlighet att leverera registerbaserad statistik om förvärvsarbete och ingår därför inte i denna jämförelse.

Stora variationer i andel förvärvsarbetande bland utrikes födda

I de nordiska länderna Andel förvärvsarbetande bland utrikes födda med utrikes födda föräldrar i de nordiska länderna, efter födelseregion. 20–64 år. 2016.

I de nordiska länderna Andel förvärvsarbetande bland utrikes födda med utrikes födda föräldrar i de nordiska länderna, efter födelseregion. 20–64 år. 2016.

Det finns många faktorer som har betydelse för andelen förvärvsarbetande bland utrikes födda, exempelvis kön, ålder, födelseregion, skäl till invandring, vistelsetid i landet och utbildningsnivå. Sammansättningen bland utrikes födda, vad gäller dessa faktorer, kan skilja sig åt betydligt mellan länder. För att göra en mer rättvisande jämförelse mellan länder kan det därför vara mer relevant att studera andelen förvärvsarbetande uppdelat efter någon eller flera av dessa faktorer.

Mönster utifrån födelseregion

Studeras andelen förvärvsarbetande efter exempelvis födelseregion märks ett liknande mönster i alla fyra länder. Andelen förvärvsarbetande är genomgående lägst för födda i Afrika och Asien och oftast högst för födda i Norden och EU/EES. Sverige är här ett undantag då andelen förvärvsarbetande bland födda i övriga Europa samt Syd- och Centralamerika är på samma eller en något högre nivå än andelen bland födda i Norden och EU/EES. Att andelen förvärvsarbetande skiljer sig åt mellan utrikes födda från olika födelseregioner kan bland annat förklaras av olika skäl till invandringen. Födda i Europa invandrar exempelvis ofta på grund av arbete medan det är vanligt att invandra som flykting från flera länder i Afrika och Asien.

Utrikes födda kvinnor har generellt sett en lägre andel förvärvsarbetande än utrikes födda män. Detta gäller i alla fyra länder och för alla födelseregioner utom för födda i Norden. Det är en mycket liten könsskillnad när det gäller andelen förvärvsarbetande inrikes födda i de nordiska länderna och det är detta som återspeglas här. I Sverige är andelen förvärvsarbetande lägre för män födda i Norden än för kvinnor. Detta kan troligtvis förklaras av att andelen förvärvsarbetande underskattas för nordenfödda på grund av att personer som arbetar i ett nordiskt grannland men bor i Sverige inte fångas upp i den registerbaserade arbetsmarknadsstatistiken. Arbetspendling är vanligare bland män och denna underskattning är därför större för män än för kvinnor.

Eftersom andelen förvärvsarbetande varierar kraftigt för födda i olika födelseregioner har det betydelse för andelen förvärvsarbetande totalt sett. I Sverige och Danmark är Asien den vanligaste födelseregionen bland utrikes födda. Omkring 40 procent av de utrikes födda i dessa två länder är födda i Asien medan motsvarande andel i Norge och Finland är 30 procent. Även i Finland är Asien den vanligaste födelseregionen, men det är nästan lika vanligt att vara född i EU/EES respektive i övriga Europa. I Norge och Danmark är EU/EES den vanligaste födelseregionen medan det är en mindre grupp i Sverige. En högre andel födda i Europa i Norge och Finland bidrar till att höja förvärvsfrekvensen något relativt Sverige och Danmark. För de flesta födelseregioner är andelen förvärvsarbetande ändå högst i Norge och lägst i Finland. Det är alltså inte enbart andelen födda i olika regioner som förklarar skillnaderna i andel förvärvsarbetande.

Lägst andel förvärvsarbetande bland de med kortast vistelsetid

Andel förvärvsarbetande bland utrikes födda med utrikes födda föräldrar i de nordiska länderna, efter vistelsetid. 20–64 år. 2016. Procent

Utrikes födda med kort vistelsetid har en lägre förvärvsfrekvens än de med längre vistelsetid. Det gäller i samtliga nordiska länder. I Sverige har utrikes födda som varit i landet mindre än 4 år lägst förvärvsfrekvens, 25 procent av kvinnorna och 40 procent av männen.

En annan faktor som har betydelse för utrikes föddas förvärvsfrekvens är vistelsetid. I Sverige är andelen förvärvsarbetande lägst för de med kortast vistelsetid och högre ju längre tid man har bott i Sverige. Detta mönster är inte lika tydligt i de övriga nordiska länderna. I alla länder är andelen förvärvsarbetande lägst för gruppen med en vistelsetid på 0–3 år, men det är mindre skillnader mellan grupperna med en längre vistelsetid. För utrikes födda män i Finland är andelen förvärvsarbetande ungefär densamma för de med vistelsetid 4–7 år, 8–15 år respektive mer än 15 år. I både Danmark och Norge är andelen förvärvsarbetande lägre för gruppen som varit i landet mer än 15 år jämfört med de med 8–15 års vistelsetid. Detta gäller för båda könen och för i stort sett alla födelseregioner.

Jämförs andelen förvärvsarbetande efter vistelsetid mellan länderna märks att Finland och Sverige har en förhållandevis låg andel förvärvsarbetande bland personer med kort vistelsetid medan andelen förvärvsarbetande för personer med längst vistelsetid är högst i Sverige. Bland de med kortast vistelsetid, 0–3 år, är andelen förvärvsarbetande betydligt lägre i Sverige och Finland än i Danmark och Norge.

I Sverige och Finland är en stor andel av de utrikes födda med kort vistelsetid födda i Asien eller Afrika medan EU/EES är den vanligaste födelseregionen i Danmark och Norge. Samtidigt är andelen förvärvsarbetande ofta lägre i Finland och Sverige än i Danmark och Norge när enskilda födelseregioner studeras. Det innebär att även om andelen i befolkningen efter olika födelseregioner hade varit lika i alla länder hade ändå Finland och Sverige haft en lägre andel förvärvsarbetande bland personer med kort vistelsetid. Motsvarande gäller för dem med längst vistelsetid, längre än 15 år, där andelen förvärvsarbetande är högst i Sverige för de flesta födelseregioner.