Delmål 3.1 – Minska mödradödligheten
Till 2030 minska mödradödligheten i världen till mindre än 70 dödsfall per 100 000 förlossningar med levande barn.
Indikator 3.1.1 - Mödradödlighet
Tabell
Mödradödlighet
Antal dödsfall bland kvinnor som genomgått en förlossning per 100 000 levande födda barn
| År | Mödradödlighet per 100 000 levande födda |
|---|---|
| 2022 | 4,8 |
| 2021 | .. |
| 2020 | 7,1 |
| 2019 | 3,5 |
| 2018 | 4,3 |
| 2017 | 3,5 |
| 2016 | .. |
| 2015 | .. |
| 2014 | 3,5 |
| 2013 | 6,2 |
| 2012 | 4,4 |
| 2011 | .. |
| 2010 | .. |
| 2009 | 5,4 |
| 2008 | 5,5 |
| 2007 | .. |
| 2006 | 4,7 |
| 2005 | 5,9 |
| 2004 | .. |
| 2003 | .. |
| 2002 | 4,2 |
| 2001 | .. |
| 2000 | 4,4 |
Definitioner och förklaringar
Källa: Dödsorsaksregistret, Socialstyrelsen och Befolkningsstatistik, Statistiska centralbyrån
Senast uppdaterad: 2023-12-06
Indikator 3.1.2 - Andelen förlossningar som utförs av utbildad sjukvårdspersonal
Denna indikator är inte relevant för Sverige
Delmål 3.2 – Förhindra alla dödsfall som hade kunnat förebyggas bland barn under fem år
Senast 2030 säkerställa att inga spädbarn eller barn under fem år dör av orsaker som hade kunnat förebyggas. Alla länder bör sträva efter att minska den neonatala dödligheten till högst tolv dödsfall per 1 000 levande födda och dödligheten bland barn under fem år till högst 25 dödsfall per 1 000 levande födda.
Indikator 3.2.1 - Dödlighet för barn under fem år
Tabell
Dödlighet bland barn under 5 år
Antal dödsfall bland barn per 1000 levande födda
| År | Flickor | Pojkar | Båda könen |
|---|---|---|---|
| 2022 | 2,62 | 2,90 | 2,76 |
| 2021 | 2,06 | 2,63 | 2,35 |
| 2020 | 2,52 | 3,14 | 2,84 |
| 2019 | 2,49 | 2,66 | 2,58 |
| 2018 | 2,42 | 2,84 | 2,63 |
| 2017 | 2,81 | 2,89 | 2,85 |
| 2016 | 2,88 | 3,16 | 3,02 |
| 2015 | 2,53 | 3,38 | 2,97 |
| 2014 | 2,24 | 3,00 | 2,63 |
| 2013 | 2,96 | 3,39 | 3,18 |
| 2012 | 2,75 | 3,49 | 3,13 |
| 2011 | 2,38 | 2,88 | 2,64 |
| 2010 | 2,92 | 3,30 | 3,11 |
| 2009 | 3,01 | 3,51 | 3,26 |
| 2008 | 3,02 | 3,02 | 3,02 |
| 2007 | 3,07 | 3,22 | 3,15 |
| 2006 | 3,27 | 3,67 | 3,47 |
| 2005 | 3,12 | 3,40 | 3,27 |
| 2004 | 3,76 | 4,04 | 3,90 |
| 2003 | 3,14 | 4,54 | 3,86 |
| 2002 | 3,52 | 4,45 | 4,00 |
| 2001 | 4,04 | 4,77 | 4,42 |
| 2000 | 3,29 | 4,53 | 3,93 |
Definitioner och förklaringar
Källa: Dödsorsaksregistret, Socialstyrelsen och Befolkningsstatistik, Statistiska centralbyrån
Senast uppdaterad: 2023-12-06
Indikator 3.2.2 - Spädbarnsdödlighet
Tabell
Antal dödsfall inom 28 dagar efter födsel
per 1000 levande födda barn
| År | Flickor | Pojkar | Båda könen |
|---|---|---|---|
| 2022 | 1,4 | 1,4 | 1,4 |
| 2021 | 1,2 | 1,4 | 1,3 |
| 2020 | 1,5 | 1,9 | 1,7 |
| 2019 | 1,2 | 1,5 | 1,4 |
| 2018 | 1,1 | 1,4 | 1,3 |
| 2017 | 1,6 | 1,7 | 1,7 |
| 2016 | 1,5 | 1,7 | 1,6 |
| 2015 | 1,5 | 1,9 | 1,7 |
| 2014 | 1,2 | 1,6 | 1,4 |
| 2013 | 1,6 | 1,9 | 1,7 |
| 2012 | 1,4 | 1,9 | 1,7 |
| 2011 | 1,4 | 1,3 | 1,4 |
| 2010 | 1,5 | 1,6 | 1,6 |
| 2009 | 1,4 | 1,8 | 1,6 |
| 2008 | 1,8 | 1,7 | 1,7 |
| 2007 | 1,6 | 1,9 | 1,7 |
| 2006 | 1,8 | 1,9 | 1,8 |
| 2005 | 1,5 | 1,5 | 1,5 |
| 2004 | 2,2 | 2,3 | 2,2 |
| 2003 | 1,8 | 2,6 | 2,2 |
| 2002 | 2,1 | 2,3 | 2,2 |
| 2001 | 2,2 | 2,8 | 2,5 |
| 2000 | 2,0 | 2,7 | 2,3 |
Definitioner och förklaringar
Källa: Dödsorsaksregistret, Socialstyrelsen och Befolkningsstatistik, Statistiska centralbyrån
Spädbarnsdödligheten minskade framförallt i början på den redovisade perioden för att under de senaste drygt tio åren legat på ungefär samma nivå. Spädbarnsdödligheten är dock generellt något lägre för flickor än för pojkar.
Senast uppdaterad: 2023-12-06
Delmål 3.3 – Bekämpa smittsamma sjukdomar
Senast 2030 utrota epidemierna av aids, tuberkulos, malaria och försummade tropiska sjukdomar samt bekämpa hepatit, vattenburna sjukdomar och andra smittsamma sjukdomar.
Indikator 3.3.1 – Antalet nya fall av HIV per 1 000 smittfria invånare, fördelat på kön, ålder och nyckelgrupper
Nyckeltal
2022
180nya fall
av HIV bland kvinnor i Sverige
2022
265nya fall
av HIV bland män i Sverige
Diagram
Antal nya fall av HIV
Per 1 000 kvinnor, män
Diagram
Antal nya fall av HIV
Per 1 000 invånare i respektive åldersgrupp
Indikator 3.3.2 - Incidensen av tuberkulos per 100 000 invånare
Indikatorn kräver utredning
Indikator 3.3.3 - Incidensen av malaria per 1 000 invånare
Denna indikator är inte relevant för Sverige
Indikator 3.3.4 - Incidensen av hepatit B per 100 000 invånare
Nyckeltal
2022
826rapporterade fall
av hepatit B i Sverige
Diagram
Incidens av rapporterade fall av hepatit B
Rapporterade fall per 100 000 invånare
Indikator 3.3.5 - Antalet personer i behov av åtgärder mot försummade tropiska sjukdomar
Denna indikator är inte relevant för Sverige
Delmål 3.4 – Minska antalet dödsfall till följd av icke smittsamma sjukdomar och främja mental hälsa
Till 2030 genom förebyggande insatser och behandling minska det antal människor som dör i förtid av icke smittsamma sjukdomar med en tredjedel samt främja psykisk hälsa och välbefinnande.
Indikator 3.4.1 - Dödlighet på grund av hjärtsjukdomar, cancer, diabetes eller kroniska sjukdomar i luftvägarna
Diagram
Dödlighet i gruppen 30-69 år på grund av hjärtsjukdomar, cancer, diabetes eller kroniska sjukdomar i luftvägarna
Antal döda per 100 000 kvinnor respektive män
Indikator 3.4.2 - Dödlighet i självmord
Nyckeltal
2022
6,9kvinnor per 100 000 invånare
döda av självmord i Sverige
2022
17män per 100 000 invånare
döda av självmord i Sverige
Diagram
Självmord
Antal döda på 100 000 kvinnor, män, samtliga
Källa: Statistik om dödsorsaker, Socialstyrelsen
Se även FOLKHÄLSOINDIKATOR, Indikatorer efter folkhälsopolitikens 8 målområden
Senast uppdaterad: 2023-12-06
Diagram
Dödlighet i självmord
Antal självmord per 100 000 invånare utifrån ålder (35-69 år) och utbildningsbakgrund
Källa: Dödsorsaksregistret, Socialstyrelsen och Utbildningsregistret, SCB
Se även FOLKHÄLSOINDIKATOR, Indikatorer efter folkhälsopolitikens 8 målområden
Senast uppdaterad: 2023-12-06
Indikator 3.4.3(N) - Återstående medellivslängd
Nyckeltal
2021
84,8år
är medellivslängden för kvinnor i Sverige
2021
81,2år
är medellivslängden för män i Sverige
Diagram
Återstående medellivslängd i befolkningen
Från födelsen, antal återstående år för kvinnor, män
Källa: Befolkningsstatistik, SCB
Se även FOLKHÄLSOINDIKATOR, Medellivslängd
Senast uppdaterad: 2022-03-22
Diagram
Återstående medellivslängd i befolkningen efter utbildningsnivå
Från 30 års ålder, antal återstående år för kvinnor, män födda i Sverige
Källa: Ettårig livslängdstabell efter utbildningsnivå, födelseregion, kön och ålder, SCB.
Se även FOLKHÄLSOINDIKATOR, Medellivslängd
Senast uppdaterad: 2022-03-22
Indikator 3.4.4(N) - Självskattad hälsa
Detta är en nationell indikator. Den tas enbart fram för Sverige som ett komplement till de globala indikatorerna.
Nyckeltal
2020
74%
av kvinnor i Sverige bedömer sin hälsa som bra
2020
78%
av män i Sverige bedömer sin hälsa som bra
Diagram
Självskattad bra hälsa bland personer 16 år och äldre
Andel i procent av kvinnor, män
Uppgifterna kommer från en urvalsundersökning baserad på ett rikstäckande slumpmässigt sannolikhetsurval. De redovisade procenttalen är skattningar och hänsyn måste tas till osäkerheten/felmarginalen i dessa då slutsatser dras. Dessa återfinns i SCB:s statistikdatabas.
Se även FOLKHÄLSOINDIKATOR, Nationella folkhälsoenkäten, nationella och regionala resultat, Skolbarns hälsovanor, nationella resultat, Självskattat allmänt hälsotillstånd
Senast uppdaterad: 2022-03-18
Diagram
Självskattad bra hälsa bland personer
Andel i procent av kvinnor, män i resp. åldersgrupp
Uppgifterna kommer från en urvalsundersökning baserad på ett rikstäckande slumpmässigt sannolikhetsurval. De redovisade procenttalen är skattningar och hänsyn måste tas till osäkerheten/felmarginalen i dessa då slutsatser dras. Dessa återfinns i SCB:s statistikdatabas.
Se även FOLKHÄLSOINDIKATOR, Nationella folkhälsoenkäten, nationella och regionala resultat, Skolbarns hälsovanor, nationella resultat, Självskattat allmänt hälsotillstånd.
Senast uppdaterad: 2022-03-18
Indikator 3.4.5(N) - Besvär av trafikbuller i eller i närheten av bostaden
Detta är en nationell indikator. Den tas enbart fram för Sverige som ett komplement till de globala indikatorerna.
Nyckeltal
2021
5%
av kvinnor i Sverige har svårt att somna/blir väckt i hemmet på grund av buller
2021
6%
av män i Sverige har svårt att somna/blir väckt i hemmet på grund av buller
Tabell
Personer som uppger att det är svårt att sova/blir väckt på grund av buller i hemmet
Andel i procent av kvinnor, män, samtliga
| Ålder | Kvinnor | Män | Samtliga | |
|---|---|---|---|---|
| 2021 | 16-84 år | 5 | 6 | 5 |
| 2020 | 16-84 år | 3 | 3 | 3 |
| 2018 | 16-84 år | 4 | 3 | 3 |
| 2015 | 18-84 år | 4 | 3 | 3 |
| 2007 | 18-80 år | 3 | 2 | 3 |
Källa: Nationella folkhälsoenkäten, Folkhälsomyndigheten
2007 och 2015 var källan Miljöhälsoenkäten.
Se även FOLKHÄLSOINDIKATOR, Miljöhälsoenkäten, nationella och regionala resultat
Senast uppdaterad: 2022-03-18
Diagram
Personer som uppger att det är svårt att sova/blir väckt på grund av buller i hemmet
Andel i procent av kvinnor, män i resp. åldersgrupp
Källa: Trafikbuller, störd av, (självrapporterat) efter ålder, kön och år. Andel (procent), Folkhälsomyndigheten
Se även FOLKHÄLSOINDIKATOR, Miljöhälsoenkäten, nationella och regionala resultat.
Senast uppdaterad: 2022-03-18
Indikator 3.4.6(N) - Psykisk påfrestning bland vuxna (16-84 år) efter kön
Detta är en nationell indikator. Den tas enbart fram för Sverige som ett komplement till de globala indikatorerna.
Nyckeltal
2021
42%
av kvinnor i Sverige har nedsatt psykiskt välbefinnande
2021
37%
av män i Sverige har nedsatt psykiskt välbefinnande
Diagram
Psykisk påfrestning bland vuxna (16-84 år) efter kön
Andel i procent av kvinnor, män
Källa: Psykisk hälsa (självrapporterat) efter ålder, kön och år. Andel (procent), Folkhälsomyndigheten
Se även FOLKHÄLSOINDIKATOR, Nationella folkhälsoenkäten, nationella och regionala resultat, Nedsatt psykiskt välbefinnande.
Senast uppdaterad: 2022-03-18
Indikator 3.4.7(N) - Psykiska och somatiska besvär bland skolelever
Detta är en nationell indikator. Den tas enbart fram för Sverige som ett komplement till de globala indikatorerna.
Diagram
Skolelever som uppger minst 2 besvär oftare än 1 gång i veckan under de senaste 6 månaderna
Andelar i procent av flickor, pojkar i resp. ålder
Källa: Skolbarns hälsovanor, Folkhälsomyndigheten
Se även FOLKHÄLSOINDIKATOR, Psykosomatiska besvär efter besvär, frekvens, kön, ålder och år. Andel, Psykosomatiska besvär bland skolelever.
Senast uppdaterad: 2021-03-10
Delmål 3.5 – Förebygga och behandla drogmissbruk
Stärka insatserna för att förebygga och behandla drogmissbruk, inklusive narkotikamissbruk och skadligt alkoholbruk.
Indikator 3.5.1 - Täckning av behandlingsinsatser för missbruksrelaterade sjukdomar
Indikatorn kräver utredning
Indikator 3.5.2 - Alkoholkonsumtion per capita
Nyckeltal
2022
8,8liter
ren alkohol konsumeras igenomsnitt per person i Sverige
Diagram
Registrerad och oregistrerad alkoholanskaffning i liter ren alkohol för personer 15 år och äldre
Alkoholkonsumtion per capita
Källa: Publikationer, CAN
Se även FOLKHÄLSOINDIKATOR, Indikatorer efter folkhälsopolitikens 8 målområden
Senast uppdaterad: 2023-12-06
Indikator 3.5.3(N) - Riskkonsumtion av alkohol
Tabell
Riskkonsumtion av alkohol (andel i procent), 16–84 år, fördelat på kön
| Totalt 16-84 år | 16-29 år | 30-44 år | 45-64 år | 65-84 år | |
|---|---|---|---|---|---|
| 2021 | |||||
| Kvinnor | 12 | 18 | 11 | 13 | 8 |
| Män | 18 | 20 | 18 | 20 | 14 |
| Totalt | 15 | 19 | 15 | 17 | 11 |
| 2020 | |||||
| Kvinnor | 12 | 19 | 9 | 13 | 8 |
| Män | 20 | 23 | 20 | 21 | 15 |
| Totalt | 16 | 21 | 14 | 17 | 11 |
| 2018 | |||||
| Kvinnor | 13 | 20 | 11 | 14 | 8 |
| Män | 20 | 25 | 17 | 22 | 13 |
| Totalt | 16 | 22 | 14 | 18 | 10 |
| 2016 | |||||
| Kvinnor | 13 | 23 | 11 | 13 | 8 |
| Män | 20 | 26 | 18 | 22 | 14 |
| Totalt | 17 | 25 | 15 | 18 | 11 |
Källa: Alkoholkonsumtion (självrapporterat) efter ålder, kön och år. Andel (procent). Folkhälsomyndigheten
Se även: Alkohol, riskkonsumtion. Folkhälsomyndigheten
Senast uppdaterad: 2022-03-22
3.5.4(N) Psykisk störning och beteendestörning av psykoaktiva substanser
Diagram
Antal patienter med psykisk störning orsakad av alkohol
Per 100 000 kvinnor, män, samtliga
Källa: Socialstyrelsen, Diagnoser i slutenvård och specialiserad öppenvård och SCB, befolkningsstatistik
Senast uppdaterad: 2022-03-22
Diagram
Antal patienter med psykisk störning orsakad av narkotika
Per 100 000 kvinnor, män, samtliga
Källa: Socialstyrelsen, Diagnoser i slutenvård och specialiserad öppenvård och SCB, befolkningsstatistik
Senast uppdaterad: 2022-03-22
Delmål 3.6 – Minska antalet dödsfall och skador i vägtrafiken
Till 2020 halvera antalet dödsfall och skador i vägtrafikolyckor i världen.
Indikator 3.6.1 - Dödsfall genom trafikolyckor
Nyckeltal
2022
227personer
är antalet dödade i polisrapporterade vägtrafikolyckor i Sverige
Diagram
Dödade i polisrapporterade vägtrafikolyckor
Antal per 100 000 kvinnor, män, samtliga
Diagram
Dödade i polisrapporterade vägtrafikolyckor
Antal per 100 000 kvinnor, män i respektive åldersgrupp
Indikator 3.6.2.(N) - Skadade i vägtrafiken
Detta är en nationell indikator. Den tas enbart fram för Sverige som ett komplement till de globala indikatorerna.
Nyckeltal
2020
15 354personer
är svårt och lindrigt skadade i vägtrafiken i Sverige
Diagram
Skadade i polisrapporterade vägtrafikolyckor med svår respektive lindrig personskada
Antal per 100 000 kvinnor, män
Tabell
Skadade i polisrapporterade vägtrafikolyckor med svår respektive lindrig personskada
Antal per 100 000 kvinnor, män i resp. åldersgrupp
| Lindigt skadade | Svårt skadade | ||||
|---|---|---|---|---|---|
| 2020 | 2015 | 2020 | 2015 | ||
| Kvinnor | |||||
| 0–17 år | 88,5 | 96,6 | 8,7 | 9,6 | |
| 18–24 år | 254,1 | 332,8 | 23,6 | 37,1 | |
| 25–34 år | 148,7 | 208,8 | 12,0 | 23,6 | |
| 35–44 år | 123,3 | 171,2 | 11,0 | 22,3 | |
| 45–54 år | 121,9 | 161,0 | 12,7 | 19,4 | |
| 55–64 år | 103,9 | 118,5 | 10,6 | 18,6 | |
| 65–74 år | 52,1 | 82,6 | 7,5 | 12,3 | |
| 75- år | 41,1 | 63,0 | 6,2 | 13,2 | |
| Män | |||||
| 0–17 år | 107,2 | 107,5 | 10,5 | 16,0 | |
| 18–24 år | 348,3 | 428,1 | 42,7 | 67,0 | |
| 25–34 år | 217,9 | 300,9 | 26,7 | 43,4 | |
| 35–44 år | 160,2 | 233,0 | 22,8 | 35,6 | |
| 45–54 år | 148,7 | 198,8 | 23,7 | 30,9 | |
| 55–64 år | 129,8 | 177,3 | 22,0 | 26,4 | |
| 65–74 år | 82,1 | 106,0 | 15,3 | 21,6 | |
| 75- år | 76,9 | 123,6 | 12,3 | 19,7 | |
Delmål 3.7 – Tillgängliggöra reproduktiv hälsovård, familjeplanering och utbildning för alla
Senast 2030 säkerställa att alla har tillgång till sexuell och reproduktiv hälsovård, inklusive familjeplanering, information och utbildning, och att reproduktiv hälsa integreras i nationella strategier och program.
Indikator 3.7.1 - Andelen kvinnor i fertil ålder (15–49 år) som har sina behov av familjeplanering tillfredsställa med moderna metoder
Sverige saknar statistik för denna indikator.
Indikator 3.7.1(P) - Användning av preventivmedel bland kvinnor
Detta är en indikator som ersätter den globala indikatorn 3.7.1. Syftet är att följa upp ungefär samma sak som den globala indikatorn, med statistik som finns tillgänglig i Sverige.
Nyckeltal
2017
78%
av kvinnor 16-29 år i Sverige använder preventivmedel
2017
90%
kvinnor 30-44 år i Sverige använder preventivmedel
Tabell
Användning av preventivmedel bland kvinnor 16–44 år de senaste 12 månaderna, 2017
Andel i procent i respektive åldersgrupp
| Typ av preventivmedel | Kvinnor 16–29 år | Kvinnor 30–44 år |
|---|---|---|
| P-piller med östrogen, s.k. kombinerade | 31 | 11 |
| Minipiller | 10 | 8 |
| P-stav, p-ring, p-plåster, p-spruta, hormonspiral – långtidsverkande | 22 | 21 |
| Kopparspiral | 6 | 12 |
| Kondom | 42 | 27 |
| Pessar | 0 | 0 |
| Akut-p-piller | 6 | 3 |
| Avbrutet samlag | 15 | 19 |
| Säkra perioder | 7 | 9 |
| P-dator eller p-app | 3 | 2 |
| Jag har inte använt någon av ovanstående preventivmedel eller preventivmetoder | 9 | 21 |
| Jag har ingen pågående relation | 12 | 7 |
| Vet inte | 1 | 1 |
| Summa moderna preventivmedel | 78 | 90 |
Källa: Resultat från stor befolkningsstudie om sexuell och reproduktiv hälsa och rättigheter, Folkhälsomyndigheten
Senast uppdaterad: 2023-12-06
Indikator 3.7.2 - Antalet tonårsfödslar per 1 000 kvinnor
Tabell
Tonårsförlossningar
Antal förlossningar per 1000 kvinnor i resp. åldersgrupp i befolkningen
| 10-14 år | 15-19 år | Totalt 10-19 år | |
|---|---|---|---|
| 2021 | .. | 2,52 | 1,23 |
| 2020 | 0,02 | 3,09 | 1,49 |
| 2019 | 0,01 | 3,56 | 1,71 |
| 2018 | 0,02 | 4,42 | 2,13 |
| 2017 | 0,02 | 4,64 | 2,24 |
| 2016 | 0,03 | 5,59 | 2,72 |
| 2015 | 0,02 | 4,94 | 2,45 |
| 2014 | 0,03 | 5,35 | 2,72 |
| 2013 | 0,02 | 5,36 | 2,81 |
| 2012 | 0,02 | 5,50 | 2,99 |
| 2011 | 0,03 | 5,98 | 3,32 |
| 2010 | 0,04 | 5,98 | 3,37 |
| 2009 | .. | 5,85 | 3,27 |
| 2008 | 0,03 | 5,95 | 3,26 |
| 2007 | 0,02 | 5,87 | 3,12 |
| 2006 | 0,02 | 6,01 | 3,08 |
| 2005 | 0,02 | 5,99 | 2,95 |
| 2004 | 0,03 | 5,96 | 2,85 |
| 2003 | 0,02 | 6,25 | 2,92 |
| 2002 | 0,02 | 6,74 | 3,12 |
| 2001 | 0,03 | 6,65 | 3,09 |
| 2000 | 0,04 | 7,03 | 3,31 |
| 1999 | 0,03 | 6,69 | 3,21 |
| 1998 | .. | 6,37 | 3,11 |
| 1997 | .. | 7,05 | 3,49 |
| 1996 | 0,02 | 7,60 | 3,82 |
| 1995 | 0,03 | 8,39 | 4,25 |
| 1994 | 0,02 | 9,46 | 4,84 |
| 1993 | 0,03 | 10,89 | 5,65 |
| 1992 | 0,05 | 11,75 | 6,19 |
| 1991 | 0,03 | 12,90 | 6,86 |
| 1990 | 0,05 | 13,78 | 7,36 |
| 1989 | .. | 12,43 | 6,56 |
| 1988 | 0,03 | 11,23 | 5,85 |
| 1987 | 0,04 | 10,69 | 5,52 |
| 1986 | 0,04 | 11,14 | 5,72 |
| 1985 | 0,03 | 10,76 | 5,53 |
| 1984 | 0,02 | 10,52 | 5,46 |
| 1983 | 0,01 | 11,50 | 6,01 |
| 1982 | 0,03 | 12,99 | 6,72 |
| 1981 | 0,05 | 14,26 | 7,25 |
| 1980 | 0,05 | 15,53 | 7,70 |
| 1979 | 0,03 | 17,05 | 8,19 |
| 1978 | 0,05 | 18,97 | 8,94 |
| 1977 | 0,03 | 21,88 | 10,32 |
| 1976 | 0,05 | 24,72 | 11,84 |
| 1975 | 0,05 | 28,45 | 13,89 |
| 1974 | 0,04 | 31,62 | 15,74 |
| 1973 | 0,08 | 30,68 | 15,52 |
Källa: Medicinska födelseregistret, Socialstyrelsen och Befolkningsstatistik, SCB
Antal förlossningar av mödrar med endast levande födda barn.
Åldersgrupperna avser ålder vid förlossningen.
Befolkningen avser medelbefolkningen under samma år.
Senast uppdaterad: 2023-12-06
Delmål 3.8 – Tillgängliggör sjukvård för alla [redovisas ej]
Åstadkomma allmän hälso- och sjukvård för alla, som även skyddar mot ekonomisk risk, tillgång till grundläggande hälso- och sjukvård av god kvalitet liksom tillgång till säkra, effektiva och ekonomiskt överkomliga grundläggande läkemedel och vaccin av god kvalitet.
Indikator 3.8.1 - Täckning av grundläggande hälso- och sjukvårdstjänster i målpopulationer
Indikatorn redovisas inte i Sverige i dagsläget
Indikator 3.8.2 - Andel av befolkningen med stora hälso- och sjukvårdsutgifter i förhållande till hushållets totala utgifter eller inkomster
Indikatorn kräver utredning
Indikator 3.8.3(N) - Haft behov av vård men avstått av ekonomiska orsaker
Indikatorn kräver utredning
Delmål 3.9 – Minska antalet sjukdoms- och dödsfall till följd av skadliga kemikalier och föroreningar
Till 2030 väsentligt minska antalet döds- och sjukdomsfall till följd av skadliga kemikalier samt föroreningar och kontaminering av luft, vatten och mark.
Indikator 3.9.1 - Dödsfall till följd av luftföroreningar
Nyckeltal
2019
6 740personer
i befolkningen 30 år och äldre dör i Sverige till följd av luftföroreningar
Indikator 3.9.2 - Dödsfall till följd av brist på rent vatten, sanitet och hygien
Indikatorn, så som den framställs, är inte relevant för Sverige
Indikator 3.9.3 - Dödsfall till följd av oavsiktlig förgiftning
Tabell
Dödsfall till följd av oavsiktliga förgiftningar
Antal dödsfall per 100 000 invånare till följd av oavsiktlig förgiftning utifrån kön
| År | Kvinnor | Män | Båda könen |
|---|---|---|---|
| 2021-2022 | 0,1 | 0,2 | 0,1 |
| 2019-2020 | 0,1 | 0,2 | 0,1 |
| 2017-2018 | 0,1 | 0,2 | 0,2 |
| 2015-2016 | 0,1 | 0,2 | 0,1 |
| 2013-2014 | 0,1 | 0,2 | 0,1 |
| 2011-2012 | 0,1 | 0,2 | 0,1 |
| 2009-2010 | 0,1 | 0,4 | 0,2 |
| 2007-2008 | 0,1 | 0,4 | 0,2 |
| 2005-2006 | 0,1 | 0,3 | 0,2 |
| 2003-2004 | 0,2 | 0,2 | 0,2 |
| 2000-2002 | 0,1 | 0,2 | 0,1 |
Källa: Dödsorsaksregistret, Socialstyrelsen och Befolkningsstatistik, SCB
Senast uppdaterad: 2023-12-06
Indikator 3.9.4(N) - Luftkvalitet i eller i närheten av bostaden
Detta är en nationell indikator. Den tas enbart fram för Sverige som ett komplement till de globala indikatorerna.
Nyckeltal
2015
20%
kvinnor i Sverige besväras av bilavgaser i eller i närheten av bostaden
2015
14%
män i Sverige besväras av bilavgaser i eller i närheten av bostaden
Diagram
Besvärade av bilavgaser vid bostaden
Andel i procent av kvinnor, män, samtliga
Källa: Besvär av lukter i eller i närheten av bostaden efter kön, region och år, Folkhälsomyndigheten
Senast uppdaterad: 2021-03-10
Delmål 3.a – Genomför världshälsoorganisationens ramkomvension om tobakskontroll
Stärka genomförandet av Världshälsoorganisationens ramkonvention om tobakskontroll i alla länder, där så är lämpligt.
Indikator 3.a.1 - Prevalens för daglig tobaksrökning
Nyckeltal
2022
6%
av kvinnor i Sverige röker dagligen
2022
5%
av män i Sverige röker dagligen
Diagram
Personer 16-84 år som röker dagligen
Andel i procent av kvinnor, män
Källa: Användning av tobaks- och nikotinprodukter (självrapporterat) efter ålder, kön och år. Andel (procent), Folkhälsomyndigheten
Se även FOLKHÄLSOINDIKATOR, Indikatorer efter folkhälsopolitikens 8 målområden
Senast uppdaterad: 2023-12-06
Tabell
Personer som röker dagligen
Andel i procent av kvinnor, män i resp. åldersgrupp
| Kvinnor | Män | ||||||||
|---|---|---|---|---|---|---|---|---|---|
| 16-29 år | 30-44 år | 45-64 år | 65-84 år | 16-29 år | 30-44 år | 45-64 år | 65-84 år | ||
| 2022 | 4 | 4 | 8 | 9 | 4 | 4 | 6 | 6 | |
| 2021 | 4 | 4 | 9 | 8 | 3 | 7 | 7 | 7 | |
| 2020 | 4 | 5 | 9 | 9 | 4 | 7 | 8 | 7 | |
| 2018 | 5 | 5 | 10 | 8 | 5 | 6 | 9 | 8 | |
| 2016 | 8 | 8 | 13 | 8 | 8 | 6 | 9 | 10 | |
| 2015 | 11 | 8 | 14 | 12 | 6 | 7 | 12 | 8 | |
| 2014 | 9 | 7 | 16 | 12 | 7 | 9 | 12 | 9 | |
| 2013 | 12 | 7 | 14 | 11 | 7 | 9 | 15 | 10 | |
| 2012 | 12 | 9 | 16 | 11 | 8 | 9 | 14 | 10 | |
| 2011 | 13 | 9 | 17 | 11 | 8 | 9 | 13 | 10 | |
| 2010 | 13 | 12 | 17 | 13 | 9 | 9 | 18 | 11 | |
| 2009 | 10 | 12 | 18 | 11 | 10 | 8 | 16 | 10 | |
| 2008 | 12 | 12 | 19 | 11 | 8 | 11 | 15 | 9 | |
| 2007 | 14 | 14 | 22 | 13 | 9 | 9 | 18 | 11 | |
| 2006 | 13 | 14 | 21 | 11 | 7 | 11 | 18 | 12 | |
| 2005 | 15 | 17 | 22 | 11 | 9 | 11 | 17 | 10 | |
| 2004 | 16 | 18 | 25 | 12 | 10 | 14 | 19 | 11 | |
Källa: Användning av tobaks- och nikotinprodukter (självrapporterat) efter ålder, kön och år. Andel (procent), Folkhälsomyndigheten
Se även FOLKHÄLSOINDIKATOR, Indikatorer efter folkhälsopolitikens 8 målområden
Senast uppdaterad: 2023-12-06
Indikator 3.a.2(N) - Prevalens för tobaksbruk dagligen eller ibland
Indikatorn kräver utredning
Delmål 3.b – Stöd forskning, utveckling och tillgängliggör vaccin och läkemedel för alla
Stödja forskning om och utveckling av vaccin och läkemedel mot de smittsamma och icke-smittsamma sjukdomar som i första hand drabbar utvecklingsländer. Sörja för tillgång till ekonomiskt överkomliga grundläggande läkemedel och vaccin, i enlighet med Doha-deklarationen om TRIPS-avtalet och folkhälsa, i vilken det bekräftas att utvecklingsländerna har rätt att fullt ut utnyttja den flexibilitet som avtalet om handelsrelaterade aspekter av immaterialrätter erbjuder för att skydda folkhälsan och, framför allt, säkerställa att alla har tillgång till läkemedel.
Indikator 3.b.1 - Täckningsgrad i målbefolkningen för alla vaccin som ingår i det nationella vaccinationsprogrammet
Tabell
Barnvaccinationer efter vaccin
Andel i procent
| Stelkramp, Difteri, Kikhosta | Mässling, Påssjuka, Röda hund | Pneumokock | |
|---|---|---|---|
| 2022 | 94 | 93 | 94 |
| 2021 | 93 | 92 | 93 |
| 2020 | 98 | 97 | 97 |
| 2019 | 97 | 97 | 97 |
| 2018 | 98 | 97 | 97 |
| 2017 | 97 | 97 | 97 |
| 2016 | 97 | 97 | 97 |
| 2015 | 98 | 97 | 97 |
| 2014 | 98 | 98 | 97 |
| 2013 | 98 | 97 | 98 |
| 2012 | 98 | 97 | 98 |
| 2011 | 98 | 97 | 98 |
| 2010 | 98 | 96 | 60 |
Källa: Barnvaccinationer efter vaccin, region och år. Andel (procent) och Nationella vaccinationsregistret, Folkhälsomyndigheten
Tre doser mot Difteri, stelkramp och kikhosta. En dos mot mässling, påssjuka och röda hund. Tre doser mot pneumokockinfektion.
2020: Riket är exklusive Uppsala och Örebro län för 2020-12-31
2019: Riket är exklusive Uppsala och Örebro län för 2019-12-31
2018: Riket är exklusive Uppsala och Jämtlands län för 2018-12-31
2015: Riket är exklusive Dalarnas län för 2015-12-31
2014: Riket är exklusive Stockholms län för 2014-12-31
Se även FOLKHÄLSOINDIKATOR, Indikatorer efter folkhälsopolitikens 8 målområden
Senast uppdaterad: 2023-12-06
Tabell
Minst 2 doser av HPV-vaccin efter födelseår
Andel i procent
| Födelseår | Flickor | Pojkar |
|---|---|---|
| 2010 | 88 | 83 |
| 2009 | 86 | 81 |
| 2008 | 85 | |
| 2007 | 86 | |
| 2006 | 84 | |
| 2005 | 81 |
Källa: HPV-vaccinationer till barn efter antal doser, födelseår, region och år. Andel (procent), Folkhälsomyndigheten
Andelen vaccinerade enligt det nationella vaccinationsregistret (NVR) beräknas med antal folkbokförda barn födda ett visst år med vaccinationer registrerade i NVR i täljaren och totalt antal folkbokförda barn födda ett visst år (befolkningsstatistik den 31 dec. enligt SCB) i nämnaren.
HPV-vaccin har tidigare erbjudits flickor i årskurs 5 eller 6 inom det allmänna vaccinationsprogrammet för barn. Sedan augusti 2020 erbjuds vaccination alla barn, oavsett kön, i årskurs 5.
Se även FOLKHÄLSOINDIKATOR, Indikatorer efter folkhälsopolitikens 8 målområden
Senast uppdaterad: 2023-12-06
Indikator 3.b.2 - Offentligt utvecklingsbistånd till utvecklingsländer till medicinsk forskning och grundläggande hälso- och sjukvård
Nyckeltal
2023
1 848mkr
i svenskt offentligt utvecklingsbistånd går till medicinsk forskning och grundläggande hälso- och sjukvård i utvecklingsländer
Diagram
Svenskt offentligt utvecklingsbistånd till medicinsk forskning och grundläggande hälso- och sjukvård
Källa: Development finance data - OECD, Sida
Statistiken kommer från Sidas årliga rapportering till OECD/DAC.
Senast uppdaterad: 2023-12-06
Indikator 3.b.3 - Andelen hälso- och sjukvårdsinrättningar som kan erbjuda ett antal livsviktiga läkemedel till ett överkomligt pris och på en hållbar grund
Indikatorn, så som den framställs, är inte relevant för Sverige
Delmål 3.c – Öka finansiering och personal till utvecklingsländers hälso- och sjukvård [redovisas ej]
Väsentligt stärka finansieringen av hälso- och sjukvården liksom insatserna för att rekrytera, utveckla, utbilda och behålla hälso- och sjukvårdspersonal i utvecklingsländerna, särskilt i de minst utvecklade länderna och små önationer under utveckling.
Indikator 3.c.1 - Täthet och fördelning av hälso- och sjukvårdspersonal
Indikatorn redovisas inte i Sverige i dagsläget
Delmål 3.d – Förbättra tidiga varningssystem för globala hälsorisker
Stärka alla länders, i synnerhet utvecklingsländernas, kapacitet när det gäller tidig varning, riskreducering och hantering av nationella och globala hälsorisker.
Indikator 3.d.1 - Kapacitet och beredskap för allvarliga hälsorisker enligt internationella hälsoreglementet (IHR)
Indikatorn redovisas inte i Sverige i dagsläget
Indikator 3.d.2 - Minska andelen infektioner i blodomloppet som orsakas av organismer resistenta mot vissa antimikrobiella medel
Diagram
Andel infektioner i blodbanan som orsakas av vissa antibiotikaresistenta bakterier
Personer i befolkningen med allvarlig infektion i blodbanan orsakad av Escherichia coli (E. coli) eller Staphylococcus aureus (S. aureus)
Källa: Swedres-Svarm 2022, Folkhälsomyndigheten
MRSA är resistenta Staphylococcus aureus mot cefoxitin och ESBL är resistenta Escherichia coli (E. coli) mot 3:e generationens cefalosporiner(cefotaxim).
Senast uppdaterad: 2023-12-06
Indikator 3.d.3(N) - Konsumtion av antibiotika inom öppenvård och slutenvård
Detta är en nationell indikator. Den tas enbart fram för Sverige som ett komplement till de globala indikatorerna.
Nyckeltal
2020
10definierade dygnsdoser
säljs i Sverige per 1 000 invånare och dag
Diagram
Antibiotikaförsäljning i öppenvård och slutenvård
Definierade dygnsdoser per 1 000 invånare och dag (DDD/TIND)
Källa: Antibiotikaförsäljningen i Sverige, Folkhälsomyndigheten
DDD/TIND = Definierade dygnsdoser per 1 000 invånare och dag.
Antibiotika sålt på slutenvårdsrekvisition inom region Dalarna och Jämtland Härjedalen ingår inte i denna statistik då det inte rapporeras till eHälsomyndigheten.
Antibiotikaförsäljningen under 2020 påverkades stort av covid-19 pandemin och en minskad försäljning ses inom alla vårdformer och framförallt öppenvården.
Se även FOLKHÄLSOINDIKATOR, Antibiotikastatistik
Senast uppdaterad: 2022-03-18
Indikator 3.d.4(N) - Nationell indikator om antibiotikaresistens
Detta är en nationell indikator. Den tas enbart fram för Sverige som ett komplement till de globala indikatorerna.
Denna indikator redovisas i kommande publiceringar
