Till innehåll på sidan

Agenda 2030 – globala målen

Mål 11 – Hållbara städer och samhällen

Göra städer och bosättningar inkluderande, säkra, motståndskraftiga och hållbara.

Över hälften av världens befolkning bor i urbana områden. Den snabba och stora inflyttningen ställer nya krav som måste mötas på ett ekologiskt, ekonomiskt och socialt hållbart sätt. Hållbar stadsutveckling omfattar hållbart byggande, hållbar planering av till exempel bostäder, infrastruktur och återvinning och säkrare kemikaliehantering. Inkluderande och innovativ stadsplanering behövs för att göra städerna säkra och hållbara.

Det finns stora nyanser i förutsättningarna för hållbara städer och samhällen världen över, där de rika och fattiga delarna av världen står inför olika typer av utmaningar. Men det finns också många faktorer som är viktiga överallt. Exempel på det är tillgången till transporter och offentliga rum.

Läs mer om mål 11 på globalamalen.se som drivs av FN:s utvecklingsprogram.

Delmål 11.1 – Säkra bostäder till överkomlig kostnad

Senast 2030 säkerställa tillgång för alla till fullgoda, säkra och ekonomiskt överkomliga bostäder och grundläggande tjänster samt rusta upp slumområden.

Indikator 11.1.1 – Andel av den urbana befolkningen som lever i slumområden, informella bosättningar eller bristfälliga bostäder

Denna indikator är inte relevant för Sverige

Indikator 11.1.2(N) – Trångboddhet

Detta är en nationell indikator. Den tas enbart fram för Sverige som ett komplement till de globala indikatorerna.

Nyckeltal

2018-2019

5%

av befolkningen i Sverige är trångbodda

Diagram

Trångboddhet enligt norm 2 bland personer 16-84 år

Andel i procent i resp. grupp

Diagram: Trångboddhet enligt norm 2 bland personer 16-84 år efter inrikes/utrikes född

Källa: Boende efter indikator, redovisningsgrupp och kön. Andelar i procent och skattat antal i tusental, SCB

Norm 2 definierar ett hushåll som trångbott om det finns fler än två boende per rum (sovrum), kök och vardagsrum oräknade. Detta gäller dock inte ensamstående, som inte anses trångbodda oavsett antal rum. Exempel: enligt norm 2 ska ett 4-personershushåll ha minst 3 rum och kök för att inte vara trångbott (1965 års bostadsbyggnadsutredning).

Indikatorns framställning och kvalitet (pdf)

Senast uppdaterad: 2021-03-10

Tabell

Trångboddhet enligt norm 2 bland personer 16-84 år

Andel i procent av kvinnor, män i resp. grupp

  Inrikes född Utrikes född Norden utom Sverige EU utom Norden Övriga Europa Utanför Europa Samtliga
2018- 2019              
Kvinnor 2,3 15,9 0,0 5,2 12,8 23,5 5,2
Män 2,3 17,0 1,3 11,9 8,8 22,4 5,1
2016-2017              
Kvinnor 2,1 14,0 3,6 7,6 8,9 21,5 4,3
Män 2,1 15,8 3,0 9,7 14,6 21,5 4,7
2014-2015              
Kvinnor 2,4 12,1 2,4 8,0 13,7 17,6 4,2
Män 2,1 10,6 1,3 3,1 10,5 16,7 3,6
2012-2013              
Kvinnor 2,6 9,8 1,6 9,0 11,2 14,2 3,9
Män 2,4 14,1 4,9 5,1 18,7 19,1 4,3
2010-2011              
Kvinnor 2,6 9,2 0,0 4,4 11,3 17,0 3,7
Män 2,1 12,1 2,4 8,6 14,7 17,6 3,6
2008-2009              
Kvinnor 2,2 8,4 1,5 2,5 9,9 16,5 3,2
Män 1,7 11,4 2,9 4,9 12,6 18,4 3,0

Delmål 11.2 – Tillgängliggöra hållbara transportsystem för alla

Senast 2030 tillhandahålla tillgång till säkra, ekonomiskt överkomliga, tillgängliga och hållbara transportsystem för alla. Förbättra trafiksäkerheten, särskilt genom att bygga ut kollektivtrafiken, med särskild uppmärksamhet på behoven hos människor i utsatta situationer, kvinnor, barn, personer med funktionsnedsättning samt äldre personer.

Indikator 11.2.1 – Andel av befolkningen (i tätorter) som har enkel tillgång till kollektivtrafik

Nyckeltal

2018

90%

av kvinnor (i Sveriges tätorter) har enkel tillgång till kollektivtrafik

2018

89%

av män (i Sveriges tätorter) har enkel tillgång till kollektivtrafik

Tabell

Befolkning i tätorter som har enkel tillgång till kollektivtrafik

Andel i procent av kvinnor, män, samtliga

 KvinnorMänSamtliga
2018 90,0 89,4 89,7
2017 89,0 88,4 88,7
2016 88,9 88,3 88,6
2015 89,0 88,2 88,6
2014 88,4 87,7 88,0

Källa: Befolkning i kollektivtrafiknära läge, SCB

Tillgång till kollektivtrafikhållplats inom 500 meter från bostaden med minst en avgång i timmen vardagar mellan 06:00 och 20:00

Se även SVERIGES MILJÖMÅL, Bostäder i kollektivtrafiknära lägen

Indikatorns framställning och kvalitet (pdf)

Senast uppdaterad: 2021-03-10

Indikator 11.2.2(N) – Bostäder i kollektivtrafiknära lägen

Detta är en nationell indikator. Den tas enbart fram för Sverige som ett komplement till de globala indikatorerna.

Nyckeltal

2018

83%

av bostäderna i Sverige har kollektivtrafiknära lägen

Tabell

Bostäder i kollektivtrafiknära lägen

Andel i procent

 Procent
2018 83,3
2017 82,0
2016 81,8
2015 81,8
2014 81,2

Källa: Bostäder i kollektivtrafiknära läge, SCB

Bostäder inom 500 meter från en kollektivtrafikhållplats med minst en avgång i timmen vardagar mellan 06:00 och 20:00.

Se även SVERIGES MILJÖMÅL, Bostäder i kollektivtrafiknära lägen

Indikatorns framställning och kvalitet (pdf)

Senast uppdaterad: 2021-03-10

Delmål 11.3 – Inkluderande och hållbar urbanisering [redovisas ej]

Till 2030 verka för en inkluderande och hållbar urbanisering samt förbättra kapaciteten för deltagandebaserad, integrerad och hållbar planering och förvaltning av bosättningar i alla länder.

Indikator 11.3.1 – Förhållande mellan arealtillväxt och befolkningstillväxt

Denna indikator redovisas i kommande publiceringar

Indikator 11.3.2 – Andelen städer som har en struktur för civilsamhällets medbestämmande i stadsplanering och -förvaltning på regelbunden och demokratisk grund

Denna indikator är under utveckling och/eller insamling pågår på internationell nivå

Delmål 11.4 – Skydda världens kultur- och naturarv [redovisas ej]

Indikator 11.4.1 – Samlade utgifter per capita som går till att skydda, vårda och bevara kultur- och naturarv

Denna indikator redovisas i kommande publiceringar

Delmål 11.5 – Mildra de negativa effekterna av naturkatastrofer

Till 2030 väsentligt minska antalet dödsfall och antalet människor som drabbas av katastrofer, inklusive vattenrelaterade katastrofer. Även tillse att de direkta ekonomiska förlusterna till följd av sådana katastrofer, i form av lägre global BNP, minskar väsentligt. Särskilt fokus bör ligga på att skydda de fattiga och människor i utsatta situationer.

Indikator 11.5.1 – Antalet döda, saknade personer och direkt drabbade till följd av katastrofer

Nyckeltal

2019

0personer

är antalet döda, saknade och drabbade till följd av katastrofer i Sverige

Tabell

Döda, saknade och direkt drabbade personer till följd av katastrofer

Antal och per 100 000 invånare

  Döda och saknade Drabbade Döda, saknade och drabbade
  totalt per 100 000 invånare totalt per 100 000 invånare totalt per 100 000 invånare
2019 0 0 0 0 0 0
2018 0 0 0 0 0 0
2017 0 0 0 0 0 0
2016 0 0 0 0 0 0
2015 0 0 0 0 0 0
2014 1 0,010 2 0,021 3 0,031
2013 0 0 0 0 0 0
2012 0 0 0 0 0 0
2011 0 0 0 0 0 0
2010 0 0 0 0 0 0
2009 0 0 0 0 0 0
2008 0 0 0 0 0 0
2007 3 0,033 .. .. .. ..
2006 0 0 0 0 0 0
2005 7 0,077 .. .. .. ..

Källa: MSB, kontakta MSB för mer information

Uppgift markerad med .. innebär att data är ofullständiga eller ej tillgängliga.

Endast allvarliga och omfattande händelser inkluderas i rapporteringen vilket innebär ett fåtal händelser. Många av åren har inga sådana händelser inträffat.

Antal döda och saknade avser personer döda eller saknade som direkt konsekvens av en händelse.

Antal drabbade inkluderar antal sjuka och skadade samt antal personer som har fått sin bostad skadad eller förstörd.

Åren 2005-2014 är referensperiod för denna indikator enligt Sendairamverket för katastrofriskreducering.

Data insamlade av MSB för rapportering enligt Sendairamverket för katastrofriskreducering.

Befolkningsdata från SCB.

Indikatorns framställning och kvalitet (pdf)

Senast uppdaterad: 2021-03-10

Indikator 11.5.2 – Direkta ekonomiska förluster i förhållande till BNP till följd av katastrofer

Nyckeltal

2019

0kr

är den direkta ekonomiska förlusten av infrastruktur till följd av katastrofer i Sverige

Tabell

Direkta ekonomiska förluster på grund av katastrofer som skador på viktig infrastruktur

Svenska kronor och andel i procent av BNP

 Svenska kronorAndel i procent av BNP
2019 0 0
2018 0 0
2017 0 0
2016 0 0
2015 0 0

Källa: MSB, kontakta MSB för mer information

Endast allvarliga och omfattande händelser inkluderas i rapporteringen vilket innebär ett fåtal händelser. Många av åren har inga sådana händelser inträffat.
Data om kostnader för avbrott av grundläggande tjänster har inte samlas in. Data insamlade av MSB för rapportering enligt Sendairamverket för katastrofriskreducering.

Indikatorns framställning och kvalitet (pdf)

Senast uppdaterad: 2021-03-10

Delmål 11.6 – Minska städers miljöpåverkan

Till 2030 minska städernas negativa miljöpåverkan per person, bland annat genom att ägna särskild uppmärksamhet åt luftkvalitet samt hantering av kommunalt och annat avfall.

Indikator 11.6.1 – Andelen kommunalt fast avfall som samlas in och hanteras i kontrollerade anläggningar

Denna indikator redovisas i kommande publiceringar

Indikator 11.6.2 – Partiklar (PM2,5) halter i luft i urban bakgrund

Nyckeltal

2019

5,7µg/m3

för fina luftburna partiklar (PM2,5) i svenska städer

Diagram

Partiklar (PM2,5) halter i luft i urban bakgrund

Mikrogram per kubikmeter, glidande treårsmedelvärde

Diagram: Partiklar (PM2,5) halter i luft i urban bakgrund

Källa: Partiklar (PM2,5) halter i luft i urban bakgrund (exponeringsminskning), Naturvårdsverket

Urban miljö: Redovisade data för mätningar av PM2,5 i Burlöv, Stockholm och Umeå.

Se även SVERIGES MILJÖMÅL, Partiklar (PM2,5) halter i luft i urban bakgrund, årsmedelvärde.

Indikatorns framställning och kvalitet (pdf)

Senast uppdaterad: 2021-03-10

Indikator 11.6.3(N) – Total behandlad mängd hushållsavfall och per capita

Detta är en nationell indikator. Den tas enbart fram för Sverige som ett komplement till de globala indikatorerna.

Nyckeltal

2018

262kg

hushållsavfall per capita behandlas i Sverige

Tabell

Totalt behandlat hushållsavfall

Totalt och per capita

 Totalt (ton)Per capita (kg)
2018 2 705 700 262
2016 2 483 110 248
2014 2 190 680 225
2012 2 326 350 243
2010 2 367 620 251

Källa: Avfall - uppkommet och behandlat, Naturvårdsverket

Förbehandling och sortering ingår inte i de redovisade uppgifterna.

Se även SVERIGES MILJÖMÅL, Behandlat avfall

Indikatorns framställning och kvalitet (pdf)

Senast uppdaterad: 2021-03-10

Diagram

Totalt behandlat hushållsavfall

Diagram: Totalt behandlat hushållsavfall

Källa: Avfall - uppkommet och behandlat, Naturvårdsverket

Förbehandling och sortering ingår inte i de redovisade uppgifterna.

Se även SVERIGES MILJÖMÅL, Behandlat avfall

Indikatorns framställning och kvalitet (pdf)

Senast uppdaterad: 2021-03-10

Indikator 11.6.4(N) – Luftkvalitet i eller i närheten av bostaden

Detta är en nationell indikator. Den tas enbart fram för Sverige som ett komplement till de globala indikatorerna.

Nyckeltal

2015

20%

av kvinnor i Sverige besväras av bilavgaser i eller i närheten av bostaden

2015

14%

av män i Sverige besväras av bilavgaser i eller i närheten av bostaden

Diagram

Besvärade av bilavgaser vid bostaden 18-84 år

Andel i procent av kvinnor, män, samtliga

Diagram: Besvärade av bilavgaser vid bostaden 18-84 år efter kön

Delmål 11.7 – Skapa säkra och inkluderande grönområden för alla

Senast 2030 tillhandahålla universell tillgång till säkra, inkluderande och tillgängliga grönområden och offentliga platser, i synnerhet för kvinnor och barn, äldre personer och personer med funktionsnedsättning.

Indikator 11.7.1 – Andelen bebyggd miljö i städer som är offentliga platser med tillgänglighet för alla

Nyckeltal

2015

52%

av marken i tätorter i Sverige är offentlig plats

Tabell

Bebyggd miljö i städer som är offentliga platser med tillgänglighet för alla

Andel i procent

 Andel av tätortsmarken
 Mark i tätort som är offentlig platsAllmänt tillgänglig grönyta i tätort
2015 52 37
2010 58 39

Källa: Grönytor i och omkring tätorter, SCB

För 2010 ingår de 37 största tätorterna med 30 000 invånare eller mer. Från och med 2015 ingår alla tätorter. Uppgifterna är därför inte helt jämförbara över tid.

Indikatorns framställning och kvalitet (pdf)

Senast uppdaterad: 2021-03-10

Tabell

Mark i tätort med tillgänglighet för alla efter typ av mark

Andel i procent

 GrönytaEj grönyta (exkl. gatumark)GatumarkTotalt
2015 70 13 17 100
2010 68 19 13 100

Källa: Grönytor i och omkring tätorter, SCB

För 2010 ingår de 37 största tätorterna med 30 000 invånare eller mer. Från och med 2015 ingår alla tätorter. Uppgifterna är därför inte helt jämförbara över tid.

Indikatorns framställning och kvalitet (pdf)

Senast uppdaterad: 2021-03-10

Indikator 11.7.2 – Andelen personer som utsatts för fysiska eller sexuella trakasserier

Nyckeltal

2019

8%

av kvinnor i Sverige har utsatts för trakasserier de senaste 12 månaderna

2019

5%

av män i Sverige har utsatts för trakasserier de senaste 12 månaderna

Diagram

Personer 16-84 år som blivit utsatta för trakasserier, 2019

Andel i procent av kvinnor och män i respektive åldersgrupp

Diagram: Personer 16-84 år som blivit utsatta för trakasserier efter kön och ålder, 2019

Indikator 11.7.3(N) – Utsatta för hot eller våld

Detta är en nationell indikator. Den tas enbart fram för Sverige som ett komplement till de globala indikatorerna.

Nyckeltal

2016-2017

7%

av kvinnor 16 år och äldre i Sverige har utsatts för hot eller våld de senaste 12 månaderna

2016-2017

7%

av män 16 år och äldre i Sverige har utsatts för hot eller våld de senaste 12 månaderna

Diagram

Personer 16 år och äldre som varit utsatta för hot eller våld efter plats

Andel i procent av kvinnor, män

Diagram: Personer 16 år och äldre som varit utsatta för hot eller våld efter kön och plats

Källa: Indikatorer som rör hot, våld och oro efter redovisningsgrupp och kön. Andelar i procent och skattat antal i tusental, SCB och
Indikatorer som rör hot, våld och oro (förvärvsarbetande 16-74 år) efter redovisningsgrupp och kön. Andelar i procent och skattat antal i tusental, SCB

Personer som svarat ja på minst en av dessa frågor: har du själv under se senaste 12 månaderna varit utsatt för våld som ledde till sådana skador att du var tvungen att söka sjukvård/tandvård, har du själv under se senaste 12 månaderna varit utsatt för våld som inte krävde sjukvård/tandvård, har du själv under se senaste 12 månaderna varit utsatt för hot om våld eller andra hotelser som var så allvarliga att du blev rädd.
Åldersgruppen för utsatthet i arbetet är 16-64 år.

Indikatorns framställning och kvalitet (pdf)

Senast uppdaterad: 2021-03-10

Diagram

Personer 16 år och äldre som varit utsatta för hot eller våld efter funktionsnedsättning och plats, 2016-2017

Andel i procent av kvinnor, män i resp. grupp

Diagram: Personer 16 år och äldre som varit utsatta för hot eller våld efter kön, funktionsnedsättning och plats, 2016-2017

Källa: Undersökningarna av levnadsförhållanden (ULF/SILC), SCB

Personer som svarat ja på minst en av dessa frågor: har du själv under se senaste 12 månaderna varit utsatt för våld som ledde till sådana skador att du var tvungen att söka sjukvård/tandvård, har du själv under se senaste 12 månaderna varit utsatt för våld som inte krävde sjukvård/tandvård, har du själv under se senaste 12 månaderna varit utsatt för hot om våld eller andra hotelser som var så allvarliga att du blev rädd.
Åldersgruppen för utsatthet i arbetet är 16-64 år.

Personer med funktionsnedsättning har åtminståne en av dessa nedsättningar:
Synsvårigheter, hörselnedsättning, nedsatt rörelseförmåga, svåra besvär av astma och/eller allergi, svåra besvär av ängslan/oro/ångest, i hög grad nedsatt aktivitetsförmåga, stora problem pga. dyslexi och/eller dyskalkyli, neuropsykiatrisk diagnos

Indikatorns framställning och kvalitet (pdf)

Senast uppdaterad: 2021-03-10

Indikator 11.7.4(N) – Avstått från att gå ut på kvällen på grund av oro för hot eller våld

Detta är en nationell indikator. Den tas enbart fram för Sverige som ett komplement till de globala indikatorerna.

Nyckeltal

2016-2017

24%

av kvinnor 16 år och äldre i Sverige har avstått från att gå ut på kvällen på grund av oro för att bli överfallen eller hotad

2016-2017

6%

av män 16 år och äldre i Sverige har avstått från att gå ut på kvällen på grund av oro för att bli överfallen eller hotad

Diagram

Personer 16 år och äldre som avstått från att gå ut på kvällen på grund av oro för hot eller våld

Andel i procent av kvinnor, män i resp. åldersgrupp

Diagram: Personer 16 år och äldre som avstått från att gå ut på kvällen på grund av oro för hot eller våld efter kön och ålder

Källa: Indikatorer som rör hot, våld och oro efter redovisningsgrupp och kön. Andelar i procent och skattat antal i tusental, SCB

Avstått från att gå ut på kvällen på grund av oro för hot eller våld någon gång under de senaste 12 månaderna.

Indikatorns framställning och kvalitet (pdf)

Senast uppdaterad: 2021-03-10

Diagram

Personer 16 år och äldre som avstått från att gå ut på kvällen på grund av oro för hot eller våld efter  funktionsnedsättning, 2016-2017

Andel i procent av kvinnor, män i resp. grupp

Diagram: Personer 16 år och äldre som avstått från att gå ut på kvällen på grund av oro för hot eller våld efter kön och funktionsnedsättning, 2016-2017

Källa: Undersökningarna av levnadsförhållanden (ULF/SILC), SCB

Avstått från att gå ut på kvällen på grund av oro för hot eller våld någon gång under de senaste 12 månaderna.
Personer med funktionsnedsättning har åtminståne en av dessa nedsättningar:
Synsvårigheter, hörselnedsättning, nedsatt rörelseförmåga, svåra besvär av astma och/eller allergi, svåra besvär av ängslan/oro/ångest, i hög grad nedsatt aktivitetsförmåga, stora problem pga. dyslexi och/eller dyskalkyli, neuropsykiatrisk diagnos

Indikatorns framställning och kvalitet (pdf)

Senast uppdaterad: 2021-03-10

Indikator 11.7.5(N) – Tillgång till grönområde inom 200 meter från bostaden

Detta är en nationell indikator. Den tas enbart fram för Sverige som ett komplement till de globala indikatorerna.

Nyckeltal

2015

94%

av kvinnor i Sverige har tillgång till grönområde inom 200 meter från bostaden

2015

94%

av män i Sverige har tillgång till grönområde inom 200 meter från bostaden

Tabell

Befolkning i tätort med tillgång till grönområde inom 200 meter från bostaden

Andel i procent av kvinnor, män, åldersgrupper

  2015 2010
0-6 år 95 94
7-15 år 95 94
16-64 år 94 92
65+ år 94 93
Kvinnor 94 92
Män 94 92
Samtliga 94 93

Källa: Grönytor i och omkring tätorter, SCB

För 2010 ingår de 37 största tätorterna med 30 000 invånare eller mer. Från och med 2015 ingår alla tätorter. Uppgifterna är därför inte helt jämförbara över tid.
Grönområde definieras som ett område av sammanhängande grönytor som uppgår till minst 0,5 hektar och som är allmänt tillgängligt.

Indikatorns framställning och kvalitet (pdf)

Senast uppdaterad: 2021-03-10

Delmål 11.a – Främja nationell och regional utvecklingsplanering [redovisas ej]

Främja positiva ekonomiska, sociala och miljömässiga kopplingar mellan stadsområden, stadsnära områden och landsbygdsområden genom att stärka den nationella och regionala utvecklingsplaneringen.

Indikator 11.a.1 – Andel länder som har nationell politik för stadsutveckling eller regionala utvecklingsplaner 

Denna indikator är under utveckling och/eller insamling pågår på internationell nivå

Indikator 11.a.2(N) – Andelen antagna och/eller aktualitetsprövade översiktsplaner

Detta är en nationell indikator. Den tas enbart fram för Sverige som ett komplement till de globala indikatorerna.

Denna indikator är under utredning

Delmål 11.b – Implementera strategier för inkludering, resurseffektivitet och katastrofriskreducering [redovisas ej]

Till 2020 väsentligen öka det antal städer och samhällen som antar och genomför integrerade strategier och planer för inkludering, resurseffektivitet, begränsning av och anpassning till klimatförändringarna och motståndskraft mot katastrofer samt utveckla och genomföra, i linje med Sendai-ramverket för katastrofriskreducering 2015–2030, en samlad katastrofriskhantering på alla nivåer.

Indikator 11.b.1 – Antalet länder som antar och genomför nationella strategier för katastrofriskreducering 

Denna indikator redovisas i kommande publiceringar

Indikator 11.b.2 – Andelen lokala myndigheter som antar och genomför lokala strategier för katastrofriskreducering

Denna indikator redovisas i kommande publiceringar