På SCB använder vi kakor för att webbplatsen ska fungera och för mätning så att vi vet hur den används. Mätningarna används för att göra förbättringar i innehåll, design och upplevelse.
Korta analyser sätter statistiken i ett sammanhang. De berättar en historia med utgångspunkt i statistiken.
15 procent av Sveriges invånare har en disponibel inkomst som enligt EU:s definition kan innebära risk för fattigdom. Andelen har ökat sedan 2008 då cirka 12 procent hade en inkomst under gränsen för risk för fattigdom.
Ett rekordstort antal asylsökande kom till Sverige under hösten 2015. Utvecklingen har påverkat BNP-tillväxten, som mäter hur Sveriges ekonomi utvecklas. Under första kvartalet 2016 kan man uppskatta den här påverkan till 0,5 procentenheter.
Sverige är ett av de länder i Europa som har högst sysselsättningsgrad för inrikes födda. Samtidigt är skillnaden i sysselsättningsgrad stor mellan inrikes och utrikes födda i landet. Det är relativt vanligt att utrikes födda i Sverige upplevt hinder för att få ett arbete och bland dem som har ett arbete är det vanligt att känna sig överkvalificerad.
Fem år efter examen har kvinnor i genomsnitt nästan 25 procent lägre arbetsinkomst än män som läst en lika lång utbildning. Det beror i hög grad på att många kvinnodominerade utbildningar leder till låga inkomster. Men kvinnor tjänar mindre än män även bland personer som läst samma utbildning.
Varje månad köper vi mat för strax över 3 000 kronor per person. De senaste åren har vi lagt allt mer pengar på att äta ute. Men restaurangbranschen påverkas mer av konjunkturförändringar än livsmedelsbranschen.