Av Sveriges 18–34-åringar har var tredje någon gång deltagit i utbildning utomlands. Andelen är högre bland dem som har efter­gymnasial utbildning än bland dem som har en kortare utbildning.

Allt fler unga i världen reser till andra länder för att delta i utbildning. Denna rörlighet förväntas bidra till att höja kvaliteten på utbildningen och göra utbildningssystem och institutioner mer öppna och internationella. Det har också visat sig att akademiker som har studerat utomlands under en period generellt har enklare att etablera sig på arbetsmarknaden och är mer benägna att arbeta i andra länder.

EU vill följa upp hur stor andel av befolkningen i åldrarna 18–34 år som har varit utomlands inom ramen för sin gymnasiala yrkesutbildning eller inom ramen för sina eftergymnasiala studier. En pilotstudie genomfördes därför 2014 i elva EU-länder, däribland Sverige.

I Sverige var det 2014 ungefär en tredjedel som någon gång i sitt liv har deltagit i någon form av utbildning utomlands. Andelen bland kvinnor var något högre än andelen bland män.

Av dem som hade en fullföljd gymnasial yrkesutbildning hade knappt en av tio varit utomlands minst två veckor inom ramen för sin gymnasie­utbildning. Andelen var lika stor för kvinnor och män. Sverige låg därmed över det riktmärke på sex procent som EU har satt upp för 2020. Majoriteten hade under sin tid utomlands varit på en arbetsplats för praktik eller liknande. Knappt tre av tio hade varit på en skola.

Två tredjedelar var på en arbetsplats

18–34-åringar med fullföljd gymnasial yrkesutbildning som varit utomlands minst två veckor inom ramen för gymnasieutbildningen 

Av dem med gymnasial yrkesutbildning som varit utomlands inom ramen för sin utbildning var två av tre på en arbetsplats och var fjärde på en skola.

Bland dem som studerar eller har studerat på en eftergymnasial utbildning på minst två år var det
17 procent som hade varit utomlands minst tre månader inom ramen för sina eftergymnasiala studier. Sverige låg därmed nära EU:s riktmärke för år 2020 som är 20 procent.

Av de 17 procent som bedrivit högskolestudier i ett annat land hade ungefär en tredjedel läst en hel utbildning utomlands, medan övriga hade läst vissa kurser utomlands som kan tillgodoräknas den svenska utbildningen. Det var ungefär lika vanligt att kvinnor och män studerade på högskola utomlands.

Knappt en fjärdedel av alla i åldrarna 18–34 år hade någon gång varit utomlands för att delta i en icke-formell lärandeaktivitet. Den vanligaste aktiviteten var språkresor följt av studieresor och arbetsrelaterade aktiviteter såsom kurser, konferenser eller studiebesök. Andelen som deltagit i en icke-formell lärandeaktivitet var något högre bland kvinnor än bland män. Störst var skillnaden för språkresor som var mycket vanligare bland kvinnor än bland män. Utbildningsnivån förefaller att ha en viss betydelse för om man har deltagit i icke-formella lärandeaktiviteter utomlands. Bland dem med längre eftergymnasial utbildning hade fyra av tio någon gång deltagit i en icke-formell utbildningsaktivitet utomlands. Det kan jämföras med knappt två av tio bland dem med gymnasial utbildning.

Högutbildade deltar oftare i aktivitet utanför formell utbildning

Andelen i åldrarna 25–34 år som deltagit i icke-formella lärandeaktiviteter  
utomlands, efter utbildningsnivå

Bland dem med längre utbildning är det betydligt större andel som har deltagit i icke-formella lärandeaktiviteter utomlands, som till exempel språkresor, än det är bland dem med kortare utbildning.