Till innehåll på sidan

Demokrati

Artiklar om Demokrati

Prognos: Fler får rösta i nästa val

Med ett år kvar till riksdag-, region- och kommunfullmäktigevalen har SCB beräknat hur många som kommer att få rösta i alla tre. Svaret är 7,5 miljoner personer, varav förstagångsväljarna blir runt 430 000.

Befolkning, Befolkningsprognoser, Demokrati, Politik, Val, Politik och demokrati

PSU och Corona

Majoriteten av väljarkåren tycker att den svenska strategin under coronapandemin har varit ganska bra eller mycket bra. Regeringspartiernas sympatisörer är dock mer nöjda än övriga. Minst nöjda är de som sympatiserar med Sverigedemokraterna.

Demokrati, Corona

C och SD ökar i senaste PSU

Centerpartiet och Sverigedemokraterna visar upp statistiskt säkerställda ökningar i SCB:s partisympatiundersökning (PSU) för maj 2021. Väljarstödet minskar för Socialdemokraterna, Liberalerna och Kristdemokraterna medan övriga partiers förändringar är för små för att vara statistiskt säkerställda.

Demokrati, Politik, Val, Politik och demokrati

Så många upplever personlig påverkan av pandemin

Över hälften av invånarna i 100 svenska kommuner upplever att de påverkats ganska eller väldigt mycket av coronapandemin, visar en ny rapport från SCB. Det är vanligare bland kvinnor och äldre personer än bland män och yngre.

Demokrati, Politik, Politik och demokrati, Corona

18 år sedan svenska folket sa sitt

Vart fjärde år är det nationella val i Sverige, men nationella folkomröstningar har vi mer sällan. Sex sådana har vi haft sedan 1920-talet, men riksdagen har inte alltid gått på folkets linje.

Demokrati, Hundra år av demokratistatistik

Hundra år med kvinnlig rösträtt

I år är det 100 år sedan kvinnor i Sverige för första gången fick rösta i val till riksdagen. Det skulle dock dröja 26 år innan vi fick vårt första kvinnliga statsråd och 73 år innan könsfördelningen i riksdagen blev någorlunda jämn.

Demokrati, Jämställdhet, Hundra år av demokratistatistik

Hundra år av svensk demokrati

I år är det hundra år sedan kvinnor för första gången kunde rösta i ett riksdagsval. Sedan dess har mycket hänt. Antalet partier i riksdagen har till exempel ökat till åtta och det har blivit betydligt mer komplext att bilda regering i Sverige. Efter senaste valet tog det 134 dagar.

Demokrati, Jämställdhet, Hundra år av demokratistatistik

Valdeltagande i Sverige

I det senaste riksdagsvalet 2018 deltog 87,2 procent av dem som fick rösta. Det är det högsta valdeltagandet sedan 1985. Sedan valet 2002 har det blivit allt vanligare att utnyttja sin rösträtt. Men det är fortfarande en bit kvar till toppnoteringen från 1970-talet.

Demokrati, Val, Valdeltagande

Det tog 75 år till en jämn könsfördelning bland kommunpolitikerna

I år är det 100 år sedan svenska kvinnor för första gången fick rösta i kommunalvalen. Då var ungefär 4 av 100 folkvalda kommunpolitiker kvinnor. Först 1994 nåddes gränsen för vad som brukar räknas som en jämn könsfördelning.

Demokrati, Jämställdhet, Hundra år av demokratistatistik

Män har makten i EU

Det är en ojämn könsfördelning i Europaparlamentet. En majoritet av ledamöterna är män; 64 procent. En nivå som legat nästan konstant de senaste tio åren.

Demokrati, Jämställdhet, Europa

Öppna data ger bättre insyn i riksdagens arbete

När alliansen bildade regering 2010–2014 röstade de lika i näst intill samtliga omröstningar. På samma sätt har Socialdemokraterna och Miljöpartiet röstat lika under nuvarande mandatperiod. I opposition har dessa partier däremot röstat olika i en mängd frågor. Denna typ av analyser möjliggörs av riksdagens öppna data.

Demokrati

Röstande är också en familjeangelägenhet

Att föräldrar röstar spelar roll för om barnen röstar. Men i särklass störst påverkan på varandras benägenhet att rösta har personer som är i ett förhållande.

Demokrati, Hushåll, Valdeltagande

Allt färre är medlemmar i politiska partier

Andelen av befolkningen som är medlem i ett politiskt parti har minskat sedan 1980-talet. Även andelen som deltar aktivt i ett politiskt partis verksamhet har minskat. Intresset för att delta i politiska diskussioner har däremot ökat, framför allt bland kvinnor.

Demokrati, Politik och demokrati

Intervju: Ny statistik om valdeltagande

Inför höstens val arbetar SCB med att ta fram den första totalräknade statistiken över valdeltagande sedan 1940. – SCB har ansvar för den officiella statistiken och har dessutom ett regeringsuppdrag att följa upp hur valdeltagandet ser ut i olika grupper och regioner, säger Mikaela Järnbert på SCB.

Demokrati, Valdeltagande

Aktiva medborgare i Sverige

Av länderna som deltog i undersökningen EU-SILC 2015 var andelen så kallade ”aktiva medborgare” högst i Sverige, 31 procent, följt av Schweiz, 27 procent, och Nederländerna, 25 procent. Lägst andel hade Cypern, 2 procent. Även Slovakien, Rumänien och Bulgarien hade relativt låga andelar, 3–4 procent.

Befolkning, Demokrati

Regionala skillnader i väljarstödet

De rödgröna har störst väljarstöd i norra delen av landet, medan alliansen är starkast i Stockholms län. Så ser väljaropinionen ut i ett regionalt perspektiv enligt SCB:s mätningar. I vissa regioner har opinionen svängt under mandatperioden, i andra har läget varit mer stabilt.

Demokrati, Valdeltagande, Regionalt

Från fem till åtta partier i riksdagen

Efter varje riksdagsval står Sverige inför ett helt nytt politiskt läge. Sedan början av 1970-talet har partierna som suttit i regeringen och styrt landet varierat en hel del. I dag består riksdagen av åtta partier istället för fem.

Demokrati, Partier, Politik

Få unga och många högutbildade i riksdagen

Är politikerna som sitter i riksdagen som folk är mest? Kanske inte riktigt. Om man jämför med de som får rösta i valet så finns det färre kvinnor, unga, äldre och utrikes födda i riksdagen. Dessutom är riksdagsledamöterna mer högutbildade.

Demokrati, Partier, Politik