År 2016 kom drygt 70 procent av inkomsterna hos Sveriges hushåll från marknadsinkomster, det vill säga löneinkomster och inkomster av näringsverksamhet samt kapitalinkomst. Men inkomsternas sammansättning varierar mellan hushåll i olika inkomstskikt.

När SCB redovisar hushållens inkomster används oftast den disponibla inkomsten som mått. Den disponibla inkomsten är det som återstår efter att skatter och andra negativa transfereringar är avdragna, det vill säga den inkomst som finns kvar att använda till konsumtion och sparande. I den här artikeln ska vi titta på hur olika typer av inkomster bidrar till hushållens disponibla inkomst och hur den disponibla inkomstens sammansättning varierar mellan olika typer av hushåll.

Skattepliktiga inkomster störst

Om man summerar den disponibla inkomsten för alla hushåll i Sverige 2016 blir beloppet 2 025 miljarder kronor. Av detta belopp kommer 96 procent från skattepliktiga inkomster, främst löneinkomst, inkomst av näringsverksamhet och kapitalinkomster. Dessa inkomstslag brukar tillsammans kallas marknadsinkomster. Skattepliktiga är också pensionerna samt olika typer av transfereringar man kan få när man inte arbetar, i första hand sjuk- och föräldrapenning, sjuk- och aktivitetsersättning samt arbetsmarknadsstöd.

De skattefria inkomsterna består till allra största delen av studiestöd inklusive studielån, barnbidrag, bostadsstöd och ekonomiskt bistånd. Dessa ersättningar kan vara generella, som barnbidraget, eller behovsprövade, som bostadsstöd och ekonomiskt bistånd. Syftet med de behovsprövade bidragen är att förstärka köpkraften för hushåll vars inkomster är låga i förhållande till försörjningsbördan.

Mer än en fjärdedel av inkomsterna är transfereringar

Inkomstslagens andel av hushållens disponibla inkomst 2016. Procent

Drygt en fjärdedel av den disponibla inkomsten 2016 bestod av pensioner och andra transfereringar, till exempel sjukpenning, a-kassa, bostadsbidrag och barnbidrag. Beloppet från lön och näringsverksamhet stod för 58 procent av inkomsterna.

Av hushållens disponibla inkomst 2016 kom över 70 procent från marknadsinkomster, varav 58 procent från inkomst av lön och näringsverksamhet och 15 procent från inkomst av kapital. Pensionsinkomster utgjorde 19 procent av inkomsterna medan olika typer av ersättningar och bidrag tillsammans stod för 9 procent. Detta handlar om genomsnitt. De flesta som arbetar har varken pension eller andra skattepliktiga transfereringar. En stor andel av hushållen har inte heller några skattefria transfereringar. Dessutom är kapitalinkomsterna mycket ojämnt fördelade och det är få hushåll som kommer upp till de 15 procent som medelvärdet ligger på.

Kapitalinkomsterna växer

Sedan början av 2000-talet har en allt större andel av hushållens disponibla inkomst kommit från marknadsinkomster. År 2000 var ett år med förhållandevis stora kapitalinkomster och marknadsinkomsterna uppgick till 68 procent av den disponibla inkomsten. Efterföljande år minskade inkomsterna från kapital vilket bidrog till att en lägre andel av den disponibla inkomsten utgjordes av marknadsinkomster. Därefter vände kapitalinkomsterna återigen uppåt och sedan 2007 har marknadsinkomsternas andel av den disponibla inkomsten stadigt legat över 70 procent.

Under denna period har samtidigt andelen av inkomsterna som kommer från olika typer av sociala ersättningar och bidrag minskat, från som mest 16 procent år 2003 till 9 procent 2016. Det är framför allt andelen som kommer från arbetsmarknadsstöd samt sjuk- och aktivitetsersättning som har minskat sedan början av 2000-talet, men även andelen från sjukpenning har sjunkit. Att andelen från de här transfereringarna sjunker beror främst på att det är färre personer som får ersättningarna 2016 jämfört med i början av 2000-talet. Detta i sin tur beror till stor del på förändrade regler bland annat vad gäller a-kassa och sjuk- och aktivitetsersättning. En annan orsak är att ersättningsnivåerna har minskat över tid i förhållande till löneinkomsterna, då dessa nivåer antingen är kopplade till inflationen eller justeras via politiska beslut.

Kapitalinkomsternas andel har ökat

Inkomstslagens andel av hushållens disponibla inkomst 2000–2016. Procent

Andelen av den disponibla inkomsten som består av kapitalinkomster har ökat under 2000-talet, medan andelen för övriga skattepliktiga transfereringar har minskat.

De disponibla inkomsterna är skevt fördelade mellan olika grupper i samhället. Särskilt tydlig blir den ojämna fördelningen av olika inkomsttyper mellan personer med låga respektive höga inkomster.

Ojämlik fördelning av kapitalinkomster

Av de sammanlagda kapitalinkomsterna 2016 gick 87 procent till de 10 procent av hushållen med högst disponibel inkomst (decil 10), medan 2 procent gick till den halva av hushållen som hade lägst disponibel inkomst (decil 1–5). Andelen av kapitalinkomsterna som tillfaller den högsta tiondelen har ökat med 9 procentenheter sedan år 2000, medan andelen som tillfaller den nedre halvan under samma tidsperiod har halverats, från 4 till 2 procent. Fördelningen av kapitalinkomster är inte heller särskilt jämn i decil 10, utan även här förekommer en kraftig skevhet.

Tittar vi på inkomster av lön och näringsverksamhet så är även dessa skevt fördelade, dock inte lika kraftigt som kapitalinkomsterna. Nästan en fjärdedel av de totala inkomsterna av lön och näringsverksamhet gick till den tiondel av hushållen som har högst inkomster, medan den undre halvan hade 18 procent av dessa inkomster.

Tiondelen med högst inkomst har nästan 90 procent av kapitalinkomsterna

Andel av inkomstslagen före skatt som tillfaller respektive inkomstgrupp, 2016. Procent

Nästan hälften av de skattefria transfereringarna går till decilerna 1 och 2. Av inkomsterna av lön och näringsverksamhet går en fjärdedel av kapitalinkomsterna nästan 90 procent till decil 10.

Även de sociala transfereringarna är ojämnt fördelade över inkomstskikten. Här går dock skevheten åt motsatt håll jämfört med marknadsinkomsterna. Denna skevhet är tydligast för de skattefria transfereringarna, där det främst är de behovsprövade ersättningarna – olika typer av bostadsstöd samt ekonomiskt bistånd – som bidrar till detta.

Som vi sett ser fördelningen olika ut för olika typer av inkomster, och det inkomstslag som sticker ut mest är kapitalinkomster, där nästan nio tiondelar tillfaller de 10 procent av hushållen med högst inkomst. Det är lätt att tro att alla i denna grupp, decil 10, har ungefär lika stora kapitalinkomster; så är dock inte fallet. Om vi delar in decil 10 i ytterligare 10 antalsmässigt lika stora grupper sorterade efter hushållens disponibla inkomst får vi något som kallas för percentiler, vilket är detsamma som hundradelar. Med hjälp av percentiler kan vi zooma in på decil 10 och få en bild av hur kapitalinkomsterna fördelar sig i den inkomstgruppen. Det visar sig att 54 procent av de sammanlagda kapitalinkomsterna går till P100, det vill säga den hundradel av hushållen som har högst disponibel inkomst. Mönstret går igen även om vi skulle bryta ner P100 i tio lika stora grupper, det vill säga tusendelar. Den tusendel av hushållen med högst disponibel inkomst hade nästan 25 procent av de sammanlagda kapitalinkomsterna 2016.

Över hälften av kapitalinkomsterna till procenten med högst inkomst

Andel av kapitalinkomsten före skatt som tillfaller percentil P91–P100, 2016. Procent

Kapitalinkomsterna är ojämnt fördelade också i det övre inkomstskiktet. Över hälften går till den hundradel av hushållen som har högst inkomst och nästan en fjärdedel till den tusendel som har högst inkomst.

Den ojämna fördelningen av de olika inkomstslagen resulterar i att den disponibla inkomstens sammansättning skiljer sig markant åt i olika inkomstgrupper. I grupperna med låg inkomst består inkomsterna i större utsträckning av olika typer av transfereringar, medan inkomst av lön och näringsverksamhet och framför allt kapitalinkomst är dominerande inkomstkällor för dem med högre inkomster.

I den lägsta inkomstgruppen kommer en tredjedel av inkomsterna från skattefria transfereringar, vilket innebär att det är den dominerande inkomstkällan för hushåll i den här gruppen. Av personerna i decil 1 är 32 procent barn i åldrarna 0–19 år, jämfört med 23 procent i hela befolkningen. Barnfamiljer är således överrepresenterade i den lägsta inkomstgruppen.

Pensionärer är antalsmässigt överrepresenterade i decil 2 och 3. Mer än en tredjedel av alla personer i dessa grupper är 65 år eller äldre. I riket är motsvarande andel 20 procent. Detta slår igenom i inkomststrukturen då pension är den dominerande inkomsten i decilerna 2 och 3.

Inkomst av lön och näringsverksamhet är den dominerande inkomsten i decilerna 4–9. I decil 10 är den totala inkomsten av lön och näringsverksamhet lika stor som kapitalinkomsten och tillsammans utgör de 90 procent av den totala disponibla inkomsten.

Små marknadsinkomster i de lägre inkomstskikten

Inkomstslagens andel av hushållens disponibla inkomst i decilgrupperna, 2016.

I decil 1 och 2 består inkomsten till en femtedel av marknadsinkomster. Resten är pension och andra transfereringar. Transfereringarnas andel av inkomsten minskar ju högre upp i inkomstskikten man kommer.

Vi avslutar med att titta på hur inkomststrukturen ser ut i olika faser i livet över en tänkt livscykel och jämför fyra grupper: unga vuxna utan barn i åldrarna 18–29 år som inte längre bor hos sina föräldrar, barnfamiljer i åldrarna 30–49 år, medelålders i åldersgruppen 50–64 år utan hemmaboende barn samt pensionärer. Inkomst av lön och näringsverksamhet är den största posten i de tre första grupperna och kapitalinkomster ökar i betydelse högre upp i åldrarna. Att andelen som kommer från lön och företagarinkomst minskar över livscykeln betyder dock inte att dessa inkomster blir lägre, åtminstone inte upp till 65 år.

Inkomster förändras med åldern

Lön och företagarinkomst uppgår till i genomsnitt 236 000 i den yngsta gruppen och 330 000 kronor i gruppen 50–64 år. Det vi ser är alltså att den del av hushållens totala disponibla inkomst som kommer från lön och företagarinkomst minskar med stigande ålder, främst beroende på stigande kapitalinkomster.

Bland de yngre är studiestöd, som ingår i de skattefria transfereringarna, den näst största inkomstkällan. Hos barnfamiljer är andelen skattepliktiga transfereringar relativt stor, bland annat beroende på föräldrapenningen, medan andelen skattefria transfereringar är lägre än i den yngsta gruppen, trots barnbidrag. Hos personer i åldrarna 50–64 år ser vi att andelen skattefria inkomster är låg och att andelen skattepliktiga transfereringar är högre än bland de yngre. Denna grupp har i betydligt högre omfattning än yngre inkomster av pension, sjuk- och aktivitetsersättning, sjukpenning och arbetsmarknadsstöd.

Större kapitalinkomster bland äldre

Inkomstslagens andel av hushållens disponibla inkomst efter hushållstyp och ålder, 2016. Procent

Kapitalinkomsternas andel av den disponibla inkomsten ökar med stigande ålder, medan de skattefria transfereringarnas andel minskar. För den yngsta gruppen är 12 procent av inkomsten skattefria transfereringar, främst studiemedel.