Personer med låg utbildningsnivå är sysselsatta i mindre utsträckning än personer med högre utbildningsnivå, och skillnaderna har ökat under de senaste tio åren. Inom gruppen med låg utbildningsnivå är skillnaden i sysselsättning mellan män och kvinnor större än bland personer med högre utbildningsnivå.

Genom SCB:s Arbetskraftsundersökningar (AKU) kan vi beskriva situationen på arbetsmarknaden för olika grupper i befolkningen. En faktor som påverkar personers sysselsättning är deras utbildningsnivå. En låg utbildningsnivå, i denna artikel definierad som förgymnasial utbildning, leder oftare till en svag anknytning till arbetsmarknaden.

Färre har lägre utbildningsnivå

Antalet personer i Sverige som har låg utbildningsnivå har minskat under en längre period. År 2016 hade 586 000 personer i åldrarna 20–64 år en låg utbildningsnivå, jämfört med 841 000 personer år 2005. Att ha låg utbildningsnivå är vanligare bland män, utrikes födda och bland äldre personer.

Sysselsättningsgraden, alltså andelen av befolkningen som är sysselsatt, är lägre i gruppen med låg utbildningsnivå än bland personer med minst gymnasial utbildning. För personer i åldern 20–64 år var sysselsättningsgraden i gruppen med låg utbildningsnivå 58 procent år 2016, vilket kan jämföras med 84 procent för personer med minst gymnasial utbildning. Jämfört med år 2005 har sysselsättningsgraden minskat för personer med låg utbildningsnivå medan den har ökat för personer med högre utbildning. Skillnaden mellan grupperna har alltså blivit större. För personer med låg utbildningsnivå har dessutom osäkra anställningsformer blivit mer vanligt förekommande än bland dem med minst gymnasial utbildning.

Högre sysselsättning bland män

Skillnader i sysselsättningsgrad finns inte bara när personer med låg utbildningsnivå jämförs med personer som har minst gymnasial utbildning – även inom gruppen med låg utbildningsnivå finns skillnader när det gäller hur stor andel som är sysselsatta. Bland personer med låg utbildningsnivå är andelen sysselsatta högre för män än för kvinnor, år 2016 var 67 procent av män och 47 procent av kvinnor med låg utbildningsnivå sysselsatta. Skillnaderna mellan könen har ökat under de senaste tio åren. Män har alltså i större utsträckning än kvinnor låg utbildningsnivå, men med sysselsättningsgraden som mått har män med låg utbildningsnivå en starkare anknytning till arbetsmarknaden än kvinnor med motsvarande utbildningsnivå. Att män är sysselsatta i större utsträckning än kvinnor gäller visserligen även bland personer med högre utbildningsnivå, men där är skillnaderna mellan könen betydligt mindre.

Sysselsättningsgraden har minskat bland personer med låg utbildningsnivå

Sysselsättningsgrad bland personer i åldern 20–64 år, efter utbildningsnivå. År 2005–2016. Procent

Sysselsättningsgraden för personer med låg utbildningsnivå är lägre 2016 än för tio år sedan. För personer med gymnasial och eftergymnasial utbildning är sysselsättningsgraden högre 2016 jämfört med 2005.

Ålder påverkar sysselsättningsgrad

Det finns också en skillnad i sysselsättningsgrad mellan inrikes och utrikes födda med låg utbildningsnivå, där utrikes födda i mindre utsträckning är sysselsatta. Bland utrikes födda är andelen sysselsatta lägre bland födda utanför Europa jämfört med födda inom Europa. Personer med låg utbildningsnivå som är födda utanför Europa är dock som grupp betydligt yngre än de som är födda i Sverige och Europa. Eftersom sysselsättningsgraden generellt är lägre bland yngre kan därmed gruppens ålderssammansättning vara en faktor som delvis förklarar gruppens låga sysselsättningsgrad.

Under de senaste tio åren har alltså sysselsättningsgraden för hela gruppen med låg utbildningsnivå minskat. En förklaring till detta är att sammansättningen av gruppen har förändrats och att den idag i större utsträckning består av grupper som har en svag anknytning till arbetsmarknaden. En större andel av personer med låg utbildningsnivå är idag unga eller utrikes födda. Då detta är grupper som, oavsett utbildningsnivå, har låg sysselsättningsgrad kan man, när deras andel av den totala gruppen med låg utbildningsnivå ökar, förvänta sig att sysselsättningsgraden i gruppen som helhet minskar.

Större könsskillnader bland utrikes födda

På motsvarande sätt kan den ökade skillnaden i sysselsättningsgrad mellan män och kvinnor med låg utbildningsnivå sannolikt delvis förklaras av sammansättningen av gruppen med låg utbildningsnivå. Skillnaderna i sysselsättningsgrad mellan kvinnor och män är större för utrikes födda, drygt 20 procentenheter jämfört med 14 för inrikes födda, och i denna grupp har könsskillnaderna också ökat under de senaste tio åren. När allt fler i gruppen med låg utbildningsnivå är födda utanför Europa får det betydelse för könsskillnaderna i hela gruppen.

Antalet personer 20–64 år som har en låg utbildningsnivå minskade mellan 2005 och 2016 med 254 000 personer, eller 30 procent. Det är möjligt att denna minskning haft effekter på gruppens sammansättning som vi inte undersökt här. Med andra ord kan gruppen ha förändrats utifrån egenskaper som påverkar deras möjligheter att ta sig in på arbetsmarknaden, men som inte är direkt relaterade till ålder, kön och födelseregion.

Kvinnor med låg utbildningsnivå har lägre sysselsättning

Sysselsättningsgrad bland personer i åldern 20–64 år, efter kön och utbildningsnivå. År 2016. Procent

Sysselsättningsgraden för kvinnor med låg utbildningsnivå är 47 procent, jämfört med 67 procent för män med samma utbildningsnivå. Skillnaderna mellan kvinnor och män är mindre för personer med minst gymnasial utbildning.

Lägre sysselsättning för utrikes födda med låg utibildningsnivå

Sysselsättningsgrad bland personer i åldern 20–64 år, efter födelseregion och utbildningsnivå. År 2016. Procent

Sysselsättningsgraden för inrikes födda med låg utbildningsnivå är 67 procent, jämfört med 51 procent för födda i Europa och 43 procent för födda utanför Europa. För personer med minst gymnasial utbildning är skillnaden mellan olika födelseregioner mindre.

Personer med låg utbildningsnivå

År 2016 var det, enligt SCB:s Arbetskraftsundersökningar, 586 000 personer i åldrarna 20–64 år som hade högst förgymnasial utbildning, här kallat låg utbildningsnivå. Av dem är 252 000 kvinnor och 334 000 män. I gruppen är 341 000 inrikes födda, 72 000 födda utanför Sverige men inom Europa och återstående 172 000 födda utanför Europa. Antalet inrikes födda med låg utbildningsnivå har minskat kraftigt under de senaste tio åren medan antalet födda utanför Europa med låg utbildningsnivå har ökat under samma period.

Allt färre inrikes födda har låg utbildningsnivå

Antal personer i åldern 20–64 år med högst förgymnasial utbildning, efter födelseregion. År 2005–2016. Antal

Antalet inrikes födda med förgymnasial utbildning har minskat kraftigt. Det beror på att förgymnasial utbildning är vanligare bland äldre, som i gruppen 20–64 år successivt ersätts av yngre personer som har högre utbildningsnivå. Antalet utrikes födda inom Europa med låg utbildningsnivå har minskat något medan antalet födda utanför Europa med låg utbildningsnivå har ökat.