DeSO delar in Sverige i 5 984 områden som vid starten har mellan 700 och 2 700 invånare. Indelningen tar hänsyn till de geografiska förutsättningarna så att gränserna, i möjligaste mån, följer exempelvis gator, vattendrag och järnvägar. Viktiga byggstenar som använts för att skapa DeSO är tätorter och valdistrikt.

DeSO kommer att vara stabil och inte ändras över tid, men det finns en möjlighet att dela områden i framtiden om de blir för stora befolkningsmässigt. Indelningen följer läns- och kommungränserna. Om någon förändring sker i dessa indelningar kommer gränserna till DeSO att följa efter.

Unika koder på nio positioner

DeSO har unika koder på nio positioner. De första fyra positionerna visar vilket län och kommun området tillhör då den utgörs av läns- och kommunkod. Den femte positionen är en bokstav: A, B eller C, som grupperar DeSO i tre olika kategorier.

Ett DeSO i kategori A ligger till största delen utanför större befolkningskoncentrationer eller tätorter. DeSO i kategori B ligger till största delen i en befolkningskoncentration eller tätort, men inte i kommunens centralort. I kategori C finns DeSO som till största delen ligger i kommunens centralort. Totalt återfinns 18 procent av DeSO inom kategori A, 10 procent inom kategori B och 72 procent inom kategori C.

Sorteras geografiskt

Följande tre positioner är ett löpnummer där DeSO sorteras geografiskt. Sorteringen utgår från varje kategori och startar i söder och går norröver. I en kommun kan det förekomma flera befolkningskoncentrationer utanför centralorten. Dessa kan särskiljas med stöd av första positionen efter kategori B.

Den sista positionen i koden är en reservplats som möjliggör en splittring av ett DeSO i de fall där befolkningstillväxten är stor. SCB kommer inte att ge DeSO benämningar eller namn. Ett DeSO kan inte heller förekomma på flera platser.

Bildkälla: Bearbetningar © SCB, övrig geodata © SCB, Lantmäteriet

Digitala gränser finns som öppna data:

Öppna data för DeSO – Demografiska statistikområden