Snabba fakta
Tätorter i Sverige
Senast uppdaterad: 2022-04-08
I Sverige finns fler än 2 000 tätorter. Det är allt från orter med som minst 200 invånare, till storstäder som Stockholm, Göteborg och Malmö. Över 9 miljoner personer eller 88 procent av den svenska befolkningen bor i en tätort.
Vad är en tätort?
I statistiken betyder tätort en sammanhängande bebyggelse med minst 200 invånare. Det ska inte blandas ihop med kommuner och andra administrativa indelningar.
Stockholms tätort är Sveriges största. År 2020 hade den mer än 1,6 miljoner invånare. Den statistiska tätorten Stockholm sträcker sig över 12 kommuner. Samtidigt hade Stockholms kommun inte mer än knappt 980 000 invånare. Förutom Stockholms tätort så sträcker sig den statistiska tätorten Upplands Väsby och Sollentuna in i kommunen norrifrån.
En kommun kan alltså ha en eller flera tätorter inom kommungränsen. Uppsala kommun har hela 30 tätorter och är den kommun som har flest. Det finns 16 kommuner som bara har en tätort i kommunen. Det kan till exempel bero på att flera tätorter har vuxit ihop till en enda. Det är vanligt i växande kommuner med många invånare.
Sverige har 10 tätorter med över 100 000 invånare. Alla ligger i den södra halvan av Sverige och Uppsala tätort är den nordligaste av dem.
Största statistiska tätorterna 2020
Tätort | Befolkning |
Stockholm | 1 617 407 |
Göteborg | 607 882 |
Malmö | 325 069 |
Uppsala | 166 698 |
Upplands Väsby och Sollentuna | 149 701 |
Västerås | 128 660 |
Örebro | 126 604 |
Linköping | 115 682 |
Helsingborg | 113 828 |
Jönköping | 100 579 |
Karta över tätorterna och storlek
De allra flesta bor i tätort
Av Sveriges invånare bor 88 procent i tätort. Det kallas för tätortsgrad i statistiken. Tätortsgraden per län varierar. Högst tätortsgrad, 97 procent, har Stockholms län, följt av Skåne län med 91 procent och Västmanlands län med 88 procent. De som har lägst tätortsgrad är Gotlands län med 64 procent, Jämtlands län med 72 procent och Värmlands län med 76 procent.
Andel boende i tätort per län 2020
Län | Tätortsgrad |
Riket | 88 |
Stockholms län | 97 |
Skåne län | 91 |
Västmanlands län | 88 |
Västra Götalands län | 87 |
Östergötlands län | 86 |
Södermanlands län | 85 |
Hallands län | 85 |
Örebro län | 85 |
Jönköpings län | 84 |
Uppsala län | 83 |
Blekinge län | 83 |
Dalarnas län | 83 |
Norrbottens län | 83 |
Gävleborgs län | 81 |
Kronobergs län | 80 |
Kalmar län | 80 |
Västerbottens län | 80 |
Västernorrlands län | 79 |
Värmlands län | 76 |
Jämtlands län | 72 |
Gotlands län | 64 |
Skillnaderna blir ännu större på kommunnivå. Det finns nio kommuner i Sverige där 100 procent av invånarna bor i tätort. Det är Stockholm, Malmö och ytterligare sju kommuner i Stockholms län.
Bergs kommun i Jämtlands län är den kommun som har lägst tätortsgrad med 37 procent. Bjurholm i Västerbottens län har 42 procent och Ydre, som ligger i Östergötlands län, har 44 procent.
Arjeplog är Sveriges mest glesbefolkade kommun, med bara 0,2 invånare per kvadratkilometer. Det beror främst på att kommunen har stora ytor som är mer eller mindre obefolkade. Glest befolkade kommuner med stor yta kan ändå ha en ganska hög tätortsgrad. I Arjeplogs kommun bor 63 procent av befolkningen i kommunens enda tätort, Arjeplog.
Från jordbruksland till urbant samhälle
För 200 år sedan såg Sverige helt annorlunda ut jämfört med idag. Av Sveriges 2,3 miljoner invånare bodde 90 procent på landsbygden.
Under industrialiseringen vid slutet av 1800-talet växte städerna och det uppstod också nya städer. Många lämnade landsbygden och sökte sig till städerna. I början av 1930-talet bodde lika många i som utanför tätorter.
Urbaniseringen var som allra snabbast under 40- och 50-talet. Under den perioden ökade befolkningen i tätorter med runt en miljon samtidigt som befolkningen utanför tätort minskade med 400 000.
Idag är förhållandet omvänt jämfört med i början av 1800-talet; nästan 90 procent av befolkningen bor i tätort.