I Sveriges tre storstadskommuner bor de flesta i lägenhet. Den vanligaste lägenhetsstorleken är 2 rum och kök, och den genomsnittliga ytan för 2:orna är 57 kvadratmeter. Andelen bostadsrätter är högst i Stockholm och lägst i Göteborg.

I en tid då det enligt Boverkets senaste bostadsmarknadsenkät råder bostadsbrist i 240 av landets 290 kommuner är bostadsfrågan högst aktuell. I den här artikeln tittar vi närmare på hur bostadsbeståndet ser ut i de tre storstadskommunerna Stockholm, Göteborg och Malmö.

Nästan var femte invånare i Sverige bor i någon av de tre storstadskommunerna och befolkningen ökar stadigt, inte minst på grund av invandring.

Lägenheter störst andel av bostäderna

Den dominerande boendeformen i storstäderna är lägenheter i flerbostadshus. I Stockholm är 90 procent av bostäderna lägenheter. Motsvarande andelar för Göteborg och Malmö är 80 respektive 82 procent.

Även om det förekommer småhus (villor, par-, rad- och kedjehus) i storstäderna så avgränsas den här analysen till lägenheter eftersom det är den vanligaste boendeformen i storstäderna. Att bo i lägenhet är den dominerande boendeformen i 57 av landets kommuner, däribland samtliga större städer med fler än 100 000 invånare.

Hur ser då lägenhetsbeståndet ut i våra tre storstäder med avseende på ålder, storlek och upplåtelseform och hur är de fördelade på olika stadsdelar?

(Klicka på kartorna för större bild)

I Stockholms innerstad finns relativt homogena bostadskvarter vad gäller byggperiod men också storlekar på lägenheter. Ett sådant exempel är Fredhäll på Kungsholmen där det byggdes drygt 3 000 bostäder under 1930-talet.

Majoriteten är mindre lägenheter, med undantag från de stadsradhus som ligger längs vattnet. Det kan jämföras med både Lilla Ess­ingen och Reimersholme där ny bostadsbebyggelse anslutits till den befintliga genom nya kvarter. Hur tidsperioden påverkar lägenhetsbeståndet syns tydligt på Lilla Essingen och Reimersholme.

Lilla Essingens äldre bebyggelse är från tidigt 1900-tal fram till andra världskrigets utbrott, det är äldre än Reimersholmes som tillkom under andra världskriget. På Lilla Essingen är också de äldre lägenheterna mindre, sett till antal rum, än Reimersholmes äldre bebyggelse. När Reimersholme fick nya bostadskvarter under 1980-talet var de flesta lägen­heterna större och kompletterade det befintliga bostads­beståndet. Motsvarande skedde även på Lilla Essingen, men först i början av 2000-talet.

Stationsområde blev bostäder

Större förtätningsprojekt i innerstaden är exempelvis det gamla bangårdsområdet på Söder­malm som kom att bli Södra station. I slutet av 1980-talet och början på 1990-talet tillkom över 2 500 bostäder på en ganska begränsad yta på Södermalm.

Att omvandla tidigare verksamhetsområden till bostadskvarter förekommer på flera platser i Stockholms innerstad som exempelvis Norra Hammarbyhamnen och Hammarby sjöstad på Södermalm och flre detta Sabbats­bergs sjukhus.

Bebyggelsen som tillkommit i innerstaden har ofta varit större lägenheter, men även i det äldre beståndet förekommer det större lägenheter. Längs innerstadens större gator och esplanader, längs parker och längs vatten är det vanligare med 3 och 4 rum och kök eller större. Ett sådant exempel är lägenheterna längs Humlegården men även längs Strand­vägen på Östermalm.

Två rum vanligast i storstäderna

Den vanligaste lägenhetsstorleken i de tre storstadskommunerna är en 2:a med kök eller kokvrå och en genomsnittlig bostadsyta på 57 kvadratmeter. Andelen 2:or är 37 procent av det totala lägenhetsbeståndet. När det gäller de allra minsta lägenheterna, 1 rum med kök eller kokvrå, har Stockholm en högre andel än Göteborg och Malmö. I Stockholm är nämligen var femte lägenhet, 21 procent, en 1:a medan motsvarande andelar i Göteborg och Malmö är 15 respektive 14 procent. Den genomsnittliga 1:an är på 36 kvadratmeter.

Högst andel ettor i Stockholm

Andel lägenheter (i flerbostadshus) efter storlek, procent

Fyra av tio lägenheter i Stockholm byggda före 1946

Andel lägenheter (i flerbostadshus) efter byggnadsår, procent

*så kallade miljonprogrammet

Att det är fler små lägenheter i Stockholm förklaras av att lägenhetsbeståndet är betydligt äldre där än i Göteborg och Malmö. 41 procent av lägenheterna i Stockholms kommun är byggda före 1946 medan en fjärdedel av lägenheterna i Göteborg och Malmö är så gamla.

Tittar man tillbaka på 1945 års bostadsräkning var drygt hälften av lägenheterna i Stockholm på 1 rum med kök eller kokvrå. Det var först i samband med den nya bostadspolitiken som fastställdes under efterkrigstiden som vikten av höjd bostadsstandard aktualiserades. En minimistandard angavs då till högst två personer per rum, köket oräknat, vilket innebar att man började bygga större lägenheter under andra hälften av 1900-talet.

Fler små lägenheter centralt

I städernas centrala delar, som till större delen består av äldre bebyggelse, hittar man en större andel smålägenheter (1:or och 2:or). I Stockholms innerstad (stadsdelarna Södermalm, Kungsholmen, Östermalm och Norrmalm) utgör 1:or och 2:or 62 procent av det totala lägenhetsbeståndet. I de centrala delarna av Göteborg (Centrum, Lundby och Majorna-Linné) är 60 procent smålägenheter och i Malmös centrala delar (Centrum, Södra och Västra innerstaden) är andelen 58 procent.

I samband med det så kallade ”miljonprogrammet”, en miljon bostäder som byggdes mellan 1965 och 1975, började det produceras fler större lägenheter än vad det gjordes under första hälften av 1900-talet.

I städernas ytterområden, framförallt i de så kallade miljonprogramsområdena, är därför merparten av lägenheterna på 3 rum och kök eller större. Den största andelen stora lägenheter i Stockholms kommun återfinns i Skärholmen, där 65 procent är 3:or eller större. I Göteborg finner vi den största andelen, 64 procent, i Västra Göteborg och i Malmö i stadsdelen Oxie där 76 procent är 3:or eller större. Genomsnittstrean i storstäderna är på 78 kvadratmeter. 

I Malmö kan man än tydligare än i Stockholm ana stadens årsringar växa ut från den gamla stadskärnan. Kommunen är begränsad till ytan, vilket påverkar stadens morfologi och avstånden mellan olika områden.

Ny bebyggelse i Malmös gamla stad

Den gamla staden innanför kanalen har kommit att förtätas och då främst i den östra delen med ny bebyggelse i omgångar från 1960-talet.

Lägenheterna i den gamla staden är stora jämfört med exempelvis Möllevångens äldre bostadsbestånd som uppfördes som arbetarbostäder i början av 1900-talet, där 1:or och 2:or är vanligare. När man kommer något längre ut från stadskärnan träffar man på de karaktäristiska stjärnhusen som byggdes under 1950-talet i Mellanheden. Där är också lägenheterna något större sett till antal rum.

Malmös årsringar fortsätter ut längs Lorensborg som tillkom under senare delen av 1950-talet med flera högre flerfamiljshus och blandade storlekar på boendet. Miljonprogramsområden som Kroksbäck och Holma ligger i anslutning till Lorensborg. Det är tydligt att lägenhetsstorlekarna kommit att öka i och med miljonprogrammets områden men till skillnad mot Herrgården så är inte lägenhetsstorlekarna lika uppdelade inom bostads­kvarteren.

Även Malmö har stora omvandlingsområden där verksamheter fått bereda väg för bostadsbebyggelse. Västra hamnen är ett större sådant. Bostadsområdet tillkom i början på 2000-talet på landområden som delvis varit vatten tidigare. I Västra hamnen är lägenheterna relativt blandade men med tonvikt på större lägenheter ut mot vattnet längs strand­promenaden.

Bostadsrätt vanligare i Stockholm än i Göteborg

När det gäller upplåtelseform, det vill säga om lägenheterna upplåts som hyresrätt eller bostadsrätt, finns tydliga skillnader mellan de tre storstadskommunerna. I Stockholm utgör bostadsrätterna mer än hälften, 54 procent, av lägenhetsbeståndet medan resterande 46 procent utgörs av hyresrätter.

I Göteborg är det tvärtom. Där är hyresrätter vanligast, 64 procent av lägenheterna medan 36 procent utgörs av bostadsrätter. I Malmö är det däremot jämnt fördelat, 52 procent hyresrätter och 48 procent bostadsrätter.

Bostadsrätter är vanligare i innerstäderna medan hyresrätter är vanligare i ytterområden, framförallt i miljonprogramsområden. Störst andel bostadsrätter i Stockholm finns på Kungsholmen, där 69 procent av lägenheterna utgörs av bostadsrätter. Störst andel hyresrätter, 83 procent, hittar vi i Skärholmen.

I Göteborg har Norra Hisingen störst andel bostadsrätter, 59 procent, medan Angered har störst andel hyresrätter, 90 procent. I Malmö är det stadsdelen Oxie som har störst andel bostadsrätter, 80 procent, medan Rosengård har störst andel hyrerätter, 69 procent.

Inget genomslag för ägarlägenhet

År 2009 infördes en ny upplåtelseform i Sverige, så kallade ägarlägenheter. Ägarlägenhet innebär ett ökat självbestämmande eftersom man själv äger lägenheten och söker lagfart enligt samma regler som för andra typer av fastigheter, till exempel en villa eller ett radhus. Denna upplåtelseform har dock inte blivit någon framgång på bostadsmarknaden och fram till halvårsskiftet 2016 har det endast bildats drygt 1 000 ägarlägenheter i landet. 8 procent av dessa finns i Stockholm, Göteborg och Malmö.