Till innehåll på sidan

Röstande är också en familjeangelägenhet

Publicerad: 2018-06-04

Att föräldrar röstar spelar roll för om barnen röstar. Men i särklass störst påverkan på varandras benägenhet att rösta har personer som är i ett förhållande.

Det svenska valdeltagandet är högt i ett internationellt perspektiv. Vi befinner oss också i en positiv trend då de tre senaste valen haft ett stigande valdeltagande på alla nivåer i den svenska demokratin. I valet 2002 röstade 78 procent i kommunfullmäktigevalen.

I 2014 års val var andelen 83 procent. En liknande ökning av valdeltagandet ses i såväl riksdagsval som i val till landstingsfullmäktige. Valdeltagandet är däremot lägre än på 1970- och 80-talen. Högst var valdeltagandet 1973 då drygt 90 procent röstade i valet till kommunfullmäktige.

Enkelt att rösta i Sverige

Förutsättningarna för ett högt valdeltagande är goda i Sverige. Valdagen är förlagd till en söndag och den är densamma för val till riksdag, kommun- och landstingsfullmäktige, det behövs ingen registrering i förväg för att bli röstberättigad och det är enkelt att förtidsrösta. Även valrörelsen och hur väl partierna lyckas lyfta fram konfliktlinjer som engagerar har visats spela roll för hur många som i slutändan röstar.

Valdeltagandet är likväl ojämlikt då alla grupper i samhället inte röstar i samma utsträckning. På individnivå brukar benägenheten att rösta ofta förklaras av att resursstarkare personer är mer politiskt aktiva: höginkomsttagare röstar i högre utsträckning än låginkomsttagare, högutbildade röstar i högre utsträckning än personer med kortare utbildning och så vidare. Dessa skillnader är sedan tidigare klarlagda i valstatistiken och är inte unika för Sverige på något sätt.

Inrikes födda röstar mer

Andelen röstande är inte heller lika stor bland utrikes som bland inrikes födda. Och valdeltagandet är särskilt lågt bland utländska medborgare som endast får rösta i val till kommun- och landstingsfullmäktige. Av inrikes födda röstade 86 procent i valet till kommunfullmäktige år 2010.

Motsvarande andel bland utrikes födda svenska medborgare och utländska medborgare var 72 respektive 36 procent. Att valdeltagandet är lägre bland utländska medborgare kan bero på flera faktorer. Det kan bland annat röra sig om personer som inte varit i Sverige någon längre tid och därför kan ha en lägre motivation att delta i ett val. Att sakna rösträtt till riksdagsvalet är också en faktor som får förmodas ha en dämpande effekt på benägenheten att rösta i de övriga två valen.

På senare tid har framförallt dansk forskning visat att röstande i stor utsträckning också är en social handling. Om de personer vi umgås och lever tillsammans med röstar är sannolikheten också större att vi kommer rösta. Tidigare har det inte varit möjligt att testa den här typen av samband på svenska förhållanden i någon större omfattning. I och med att totalräknade uppgifter om valdeltagande i 2010 års val har sammanställts är det numera möjligt att studera nya aspekter av röstning. Och sambanden visar sig vara tydliga även i Sverige.

Föräldrar påverkar

Om föräldrar röstar eller inte har betydelse för om barnen röstar. Valdeltagandet bland de vars mammor röstade i 2010 års kommunfullmäktigeval var 87 procent, vilket var 18 procentenheter högre än bland de vars mammor inte röstade. Liknande mönster hittar vi om vi studerar de vars pappor röstade, respektive lät bli att rösta.

De skillnader vi beskriver gäller samtliga röstberättigade i 2010 års kommunfullmäktigeval. Skillnaderna blir än större när vi studerar hur det ser ut bland utrikes födda svenska medborgare och utländska medborgare. Bland utrikes födda svenska medborgare röstade 77 procent av de vars mamma röstade, vilket är högre i jämförelse med de vars mammor lät bli. Liknande mönster, om än på lägre nivåer, går att se bland utländska medborgare.

Den allra största skillnaden i valdeltagande hittar vi när vi studerar de som har en maka/make, partner eller sambo. Bland de par som bor ihop och där någon röstade var valdeltagandet 96 procent, vilket kan jämföras med 32 procent bland de som är i en relation där partnern inte röstade.

Andelen som deltog i valet till kommunfullmäktige bland de vars partner röstade var 92 procent bland utrikes födda svenska medborgare. Motsvarande för de vars partner inte röstade var 27 procent. Även bland inrikes födda och utländska medborgare återfinns liknande skillnader beroende på om partnern röstade eller ej.

Röstande är en social handling

Även andra faktorer spelar roll för valdeltagandet. Att enbart studera hur röstandet hänger samman med om anhöriga också röstar ger inte hela bilden. Genom statistiska analyser kan vi ta hänsyn till faktorer som traditionellt brukar användas för att förklara valdeltagande, så som till exempel ålder och utbildning.

När vi samtidigt studerar dessa traditionella faktorer och anhörigas röstning ser vi att det kvarstår ett tydligt samband mellan sannolikheten för eget röstande och anhörigas röstande, alltså oavsett exempelvis utbildningsnivå och ålder. Särskilt tydligt är det när vi studerar sambandet för de vars partner röstar. I likhet med danska studier pekar resultaten på en stor samvariation mellan eget röstande och anhörigas röstande också i Sverige. Det vill säga, om dina familjemedlemmar röstar är sannolikheten hög att även du röstar.

Vid en första anblick ser skillnaden baserad på om den anhöriga personen röstar något större ut bland utrikes födda och utländska medborgare men den djupare analysen som gjorts vittnar om att sambanden är minst lika påtagliga bland inrikes födda. Vi kan alltså bekräfta bilden att röstande även i Sverige är en social handling och i stor utsträckning också en familjeangelägenhet.

Högre valdeltagande när mamma röstar

Andel som röstade i kommunfullmäktigevalen 2010, efter mammans röstande.

Diagram Andel som röstade i kommunfullmäktigevalen 2010, efter mammans röstande.

Det är en större andel av de vars mamma röstar som också själva röstar. Störst är skillnaden för utländska medborgare. Bland dessa skiljer det sig nästan 30 procentenheter beroende på om mamman röstade eller inte.

Nästan alla vars partner röstar röstar också själva

Andel som röstade i kommunfullmäktigevalen 2010, efter maka/e, partner eller sambos röstande.

Diagram. Andel som röstade i kommunfullmäktigevalen 2010, efter maka/e, partner eller sambos röstande.

Det är vanligare att rösta om ens partner också gör det än om partnern inte gör det. Störst skillnad i andelen röstande återfinns bland utländska medborgare.

Fakta

Artikeln bygger på ett datamaterial från Uppsala universitet där totalräknade uppgifter om valdeltagandet i 2010 års val har sammanställts.

Logistisk regressionsanalys

För att studera hur flera saker samtidigt hänger samman med valdeltagandet har vi gjort logistiska regressionsanalyser. I de analyserna kan vi studera hur flera olika förklarande variabler samvarierar med den variabel som ska förklaras, i detta fall om en person har röstat eller inte i kommunfullmäktigevalen.

I modellerna har vi som förklarande variabler använt oss av demografiska uppgifter som kön, ålder, om man har barn, eller en partner. Socioekonomiska variabler som vi använt är utbildning, inkomst, sysselsättning och om man äger eller hyr sin bostad. Var man bor kan också spela roll och därför har vi även använt kommuntyp klassad enligt SKL:s kommungrupper och andelen utrikes födda personer bland röstberättigade i det egna valdistriktet.

Kontakt

Jonas Olofsson

Telefon
010-479 47 18
E-post
jonas.olofsson@scb.se