Arbetsmarknad
Artiklar om Arbetsmarknad
Kockar och it-specialister är de vanligaste arbetskraftsinvandrarna
Arbetskraftsinvandringen till Sverige av medborgare i länder utanför Norden och EU var i fjol drygt fem gånger större än tio år tidigare. Kina och Indien är de vanligaste ursprungsländerna – men yrkena skiljer sig åt. Indiska arbetskraftsinvandrare jobbar ofta inom it medan kock är det vanligaste yrket bland de från Kina.
Arbetsmarknad, In- och utvandring, Yrke
Högutbildade kvinnor tar över på statliga jobb
I början av 2000-talet var ungefär sex av tio högutbildade på statliga jobb män. Nu är bilden nästan den omvända, snart är nära sex av tio kvinnor. Över 100 statliga myndigheter ligger över den gränsen.
Arbetsmarknad, Jämställdhet, Utbildningsnivå
Kort analys: oro för arbetslöshet
Det är fyra gånger vanligare att människor med en tidsbegränsad anställning oroar sig för att bli arbetslösa än att fast anställda gör det. Mer än var tionde är mycket orolig.
Arbetslöshet, Arbetsmarknad, Hushåll och ekonomi
Genomsnittlig arbetstid densamma för flyktingar som för inrikes födda
Flyktingar och deras anhöriga har lägre sysselsättningsgrad än inrikes födda och övriga utrikes födda. Men bland dem som är sysselsatta är den genomsnittliga arbetstiden lika stor.
Arbetsmarknad, Integration och segregation, Flyktingar
Allt färre jobbar inom stålindustrin
På knappt tio år har antalet förvärvsarbetande inom stålindustrin minskat med över 18 procent. Om trenden fortsätter kommer det att drabba kommuner som Oxelösund, där cirka 90 procent av alla förvärvsarbetande i industrin jobbar inom stålindustrin.
Arbetsmarknad, Handel, Yrke, Regionalt
Obalansen mellan arbete och fritid ökar
En av fyra tycker att det är svårt att förena arbete och fritid. Över en period på sex år har andelen som upplever svårigheter ökat från 18 till 25 procent.
Arbetsmarknad, Barn, Kultur och fritid
Hög sysselsättning för nyligen examinerade i Sverige
För att klara EU:s sysselsättningsmål är det viktigt att nyligen examinerade får ett arbete. Tydliga skillnader finns mellan länder och inom länder, både vad gäller kvinnor och mäns sysselsättning och mellan olika utbildningsnivåer. I Sverige är sysselsättningen bland nyligen examinerade hög och skillnaderna mellan olika grupper små.
Arbetsmarknad, Sysselsatta, Högskola
Vanligt att arbeta under studierna i Sverige
Sysselsättningsgraden är högre för de som har arbetat eller praktiserat under studietiden jämfört med de som inte gjort det. I Sverige är det mycket vanligt att arbeta eller praktisera under studierna. Men långt ifrån alla unga i EU har haft kontakt med arbetsmarknaden under studietiden.
Arbetsmarknad, Utbildning, Högskola
Var fjärde i högre studier direkt efter gymnasiet
Mer än var fjärde gick direkt vidare till högskolestudier efter gymnasiet av de som slutade grundskolan 2006. En nästan lika stor grupp började jobba direkt och gjorde det fortfarande 2016. Resten gick krokigare vägar.
Arbetsmarknad, Inkomst, Utbildning, Högskola
Anställda pappor tar ut fler dagar med föräldrapenning
Pappor som driver företag tar ut färre dagar med föräldrapenning under barnets första levnadsår än pappor som är anställda. Företagarpapporna tar ut ungefär en vecka mindre jämfört med anställda pappor – oavsett hur mammans sysselsättning ser ut.
Arbetsmarknad, Familj, Jämställdhet, Företagande
Personal från utlandet ökar kraftigt
Utländsk arbetskraft har ökat kraftigt sedan 90-talet i Sverige. Ungefär 33 000 heltidstjänster sysselsattes av personal som var folkbokförd i andra länder 2016. Malmö kommun står för den största ökningen.
Arbetsmarknad, In- och utvandring, Lön, Lönesummor
620 000 i Sverige ofrivilligt utan arbete
År 2017 var 11 procent av befolkningen 20–64 år ofrivilligt utan arbete. Då ingår både arbetslösa och de som står utanför arbetskraften på grund av exempelvis sjukdom. Det är en minskning sedan 2005, då andelen var 14 procent.
Arbetslöshet, Arbetsmarknad
Inkomstutveckling högre för kvinnor än män 2015–2016
Kvinnor hade en högre inkomstutveckling än män 2015–2016 i Sverige, förutom under småbarnsåren. Bilden var en helt annan tio år tidigare.
Arbetsmarknad, Inkomst, Kvinnor och män
Svagt etablerad – en utsatt grupp när arbetsmarknaden omvandlas
Bland dem som förvärvsarbetade och var anställda 2016 kategoriserades 8 procent som svagt etablerade. Svagt etablerade är en av arbetsmarknadens marginalgrupper. Risken att hamna utanför arbetsmarknaden är större för personer som är svagt etablerade jämfört med de som är etablerade. Det gäller i synnerhet för personer som nyss kommit in på arbetsmarknaden.
Arbetsmarknad, Inkomst
Jobb väntar för dig som valt yrkesprogram
Cirka 80 procent av unga med examen från ett yrkesprogram hade arbete tre år senare. Men alla arbetar inte med det de utbildat sig till.
Arbetsmarknad, Gymnasieskola, Utbildning, Yrke
Företagsledare anställer oftare någon med liknande bakgrund
Det är mer än tre gånger så vanligt att företagsledare med utländsk bakgrund anställer personer som också har utländsk bakgrund, jämfört med Sverigefödda företagsledare. Av 43 000 företag som leds av personer med utländsk bakgrund är sju av tio anställda också födda utomlands eller har utlandsfödda föräldrar.
Arbetsmarknad, Integration
Tydliga skillnader bland unga i särskilt utsatta områden
I Sverige lever 18 680 unga vuxna i ett särskilt utsatt område. Men det innebär inte att de alla lever samma liv. Förutom tydliga skillnader mellan män och kvinnor finns det också skillnader mellan unga i olika särskilt utsatta områden och mellan särskilt utsatta områden och de kommuner där de är belägna.
Arbetsmarknad, Inkomst, Utbildningsnivå, Integration och segregation
Var femte arbetslös avvaktar att påbörja ett arbete
Arbetslösheten består till stor del av personer som är arbetssökande. Men man räknas också som arbetslös när man avvaktar att påbörja ett arbete inom tre månader. Avvaktarna består framförallt av ungdomar och studenter som under våren inväntar ett sommarjobb.
Arbetslöshet, Arbetsmarknad, Sysselsatta
Många får nytt jobb efter nedläggning
De flesta som drabbas av en arbetsplatsnedläggning eller personalneddragning får ett nytt arbete. En genomgång av alla nedläggningar av större arbetsplatser i Sverige mellan åren 1990–2015 visar att mellan 69–95 procent av de drabbade fått nya jobb fyra år efter neddragningarna började.
Arbetslöshet, Arbetsmarknad, Ekonomi, Företag
Majoriteten av eleverna på gymnasiet arbetar
En majoritet, eller 65 procent, av de svenska gymnasieeleverna arbetar. Det vanligaste är sommarjobb, men en fjärdedel av eleverna på gymnasiet arbetar hela året. Många arbetar inom hotell- och restaurangbranschen.
Arbete, Arbetsmarknad, Gymnasieskola, Utbildning
Brist på gymnasialt yrkesutbildade även om 20 år
Tillgången på arbetskraft med yrkesinriktad gymnasial utbildning väntas inte kunna möta den framtida efterfrågan. För de utbildningsgrupper som arbetsgivarna redan idag har svårt att rekrytera finns därmed risk för att dagens brist förvärras. Samtidigt som efterfrågan på gymnasialt yrkesutbildade ökar riskerar det bli ännu svårare att hitta behöriga yrkeslärare.
Arbetsmarknad, Gymnasieskola, Utbildning
Vanligast att unga och äldre jobbar få timmar
Den stora majoriteten på svensk arbetsmarknad är heltidssysselsatta. Det finns dock en grupp som arbetar kort deltid, alltså 1–19 timmar i veckan. Den består till stor del av unga på väg in på och äldre på väg ut från arbetsmarknaden.
Arbetsmarknad
Företagare tjänar mindre och arbetar längre än anställda
År 2010 hade den genomsnittliga företagaren 22 procent lägre livsinkomst vid pensionsålder än den som var anställd. Företagare förvärvsarbetar också längre än anställda. Vid 69 års ålder var nästan 52 procent kvar i arbete, mot 11 procent av de anställda.
Arbetsmarknad, Inkomst, Företagande
Stockholm bäst på att behålla studenter
Många som flyttar till en universitets- eller högskoleort stannar kvar efter examen. Det gäller framför allt de som studerat i Stockholm och har en examen inom teknik eller ekonomi. Men även många lärarstudenter stannar kvar efter examen.
Arbetsmarknad, Utbildning
Kombinera karriär och äktenskap svårare för kvinnor
Det är svårare för kvinnor än för män att kombinera arbetsliv och privatliv. Även en högre utbildning ökar risken för att en kvinna ska skilja sig jämfört med en man på samma utbildningsnivå.
Arbetsmarknad, Familj, Kvinnor och män, Giftermål och skilsmässor
Ökning av andelen unga med varaktigt låg inkomst
Att ha låg inkomst är vanligt bland unga, men vissa har låg inkomst år efter år. Att ha varaktigt låg inkomst är vanligare bland utrikes födda och personer med kortare utbildning. Andelen unga med varaktigt låg inkomst har ökat under 2000-talet.
Arbetsmarknad, Inkomst, Utbildning
Sämre matchning på arbetsmarknaden för utrikes födda
Personer som inte arbetar inom yrken som matchar deras utbildning är en outnyttjad resurs på arbetsmarknaden. Andelen som arbetar inom ett yrke på rätt nivå är lägre bland utrikes födda än inrikes födda. Det syns bland lärar- och civilingenjörsutbildade.
Arbetsmarknad, In- och utvandring, Utbildning
Många unga kombinerar studier och arbete
Arbetsmarknaden visar tydliga säsongsvariationer där antalet sysselsatta är högre under sommarmånaderna. Det beror främst på att fler unga i åldersgruppen 15–24 år är sysselsatta då. Antalet unga arbetslösa visar också en tydlig säsongsvariation med högre arbetslöshet under våren med en topp i juni.
Arbetsmarknad, Utbildning
Flyktingars väg in på svensk arbetsmarknad
Hälften av flyktingarna förvärvsarbetar efter åtta år i Sverige. Män med minst gymnasial utbildning kommer snabbast i arbete medan kvinnor med låg utbildning har lägst förvärvsfrekvens. Det vet vi efter att ha följt förvärvsfrekvensen för flyktingar under 15 år från bosättningen i Sverige.
Arbetsmarknad, In- och utvandring, Flyktingar
Ökad sysselsättning bland utrikes födda
Sysselsättningen fortsatte att öka under andra kvartalet 2017. Även bland män är nu sysselsättningsgraden i nivå med första halvåret 2008 innan finanskrisen slog till. Det var främst gruppen utrikes födda som bidrog till ökningen.
Arbetslöshet, Arbetsmarknad, Integration och segregation
Svensk fika het trend som skapar jobb
I Sverige lägger vi allt mer pengar på kafé- och konditoribesök. Att vi spenderar mer pengar på att fika på kaféer skapar arbete. Sysselsättningen i branschen har ökat kraftigt under 2000-talet.
Arbetsmarknad, Lön, Hushåll och ekonomi, Konsumentprisindex
Utbildning lönar sig – särskilt för män
Personer med toppbetyg i gymnasiet har större chans att senare i livet bli höginkomsttagare än de som har lägre betyg. Men skillnaden mellan könen är tydlig. Sannolikheten att få hög inkomst är högre bland män än bland kvinnor.
Arbetsmarknad, Lön, Utbildning
Hög personalomsättning i enkla jobb
Yrken utan utbildningskrav, så kallade enkla jobb har hög personalomsättning. Vanligaste yrket att gå till efter ett enkelt jobb finns inom service, omsorg och försäljning. Många unga som slutar arbeta efter ett enkelt jobb studerar, medan äldre går i pension eller hamnar inom trygghetssystemen.
Arbetslöshet, Arbetsmarknad
Vilka lämnar de enkla jobben?
Drygt 5 procent av de sysselsatta har arbeten utan krav på särskild yrkesutbildning, så kallade enkla jobb. Hälften av de som började ett enkelt jobb 2006 hade lämnat det efter tre år. Inlåsningseffekten är störst för utrikesfödda kvinnor som bor på landsbygden och saknar gymnasieutbildning.
Arbetslöshet, Arbetsmarknad
Stor andel utrikes födda bland personer med enkla jobb
Drygt 5 procent av de sysselsatta har arbeten utan krav på särskild yrkesutbildning, så kallade enkla jobb. Nivån har varit densamma i över 30 år. Men gruppens sammansättning har förändrats – andelen kvinnor har minskat medan andelen som är födda utomlands har ökat.
Arbetslöshet, Arbetsmarknad, Yrke, Integration och segregation
Risk för att arbetslöshet går i arv
Ungdomar med arbetslösa föräldrar löper nästan 70 procent högre risk än andra att hamna utanför både arbetsmarknad och studier. Allra högst är risken i de tre storstadslänen, det vill säga Stockholm, Västra Götaland och Skåne.
Arbetslöshet, Arbetsmarknad, Barn, Familj
Många unga bland latent arbetssökande
Latent arbetssökande är personer som vill och kan arbeta, men som inte sökt arbete de senaste fyra veckorna och därför inte räknas som arbetslösa. År 2016 var 109 000 personer latent arbetssökande. Mer än fyra av tio var unga i åldern 15–19 år och nära hälften studerade på heltid.
Arbetslöshet, Arbetsmarknad
Sju av tio nöjda med jobbet
Sju av tio som jobbar är nöjda med sitt arbete. Barnmorskor och civilingenjörer har högst andel nöjda personer.
Arbetsmarknad, Befolkning, Hälsa och ohälsa, Yrke
Vanligare att kvinnor med utländsk bakgrund är företagare än anställda
Kvinnor med utländsk bakgrund har svårt att komma in på arbetsmarknaden. SCB:s statistik visar att det kan vara lättare för dessa kvinnor att starta företag än att bli anställda.
Arbetsmarknad, Kvinnor och män, Företagande, Integration och segregation
Färre kvinnor än män driver företag
Under 2015 arbetade 369 000 personer i åldrarna 20 till 64 år som företagare. Av dem var drygt 30 procent kvinnor. De arbetade ofta inom hårvårdsbranschen, som konsulter eller drev restaurangverksamhet. Kvinnor hade i stor utsträckning även en anställning vid sidan av sitt företagande.
Arbetsmarknad, Jämställdhet, Kvinnor och män, Företagande
Var tredje 67-åring arbetar
Andelen äldre som arbetar har ökat kraftigt sedan åldersgränsen för rätten att fortsätta arbeta höjdes från 65 till 67 år. De äldre som arbetar gör det också i större omfattning än innan reformen genomfördes.
Arbetsmarknad, Inkomst, Äldreomsorg, Äldre
Högst andel jobbar heltid inom byggbranschen
Drygt tre av fyra sysselsatta arbetar heltid. Det är stora skillnader mellan olika branscher, och även mellan kvinnor och män inom samma bransch. Totalt sett finns högst andel som arbetar heltid inom byggbranschen och lägst andel inom hotell och restaurang.
Arbetsmarknad, Kvinnor och män, Yrke
Flyktingar flyttar ofta till Stockholmsområdet
Att hitta boende och arbete präglar flyktingars första tid i Sverige. Det syns inte minst på deras flyttmönster. Flyktingar med anvisat boende flyttar i större utsträckning än de som ordnade sitt eget boende vid invandringen, och många flyttar går till Stockholmsområdet.
Arbetsmarknad, Inrikes flyttning, Integration och segregation, Flyktingar
Fortsatt stark arbetsmarknad
Arbetskraftsundersökningarna (AKU) för fjärde kvartalet 2016 visade på en fortsatt stark arbetsmarknad. Sysselsättningen ökade, särskilt bland utrikes födda. Arbetslösheten, som tidigare varit nedåtgående, visade däremot inte på någon minskning.
Arbetslöshet, Arbetsmarknad, Befolkning, Kvinnor och män
Stor skillnad i sysselsättning mellan inrikes och utrikes födda
Sverige är ett av de länder i Europa som har högst sysselsättningsgrad för inrikes födda. Samtidigt är skillnaden i sysselsättningsgrad stor mellan inrikes och utrikes födda i landet. Det är relativt vanligt att utrikes födda i Sverige upplevt hinder för att få ett arbete och bland dem som har ett arbete är det vanligt att känna sig överkvalificerad.
Arbetslöshet, Arbetsmarknad, In- och utvandring, Europa
Stora insatser krävs för att klara 40-talisternas äldreomsorg
I framtiden väntas betydande brist på vård- och omsorgsutbildade. Även om intresset bland gymnasieungdomar skulle öka och betydligt fler skulle examineras från komvux är risken stor att antalet utbildade inte når upp till efterfrågan år 2035.
Arbetsmarknad, Utbildning, Äldreomsorg, Äldre
Sverige har högst pensionsålder i EU
I Sverige börjar man i genomsnitt att ta ut ålderspension vid 64 års ålder. Det är högst ålder av alla länder i EU. De som fortsätter att arbeta trots att de tar ut pension gör det ofta av andra skäl än ekonomiska.
Arbetsmarknad, Europa
40 000 lärare arbetar inte med undervisning
Lärarbristen fortsätter att vara ett stort problem för skolan. År 2013 arbetade nästan 40 000 lärarutbildade i andra yrken utanför skolan. Det motsvarar knappt en av sex lärarutbildade som ur skolans perspektiv kan betraktas som en outnyttjad resurs.
Arbetsmarknad, Skola, Utbildning, Yrke
- Arbete
- Arbetslöshet
- Arbetsmarknad
- Barn
- Befolkning
- Ekonomi
- Europa
- Familj
- Flyktingar
- Företag
- Företagande
- Giftermål och skilsmässor
- Gymnasieskola
- Handel
- Hushåll och ekonomi
- Hälsa och ohälsa
- Högskola
- In- och utvandring
- Inkomst
- Inrikes flyttning
- Integration
- Integration och segregation
- Jämställdhet
- Konsumentprisindex
- Kultur och fritid
- Kvinnor och män
- Lön
- Lönesummor
- Regionalt
- Skola
- Sysselsatta
- Utbildning
- Utbildningsnivå
- Yrke
- Äldre
- Äldreomsorg