Snabba fakta
Utsläpp av växthusgaser
Senast uppdaterad: 2022-06-02
Utsläpp av växthusgaser bidrar till uppvärmningen av jorden, och skapar stora miljö- och hälsoproblem. Sedan 1990 har utsläppen i Sverige minskat med 35 procent. Minskningen har skett inom de flesta sektorer, men i varierande grad.
Totala utsläpp av växthusgaser
2020
46,3miljoner ton koldioxidekvivalenter
Utsläpp av koldioxid och andra växthusgaser bidrar till att jordens klimat blir allt varmare. Det är det som kallas växthuseffekten. Det varmare klimatet skapar stora miljö- och hälsoproblem både på kort och på lång sikt.
Det finns nationella mål och mål som satts inom FN och EU för att förbättra miljön. Statistiken på den här sidan används bland annat för att följa upp målen.
Totala utsläpp av växthusgaser
Tusentals ton koldioxidekvivalenter (CO2e) efter sektor och år, 1990-2020
| Sektor | 1990 | 1991 | 1992 | 1993 | 1994 | 1995 | 1996 | 1997 | 1998 | 1999 | 2000 | 2001 | 2002 | 2003 | 2004 | 2005 | 2006 | 2007 | 2008 | 2009 | 2010 | 2011 | 2012 | 2013 | 2014 | 2015 | 2016 | 2017 | 2018 | 2019 | 2020 | 2021 |
|---|---|---|---|---|---|---|---|---|---|---|---|---|---|---|---|---|---|---|---|---|---|---|---|---|---|---|---|---|---|---|---|---|
| ARBETSMASKINER, TOTALT | 3 934,2 | 3 968 | 4 384,3 | 4 157,3 | 4 205,5 | 3 974,6 | 3 868,8 | 3 916,1 | 3 894,3 | 3 691,9 | 3 500,9 | 3 358,6 | 3 532,4 | 3 566,1 | 3 607,4 | 3 618,3 | 3 595,7 | 3 506 | 3 446,7 | 3 483,9 | 3 546,4 | 3 529,9 | 3 435,6 | 3 370,7 | 3 265,1 | 3 285,7 | 3 103,1 | 3 104,9 | 2 998,7 | 3 214,9 | 3 226,5 | 3 349,7 |
| AVFALL, TOTALT | 3 741,9 | 3 807,4 | 3 819,5 | 3 698,7 | 3 567,7 | 3 561,6 | 3 535,2 | 3 500,8 | 3 448,1 | 3 317,4 | 3 222,1 | 3 171,4 | 2 997,5 | 2 868,4 | 2 853,4 | 2 717,2 | 2 620,2 | 2 443 | 2 184 | 2 092,3 | 1 969,3 | 1 872,8 | 1 742,7 | 1 634,1 | 1 504 | 1 395,5 | 1 320,9 | 1 266 | 1 190,4 | 1 084,6 | 1 022,3 | 948,4 |
| EL OCH FJÄRRVÄRME, TOTALT | 6 425,3 | 7 396,8 | 7 877,8 | 7 764,8 | 8 366 | 7 513,7 | 11 588,3 | 7 121,5 | 7 906,9 | 6 196,4 | 4 920,9 | 5 754,9 | 6 770,2 | 7 767,7 | 6 718 | 5 807,6 | 5 891,2 | 5 720,9 | 5 359,5 | 6 542,3 | 8 551,9 | 6 304,1 | 5 691,4 | 5 578,6 | 4 412,5 | 4 599,3 | 4 989 | 4 473,4 | 4 846,9 | 4 469,3 | 3 431,4 | 4 003 |
| INDUSTRI, TOTALT | 20 743,4 | 20 439,7 | 19 094,7 | 20 262 | 21 522,5 | 22 318,8 | 22 352,9 | 22 392,1 | 22 139 | 21 162,4 | 21 645,2 | 22 393,9 | 22 127,9 | 21 736,8 | 21 870,6 | 21 117,1 | 21 627,5 | 20 816,9 | 20 047,1 | 15 670,9 | 19 309,7 | 18 145 | 17 430,7 | 16 605,9 | 16 672,5 | 16 401,1 | 16 938,3 | 16 972,7 | 16 966,9 | 16 323,4 | 14 632,6 | 15 741,1 |
| INRIKES TRANSPORTER, TOTALT | 18 967,8 | 18 886,3 | 19 781,3 | 18 999,8 | 19 589,7 | 19 701,7 | 19 436,3 | 19 505,4 | 19 628,7 | 19 987,9 | 19 838,4 | 19 996,7 | 20 438,4 | 20 644,1 | 20 979,8 | 21 230,3 | 21 189,5 | 21 505,2 | 21 026,6 | 20 578,6 | 20 738,3 | 20 362,5 | 19 222,8 | 18 786,4 | 18 361,8 | 18 447 | 17 767,5 | 17 339,6 | 16 788,5 | 16 607,1 | 15 025,3 | 15 074 |
| JORDBRUK, TOTALT | 7 662,8 | 7 329,5 | 7 253,7 | 7 585,1 | 7 719,2 | 7 521,2 | 7 589,6 | 7 635,5 | 7 527 | 7 302 | 7 290,4 | 7 235,1 | 7 141,7 | 7 022,8 | 7 041,8 | 6 885,2 | 6 745,3 | 6 756,6 | 6 851,3 | 6 600,4 | 6 699,2 | 6 674,2 | 6 575,3 | 6 637 | 6 731,3 | 6 749,9 | 6 719,2 | 6 842,7 | 6 638,2 | 6 681,2 | 6 796,9 | 6 655,5 |
| LÖSNINGSMEDEL OCH ÖVRIG PRODUKTANVÄNDNING, TOTALT | 565,1 | 506,8 | 489,9 | 516,1 | 501,7 | 647,2 | 713,7 | 937,9 | 998,7 | 1 223 | 1 339,7 | 1 441,4 | 1 516,9 | 1 578,5 | 1 749,5 | 1 755,8 | 1 736 | 1 745 | 1 792,1 | 1 724,1 | 1 730,1 | 1 650,5 | 1 698,5 | 1 680,8 | 1 702,8 | 1 686,6 | 1 702,8 | 1 697,5 | 1 576,2 | 1 481,2 | 1 385,5 | 1 344,5 |
| EGEN UPPVÄRMNING AV BOSTÄDER OCH LOKALER, TOTALT | 9 232,7 | 9 035,1 | 8 281,1 | 8 247,4 | 8 246,1 | 7 865,1 | 7 930,3 | 7 125,8 | 7 005,5 | 6 538,1 | 6 419 | 5 600 | 5 065,3 | 4 763,6 | 4 470,8 | 3 302,9 | 2 679,8 | 2 455,7 | 1 881 | 1 633,1 | 1 806,1 | 1 433,2 | 1 270,6 | 1 148,7 | 1 080,9 | 1 005,1 | 945,7 | 902,3 | 799,5 | 789 | 751,5 | 750,7 |
I diagrammet kan man se att utsläppen av växthusgaser minskar i Sverige. Från år 1990 har utsläppen gått ner med 35 procent, från 71,4 till 46,3 miljoner ton koldioxidekvivalenter 2020. Koldioxidekvivalenter är ett mått som används för att räkna om olika slags utsläpp så att man kan jämföra dem med varandra. De flesta typerna av utsläpp har sjunkit, men störst är minskningen av utsläppen från uppvärmning av bostäder och lokaler, samt utsläppen vid platser där avfall lagras.
Nya sätt att värma upp minskar utsläppen
Vi använder allt mindre fossila bränslen, som olja, för att värma upp bostäder och lokaler. I stället värmer allt fler upp sina hus med fjärrvärme, el eller värmepump och då sjunker utsläppen. Denna förändring står för den största minskningen av utsläppen mellan 1990 och 2020.
Utsläppen från avfallshantering har minskat
En annan förändring som bidrar till de minskade utsläppen av växthusgaser är att vi idag förbränner den största delen av vårt hushållsavfall i kraftvärmeverk. På så sätt kan vi ta till vara på energin. En stor del behandlas även biologiskt genom rötning eller kompostering och vi lägger allt mindre organiskt avfall på soptipp. Det har gjort att utsläppen av växthusgaser från avfallshantering har minskat till mindre än hälften sedan 1990.
Trafiken släpper ut stora mängder växthusgaser
Vägtransporter orsakar en stor andel av utsläppen av växthusgaser. Sedan 1990 har utsläppen från inrikes transporter minskat med 23 procent. Inrikes transporter kan till exempel ske med personbilar eller med tunga fordon. Om vi tittar lite närmare ser vi att utsläppen från personbilar låg relativt stilla från 1990 till 2007 för att därefter börja minska. Utsläppen av växthusgaser från personbilar var 12 procent lägre år 2020 än år 1990. Vi ser även att utsläppen från tunga lastbilar (lastbilar över 3,5 ton) var 33 procent högre 2020 än 1990. Utsläpp av växthusgaser från vägtrafiken ökade under början av perioden, men sedan år 2010 har utsläppen minskat i takt med att andelen förnybart bränsle har blivit större.
Utsläpp från utrikes transporter
Utsläppen från sjöfart och flyg utomlands omfattas inte av de svenska klimatmålen. Utsläpp från internationella fartyg och flygplan som har tankat i Sverige följs dock upp separat. Dessa utsläpp har ökat mycket, med 149 procent sedan 1990.
Väder påverkar mängden utsläpp
Vädret påverkar också utsläppen av växthusgaser. När det är kallare producerar vi mer el och fjärrvärme för att värma upp byggnader. Då ökar utsläppen från el- och fjärrvärmeproduktion, samt från uppvärmning av bostäder och lokaler. Till exempel var 2010 ovanligt kallt, vilket var en anledning till den totala ökningen av utsläpp det året.
Även naturen påverkar miljön genom att en stor del av det vi släpper ut tas upp av skog och mark.
Finns utsläpp där du bor?
På Naturvårdsverkets sajt Utsläpp i siffror kan du ta reda på vilka föroreningar som släpps ut i en kommun eller län i Sverige.
Mer om utsläpp och upptag av växthusgaser finns hos Naturvårdsverket.
Territoriella utsläpp och upptag av växthusgaser
