De svenska hushållens skuldsättning har fördubblats på tio år trots bolånetak och amorteringskrav. I januari 2018 uppgick de totala lånen till 3 800 miljarder kronor. 82 procent av hushållens lån är bolån.

Hushållens skuldsättning ökar. Det är främst bolånens volymökning som ligger bakom den ökande skuldsättningen. Sedan januari 2008 har hushållens bolån fördubblats och ökat med knappt 1 600 miljarder kronor. I januari 2018 uppgick bolånen till drygt 3 100 miljarder kronor. Det motstvarar 82 procent av hushållens totala skulder. Bolånen hade i januari 2018 en årlig tillväxttakt på 7,2 procent.

Konsumtionslånen utgjorde i januari 2018 cirka 5 procent av hushållens totala lån och hade en årlig tillväxttakt på 7,2 procent. Hushållens övriga lån, med säkerhet i bland annat finansiella instrument, fordon och lantbruksfastigheter, utgjorde resterande 13 procent av de totala lånen. Dessa lån hade i januari 2018 en årlig tillväxttakt på 5,3 procent.

Inga tydliga effekter av bolånetaket

Finansinspektionen har det senaste decenniet infört tre regleringar när det gäller bolån. Ett bolånetak 2010, ett amorteringskrav 2016 och ytterligare ett amorteringskrav i mars 2018.

När bolånetaket infördes i oktober 2010 märktes inga tydliga effekter på tillväxttakten, varken för bolån eller konsumtionslån. I Finansmarknadsstatistiken går det att se att tillväxttakten, för båda typerna av lån, minskade från årsskiftet 2009/2010. För konsumtionslånen ökade tillväxttakten igen under mitten av 2011 medan tillväxttakten för bolån vände under mitten av 2013.

Inför införandet av bolånetaket angav de flesta banker att de redan efterlevde de kommande regleringarna. Det kan förklara de uteblivna effekterna. Tidpunkten då en kommande reglering offentliggörs i förhållande till när den faktiskt träder i kraft kan påverka hur tydligt effekten av regleringen syns i statistiken. En längre anpassningsperiod kan medföra att effekterna bli mer utdragna och inte lika direkta som vid en kortare anpassningsperiod.

Ränteläget påverkar efterfrågan

Även det rådande ränteläget vid införandet av en reglering kan påverka efterfrågan på lån och därmed utvecklingen av tillväxttakten. Reporäntan höjdes från juli 2010 och var som högst 2,0 procent i slutet av 2011. Därefter började den att sänkas och ligger sedan februari 2016 på historiskt låga -0,50 procent. Bolåneräntorna har haft en liknande utveckling vilket kan förklara att tillväxttakten på bolån inte ökade på samma sätt inför införandet av bolånetaket 2010 som den gjorde inför amorteringskravet 2016.

Bolånetillväxten dämpades efter första amorteringskravet

Finansinspektionens första amorteringskrav trädde i kraft i juni 2016, trots att det från början var tänkt att träda i kraft redan i augusti 2015. Det gjorde att bland annat banker och hushåll förmodligen tidigt började anpassa sig till den nya regleringen. Från halvårsskiftet 2015 till halvårsskiftet 2016 ökade utlåningsvolymen för bolån med 230 miljarder kronor. Den årliga tillväxttakten ökade från 7,4 till 8,6 procent under samma period. Sedan amorteringskravet infördes har tillväxtakten minskat igen.

Tre bolåneregleringar sedan 2010

Utlåning till hushåll per ändamål, årlig tillväxttakt, i procent

Under våren 2016 rapporterade flera banker att de upplevde en ökning av antalet låneansökningar jämfört med motsvarande period tidigare år. En anledning till det kan vara att många kunder ville hinna ta nya lån eller höja befintliga lån innan amorteringskravet infördes.

Konsumtionslånen stiger efter amorteringskrav

För konsumtionslånen har utvecklingen istället varit den motsatta. Mellan juni 2015 och juni 2016 sjönk tillväxttakten från 3,6 till 3,0 procent, för att efter införandet av amorteringskravet stiga till de högsta nivåerna sedan finanskrisen 2008. Som högst uppgick tillväxttakten till 9,4 procent i juni 2017.

Det finns ett flertal hypoteser till varför konsumtionslånen ökar. En sådan är att låntagare kan ha missförstått amorteringskravet. I tron att de skulle behöva amortera hela bolånet och inte bara en eventuell ökning av bolånet, väljer de istället att ta blancolån. En annan hypotes är att bolånebankerna blivit hårdare i sin kreditgivning vilket får bolåntetagarna att välja andra aktörer, som marknadsför och förmedlar blancolån.

Stabil tillväxttakt av bolånen

Det är ännu för tidigt att säga något om effekterna av det utökade amorteringskravet som började gälla i mars 2018. Förutsättningarna på bolånemarknaden inför införandet var något annorlunda jämfört med förutsättningarna inför införandet av regleringarna 2010 och 2016. Sedan hösten 2017 har bolånemarknaden svalnat med sjunkande bostadspriser. Tillväxttakten för bolån har legat relativt stabilt runt 7,2 procent. Flera banker anger att de upplevde en ökning av bolåneansökningarna inför införandet av amorteringskravet. Dock var effekten inte lika tydlig som våren 2016.

I Finansmarknadsstatistiken kan eventuella effekter av det utökade amorteringskravet ses först den 27 april 2018. Då publicerar SCB data för mars 2018. För att få en tydligare bild av effekterna av regleringar på bolånemarknaden är det intressant att följa Finansmarknadsstatistiken.

En längre version av denna artikel publiceras i SCB-Indikatorer den 3 maj 2018.