Till innehåll på sidan

SCB:s konjunkturklocka

Senast uppdaterad: 2022-10-12

Lågkonjunktur eller högkonjunktur? SCB:s konjunkturklocka visar konjunkturläget och riktningen i den svenska ekonomin.

På denna sida

Syftet med konjunkturklockan är att på ett överskådligt sätt visa hur konjunkturen förändras över tid. Klockan består av 14 ekonomiska indikatorer som är kombinerade i ett system. Systemet gör det möjligt att analysera enskilda indikatorers utveckling genom att sätta dem i relation till andra. Samtidigt ger det en överblick av tillståndet i ekonomin som helhet. Det är framför allt det sistnämnda som är viktigt. Enskilda indikatorers rörelse bör tolkas med försiktighet. Huvudpoängen med konjunkturklockan är att visa hur indikatorerna rör sig som helhet.

Vill du själv se hur de olika indikatorerna rör sig? Använd då uppspelningsfunktionen som finns i klockan.

Här hittar du konjunkturklockan

Kort om metoden

Konjunkturläget beräknas för varje enskild indikator genom att skatta den kortsiktiga trendens avvikelse från den långsiktiga trenden.

Exempel BNP-indikator månad

Exempel-BNP-indikator.png

Avvikelsen mellan den kortsiktiga och den långsiktiga trenden standardiseras sedan med medelvärde = 0. Positiva värden betyder att konjunkturen är starkare än normalt och negativa värden att den är svagare.

Exempel BNP-indikator månad

Exempel-BNP-indikator-2.png

Ett annat sätt att presentera indikatorernas konjunkturutveckling är att markera dem i ett koordinatsystem med fyra kvadranter. Se exemplet nedan som visar juni 2022.

Den lodräta axeln i koordinatsystemet visar avvikelsen från den långsiktiga trenden och den vågräta axeln visar förändringen från föregående period (månad eller kvartal). Anledningen till att diagrammet kallas för konjunkturklocka är att indikatorerna (teoretiskt) rör sig ett varv i klockan under en konjunkturcykel. För att indikatorerna ska röra sig medurs är skalan omvänd på den vågräta axeln. Det innebär positiva värden i de två vänstra kvadranterna och negativa värden i de två högra kvadranterna.

Indikatorernas rörelse kan liknas med en riktig klocka där klockan 12 motsvarar toppen på högkonjunkturen och klockan 6 motsvarar botten på lågkonjunkturen.  

SCB:s konjunkturklocka, exemplet visar juni 2022

exempel juni22.png

explanation.png

De fyra konjunkturfaserna

Indikatorerna rör sig ett varv i klockan under en konjunkturcykel och passerar då fyra konjunkturfaser. Det tar vanligtvis mellan tre och åtta år att passera alla faser. Konjunkturklockan börjar om när nästa konjunkturcykel startar.

Teoretisk konjunkturcykel

teoretisk cykel.png

Expansion - indikatorn ligger över den långsiktiga trenden och har en uppåtgående trend.

expansion.png

Avmattning - indikatorn ligger över den långsiktiga trenden och har en nedåtgående trend.

avmattning.png

Recession - indikatorn ligger under den långsiktiga trenden och har en nedåtgående trend.

recession.png

Återhämtning - indikatorn ligger under den långsiktiga trenden och har en uppåtgående trend.

aterhamtning.png

Indikatorerna i konjunkturklockan

De 14 indikatorerna beskriver olika delar av ekonomin och har valts ut efter ett antal kriterier baserat på deras konjunkturegenskaper (se metodbeskrivningen för mer information). De är grupperade två och två utifrån sju olika ämnesområden. Vissa indikatorer är mer av ledande karaktär (exempelvis hushållens konfidensindikator) och några är eftersläpande (exempelvis sysselsättning och arbetade timmar).  

Indikatorer Frekvens Källa
A. BNP    
A1- BNP-indikator månad Månad SCB
A2- BNP kvartal Kvartal SCB
B. Näringsliv    
B1- Näringslivets produktion Månad SCB
B2- Industrins orderingång Månad SCB
C. Handel och konsumtion    
C1- Hushållens konsumtion Månad SCB
C2- Detaljhandel sällanköpsvaror Månad SCB
D. Fordonsregistrering    
D1- Nyregistrerade personbilar Månad SCB
D2- Nyregistrerade lastbilar Månad SCB
E. Utrikeshandel    
E1- Varuexport Månad SCB
E2- Varuimport Månad SCB
F. Arbetsmarknad    
F1- Sysselsättning Månad SCB
F2- Arbetade timmar Månad SCB
G. Konjunkturbarometer    
G1- Näringslivets efterfrågan Månad Konjunkturinstitutet
G2- Hushållens konfidensindikator Månad Konjunkturinstitutet

I den interaktiva konjunkturklockan kan man även se tidsseriediagram för de olika indikatorerna. För de flesta indikatorer finns data från januari 2000. För indikatorerna sysselsättning, arbetade timmar och näringslivets efterfrågan finns data endast från januari 2001.

Exempel BNP-indikator månad

exempel bnp 3.png

BNP-indikator månad kan betraktas som den huvudsakliga indikatorn över läget i den svenska ekonomin.

Uppdatering av konjunkturklockan sker en gång per månad i samband med publiceringen av tidskriften ”Sveriges ekonomi - statistiskt perspektiv”. Vid varje uppdatering kan även tidigare värden påverkas.

Så här tolkar du konjunkturklockan

Exempel från oktober 2007 då det var högkonjunktur

exempel okt07.png

explanation.png

Diagrammet visar att samtliga indikatorer ligger tydligt över sin långsiktiga trend. Det råder högkonjunktur. Vissa indikatorer har toppat och rör sig nedåt (avmattningsfasen) medan andra fortfarande är på uppgång (expansionsfasen). Den månatliga BNP-indikatorn ligger precis på gränsen mellan expansion och avmattning, vilket betyder att den är på toppen av högkonjunkturen. 

Exempel från maj 2009 då det var lågkonjunktur

exempel maj09.png

explanation.png

Diagrammet visar att samtliga indikatorer ligger under sin långsiktiga trend. Det råder lågkonjunktur. De flesta indikatorer är på nedgång (recessionsfasen) medan några har vänt uppåt (återhämtningsfasen). Den månatliga BNP-indikatorn befinner sig i recessionsfasen.

Exempel från juli 2010 då konjunkturen var på uppgång

exempel jul10.png

explanation.png

Diagrammet visar att fördelningen är ganska jämn mellan indikatorer som ligger över och under sin långsiktiga trend. Samtliga indikatorer ligger i de två vänstra kvadranterna vilket betyder att ekonomin är på uppgång. Den månatliga BNP-indikatorn har precis lämnat återhämtningsfasen och gått över till expansionsfasen.

Mer information

Instruktion för konjunkturklockan
Metodbeskrivning
Fördjupningsartikel 
Konjunkturklockan - tabell i Statistikdatabasen
Konjunkturindikatorer