Personal från utlandet ökar kraftigt
Publicerad: 2018-10-10
Utländsk arbetskraft har ökat kraftigt sedan 90-talet i Sverige. Ungefär 33 000 heltidstjänster sysselsattes av personal som var folkbokförd i andra länder 2016. Malmö kommun står för den största ökningen.
Det är svårt att räkna ut hur många som jobbar i Sverige som är folkbokförda i andra länder. Den svenska officiella arbetsmarknadsstatistiken mäter i två utav tre undersökningar endast arbetsmarknadsstatusen för personer som är folkbokförda i Sverige (Arbetskraftsundersökningarna, AKU, och den registerbaserade arbetsmarknadsstatistiken, RAMS). I den kortperiodiska sysselsättningsstatistiken, KS, mäts däremot företagens sysselsättning, vilket kan fånga upp gruppen utländska personer som jobbar i svenska företag men som ej är folkbokförda i Sverige. Men storleken går aldrig att beräkna.
Arbetsgivare i Sverige skickar årligen ut kontrolluppgifter till de personer som har inkomst genom arbete, så kallad förvärvsinkomst. I den registerbaserade arbetsmarknadsstatistiken kopplas de uppgifterna mot de personer som är folkbokförda i Sverige. Det går också att titta på de kontrolluppgifter som inte kopplats mot folkbokförda.
Utländsk personal i Sverige 2016
Totalt skickade företag baserade i Sverige 2016 ut drygt 111 000 kontrolluppgifter som inte kunde kopplas mot folkbokförda per den 31 december 2016. 76 procent av kontrolluppgifterna översteg 10 000 kronor och 31 procent av dem översteg 100 000 kronor. Den sammanlagda lönesumman för gruppen var 13 miljarder kronor (0,8 procent av den totala lönesumman för anställda).
Medellönen i Sverige var 32 800 kronor 2016 vilket innebär att den totala lönesumman motsvarar nästan 33 000 personenr räknat i helårstjänster som inte är folkbokförda i Sverige.
Registrerad utländsk arbetskraft har ökat kraftigt. Det går att se genom att jämföra kontrolluppgifterna. Mellan åren 1997 och 2016 ökade antalet kontrolluppgifter för personer som inte var folkbokförda i Sverige med 131 procent. Det kan jämföras med en ökning på 16 procent för personer som var skrivna i Sverige.
Utländsk arbetskraft ökar kraftigt
Antal kontrolluppgifter för person som inte är folkbokförda i Sverige respektive för personer som är folkbokförda i Sverige
Antalet kontrolluppgifter föll i samband med IT-krisen i början av 2000-talet samt den senaste finanskrisen 2008. Källa: SCB, LSUM
Malmö störst ökning av utländsk arbetskraft
Bland de tre största kommunerna är det Malmö kommun som har haft den största ökningen av utländsk arbetskraft räknat i antal kontrolluppgifter sedan 1997, nästan 197 procent. Göteborg har under motsvarande period ökat med 106 procent och lägst ökning hade Stockholm med 101 procent.
Utveckling av utländsk arbetskraft i storstadskommuner
Andelen av antal personer som inte är folkbokförda i Sverige i förhållande till antal personer som är folkbokförda i Sverige. Uppdelat per storstadskommun i procent.
Källa: SCB, LSUM
Till antalet hade Stockholms kommun flest kontrolluppgifter för utländsk arbetskraft, 25 900, medan Göteborg hade 8 300 och Malmö 4 600 kontrolluppgifter. Stockholm har även högst antal kontrolluppgifter för personer som inte är folkbokförda i Sverige i förhållande till kontrolluppgifter för personer som är det.
En svaghet med denna statistik är att det inte går att se vilka länder personerna kommer ifrån. Detta gäller framförallt EU-medborgare som jobbar i Sverige.
Välbetald utländsk arbetskraft i Malmö
Genom att titta på personernas totala lönesumma går det att konstatera att den utländska arbetskraften i Malmö, som troligtvis till större del består av danska gränspendlare, är mer välbetald eller jobbar betydligt mer än motsvarande grupp i Stockholm respektive Göteborg.
Totalt 40 procent av lönesumman på 13,0 miljarder kronor betalades ut av företag i de tre storstadskommunerna; 3,2 miljarder kronor i Stockholm, 1,1 miljard kronor i Göteborg och 1 miljard kronor i Malmö.
Utländsk personal tjänar mest i Malmö kommun
Andelen av lönesumma för personer som inte är folkbokförda i Sverige i förhållande till lönesumma för personer som är folkbokförda i Sverige, uppdelat per storstadskommun i procent
Källa: SCB, LSUM
Högskola, restaurang och lokalvård
För 2016 var det följande branscher på fem-i-topp listan över flest kontrolluppgifter. Högst upp ligger Universitets- eller högskoleutbildning med nästan 10 000 kontrolluppgifter och en lönesumma på 516 miljoner kronor. Därefter kommer fyra generellt mindre kunskapskrävande branscher: Restaurangverksamhet, Lokalvård, Byggande av bostadshus och andra byggnader samt Personaluthyrning.
Antalet kontrolluppgifter till ej folkbokförda personer, per bransch
Bransch | Antal | Lönesumma, miljoner kronor |
---|---|---|
Universitets- eller högskoleutbildning | 9 600 | 516 |
Restaurangverksamhet | 8 800 | 523 |
Lokalvård | 5 600 | 401 |
Byggande av bostadshus och andra byggnader | 5 100 | 595 |
Personaluthyrning | 2 800 | 276 |
Källa: SCB, LSUM
Utveckling av branscherna
Sedan 2008 ses en kraftig nedgång av antalet kontrolluppgifter i branscherna Restaurangverksamhet och Lokalvård, medan Personaluthyrning och Byggande av bostadshus och andra byggnader inte alls påverkades i den omfattningen av finanskrisen. Sedan 2013 har antalet kontrolluppgifter framför allt inom Byggande av bostadshus och andra byggnader ökat lavinartat. Antalet kontrolluppgifter inom branscherna Restaurangverksamhet och Lokalvård har nu mer än väl återhämtat sig sedan fallet efter finanskrisen och är 2016 rekordhögt.
Utveckling av antalet kontrolluppgifter per fem-i-topp branscherna
Källa: SCB, LSUM
Fakta
Uppgifterna som denna artikel är baserad på kommer från den kontrolluppgiftsbaserade lönesummestatistiken (LSUM). Där finns alla kontrolluppgifter som överstiger 100 kronor.
Noterbart är att en individ kan få flera kontrolluppgifter då personen kan ha jobbat för flera olika arbetsgivare. Individen kan även ha jobbat åt samma arbetsgivare flera gånger under året, till exempel en period på våren samt en period på hösten.
För att region- och branschindela materialet används arbetsställets kommun och bransch.
Den svenska officiella arbetsmarknadsstatistiken består av arbetskraftsundersökningarna, AKU, registerbaserad arbetsmarknadsstatistik, RAMS, och kortperiodisk sysselsättningsstatistik, KS.
Kontakt
- Telefon
- 010-479 62 61
- E-post
- fredrik.andersson@scb.se
- Telefon
- 010-479 60 78
- E-post
- maria.nilsson@scb.se