Snabbare statistik över hushållens konsumtion

SCB planerar att från och med 2025 publicera veckostatistik över hushållens konsumtion med transaktionsdata från kort som huvudsaklig källa. Kortdata visar hushållskonsumtion i detalj och med stor aktualitet. Utifrån senaste data syns ännu ingen tydlig vändning i konsumtionen.
2024-11-15

Renare energimix ger svensk industri miljömässiga fördelar

Produktionen av svenska exportvaror genererar i genomsnitt lägre växthusgasutsläpp än om produktionen hade skett i sitt mottagarland. Det förklaras främst av att svenska industriprodukter har jämförelsevis låga utsläpp på grund av en större andel förnybara energikällor.
2024-10-16

Lönsamheten inom bygg kan vara på väg upp

Aktiviteten inom byggsektorn har under de senaste två åren bromsat in rejält. I takt med att räntorna ökat har såväl bostadsinvesteringarna som byggproduktionen minskat. Därtill har lönsamheten kraftigt försvagats. Ny statistik ger en första signal om att den negativa trenden kan vara på väg att brytas.
2024-09-16

Högre marginaler inom hotell och restaurang efter pandemin

Under 2022 och 2023 minskade hushållens reallöner kraftigt och synen på den egna ekonomin var på bottennivåer. Trots det har hotell- och restaurangbesök prioriterats, och branschens lönsamhet stärkts. Ny statistik visar att lönsamheten fortsatt att stärkas under första halvåret 2024.
2024-09-16

Försämrad lönsamhet i livsmedelsbranscherna

Trots att livsmedelspriserna steg kraftigt 2022 sjönk livsmedelsbranschernas rörelsemarginal och rörelseresultat samma år. Nedgången fortsatte 2023 och första halvåret 2024.
2024-09-16

Handeln har fått ökad betydelse för varuexporten

Sveriges varuexport har länge dominerats av tillverkningsindustrin. De senaste åren har dock varuexporten från handelsföretagen växt snabbare än varuexporten från industriföretagen. Inom industrin är det storföretagen som är helt dominerande medan den största delen av exporten från handeln kommer från företag med färre än tio anställda.
2024-08-15

Ökad belåningsgrad senaste året

I april i år hade 60 procent av utlåningsvolymen till hushåll med bostad som säkerhet en belåningsgrad på minst 50 procent av bostadens värde. Det visar ny statistik över belåningsgrader som SCB tagit fram på uppdrag av Riksbanken. Jämfört med mars 2023 har belåningsgraden ökat något. Statistiken visar att lån med högre belåningsgrad har något högre ränta på nytagna bolån.
2024-06-17

Sysselsättningen minskar mest i byggbranschen

Sysselsättningstillväxten har mattats av betydligt sista åren och i mars 2024 var tillväxten negativ. En av de branscher som drabbats hårdast är byggbranschen som befunnit sig i recession sedan november i fjol. Minskningen av antalet anställda syns tydligast i Skåne.
2024-06-17

Nya möjligheter att fånga konsumtionen med kortdata

Ny kortdatastatistik visar hushållens konsumtion i detalj och med stor aktualitet. Inte överraskande är hushållskonsumtionen som högst under påsk och jul. År 2023 var det två dagar innan julafton som hade högst försäljning under året.
2024-05-16

Ny källa höjer arbetskraftsinsatsen i NR

I samband med denna publicering av Sveriges ekonomi – statistiskt perspektiv publiceras nya tidsserier över arbetskraftsinsatsen i nationalräkenskaperna. Bakgrunden är införandet av BAS som ny källa för beräkningarna. I de nya skattningarna är antalet sysselsatta och arbetade timmar högre än innan omläggningen.
2024-05-16

Skillnader i den ekonomiska statistiken

Olika definitioner, källor och metoder bidrar till att utvecklingen enligt den ekonomiska månadsstatistiken och nationalräkenskaperna på kvartal skiljer sig åt. Störst är skillnaden mellan produktionsvärdeindex och nationalräkenskaperna.
2024-04-16

Nationalräkenskapernas tidsserier revideras i maj

I maj 2024 kommer tidsserierna för BNP och andra centrala mått i nationalräkenskaperna att revideras. Det är en följd av att nationalräkenskaperna har genomgått en så kallad allmän översyn. Den här artikeln redogör för huvuddragen i översynen.
2024-03-15

Därför ser man över nationalräkenskapssystemet vart femte år

Vart femte år genomförs en allmän översyn av nationalräkenskaperna med mer omfattande revideringar av tidsserierna bakåt i tiden. Översynen görs för att på bästa sätt kunna beskriva den ekonomiska utvecklingen samt för att öka jämförbarheten mellan EU:s medlemsländer. Den här artikeln redogör för hur översynen går till och vilka områden som omfattas.
2024-03-15

Långtidsarbetslösheten fortsatt hög efter pandemin

Matchningsproblemen på arbetsmarknaden fördjupades av coronapandemin, som har påskyndat en långsiktig strukturomvandling mot mer kvalificerade jobb. Långtidsarbetslösheten är högst bland personer med lägre utbildning, i synnerhet bland utrikes födda. Dessa grupper samt äldre har lägre jobbchanser och får oftast osäkra anställningar.
2024-02-15

Bostadsrättsföreningar kan få fortsatt stigande räntekostnader

Inom de närmaste åren förfaller en stor del av bostadsrättsföreningarnas lån som tidigare bundits på låga räntenivåer. Stigande räntekostnader innebär att många föreningar kan bli tvungna att höja avgifterna för hushållen. Statistiken visar att det är de yngre bostadsrättsföreningarna som både är högst belånade och har en högre ränta på sina lån.
2024-01-18

Arbetslösheten ökar för inrikes födda

Den svenska arbetsmarknaden har trots ekonomisk avmattning och svagt konjunkturläge visat sig vara motståndskraftig. Arbetslösheten har fortsatt att minska under 2023 men ökar bland vissa grupper. I augusti och september var den relativa arbetslösheten för inrikes födda högre än under samma månader i fjol. För utrikes födda var arbetslösheten fortfarande lägre än för ett år sedan.
2023-12-13

Starkast sysselsättningsutveckling i norr

Den svenska arbetsmarknaden är inne i en avmattningsfas, men bilden är splittrad. Industrin i norr anställer och driver sysselsättningstillväxten medan flera regioner i södra Sverige bromsar in och arbetsmarknaden befinner sig där istället i en recessionsfas.
2023-12-13

Tjänstepriserna ökar på export- och importmarknaden

Sedan 2020 har SCB beräknat prisindex för Sveriges export och import av tjänster. Statistiken indikerar ett relativt högt pristryck på den svenska utrikeshandeln med tjänster. Artikeln redogör för vad som mäts, varför det mäts och hur utfallet ser ut.
2023-11-15

KPI har många strängar på sin lyra

Konsumentprisindex (KPI) används till flera olika ändamål. Samtidigt som det är en viktig komponent för arbetsmarknadens parter i avtalsförhandling är det också grunden för den penningpolitiska målvariabeln samt ett mått som reglerar stora delar av statens budget. 
2023-11-15

Tjänstebranscher driver sysselsättningstillväxten

Sysselsättningen i den svenska ekonomin har ökat de senaste åren. Tillväxten har mattats av men är fortsatt positiv inom de flesta branscherna. Dragloket är tjänstebranscher som anställer personer med förgymnasial utbildning.
2023-10-13

Svagare lönsamhet i dagligvaruhandeln

Under första halvåret i år har rörelsemarginalen inom dagligvaruhandeln sjunkit. De ökade rörelsekostnaderna har inte fullt ut kompenserats med högre rörelseintäkter. Jordbruksbranschen har dock ökat sina marginaler.
2023-09-13

Svenskars konsumtion genererar mest utsläpp via import

Av det som konsumeras i Sverige står importerade produkter för en större del av växthusgasutsläppen än vad svenskproducerade varor gör. Utsläppen från både import och inhemsk produktion har dock minskat sedan 2008. Allra mest har utsläppen från importen minskat.
2023-08-18

Vinsterna ökade mer än lönerna 2022

Företagens vinster utvecklades starkare än lönerna under fjolåret. Det stärker den trend som pågått sedan slutet av 1970-talet där lönernas andel av förädlingsvärdet har sjunkit och företagsvinsternas andel har ökat. De nominella lönerna har dock ökat i samma takt som företagens bärkraft under perioden 1951–2022. Bärkraften är arbetsgivares utrymme att tillgodose löneökningar utan att försämra sin konkurrenskraft.
2023-06-14

KPI och HUKO-deflatorn är två sidor av samma mynt

Medan det gängse inflationsmåttet KPI mäter vad gårdagens konsumtionskorg med varor och tjänster kostar idag, mäter HUKO-deflatorn i nationalräkenskaperna vad dagens korg var värd igår. Trots att syftena för de olika måtten på prisutveckling skiljer sig åt är det få praktiska skillnader mellan dem.
2023-05-15

Ny källa för hushållens konsumtion

SCB har i ett projekt sett över källorna till beräkningarna av hushållens konsumtion. Via uppgifter från korttransaktioner och befintlig försäljningsstatistik har nya preliminära siffror tagits fram. Dessa visar på att hushållskonsumtionen i dagsläget är underskattad.
2023-04-18

Stigande räntor kyler av bolånemarknaden

Efter många år med låga räntor och stigande bostadspriser har det hänt mycket under det senaste året. Bolåneräntorna har vänt upp och bostadspriserna har fallit. Avmattningen på bostadsmarknaden har resulterat i en historiskt låg tillväxt för hushållens bostadslån.
2023-03-14

Större aktieinnehav har ökat risken i försäkringsbolagens placeringstillgångar

Försäkringsbolagens risk har ökat under de senaste 14 åren då andelen av innehaven i mer riskfyllda tillgångar som aktier och fonder stigit. Samtidigt har andelen innehav i räntebärande värdepapper minskat.
2023-02-14

Antalet anställda i snabbväxande storföretag kommer att öka

Genom SCB:s nya tillämpning av statistiska enheter förändras tolkningen av den ekonomiska statistiken till viss del. Införandet av nya företagsenheter leder till att de största företagens betydelse för tillväxten av antalet anställda i den icke-finansiella sektorn ökar.
2023-01-18

Den personliga inflationen påverkas av vad som konsumeras

Alla känner inte igen sig i de inflationssiffror som SCB redovisar. Det beror på att KPI beräknas utifrån de svenska hushållens genomsnittliga konsumtion av varor och tjänster. I denna artikel jämförs den individuella inflationen för tre fiktiva hushåll. Beräkningarna visar att barnfamiljen boende i villa har en betydligt högre inflationstakt än pensionärsparet som bor i hyresrätt.
2022-12-13

Boendekostnaderna har ökat mest för småhusägare

Under 2021 och 2022 har boendekostnaderna ökat markant för många hushåll. Framförallt är det småhusägare som har drabbats. Stigande elpriser och ökade räntor är de främsta faktorerna bakom uppgången för boendekostnaderna. Främst är det i de två södra elprisområdena som elpriserna ökat, men de hushållen har samtidigt de högsta disponibla inkomsterna.
2022-12-13

E-handeln ökade under pandemin

Andelen av detaljhandeln som sker på internet steg till en högre nivå i början av coronapandemin. Hittills under 2022 har andelen minskat något jämfört med i fjol men är fortfarande klart högre än 2019.
2022-12-13

Utrikes födda driver sysselsättningstillväxten

Antalet sysselsatta föll när coronapandemin slog till under våren 2020. Då var det främst inrikes födda som blev av med jobben. När rekommendationerna sedan släpptes och antalet sysselsatta vände upp i fjol var bidraget till sysselsättningsutvecklingen densamma mellan inrikes och utrikes födda. Det gör att gapet i sysselsättningsgraden minskar mellan ut- och inrikes födda, men det är fortsatt stora skillnader på arbetsmarknaden.
2022-11-15

Ny statistik höjer kvaliteten på BNP-beräkningarna

Det pågår ett projekt på SCB sedan förra våren med att se över den ekonomiska statistiken. Främst behöver förbrukningen i BNP:s kvartalsstatistik ny källa. En ny undersökning för detta har tagits fram som integreras med två tidigare insamlingar vilket också kommer att minska uppgiftslämnarbördan för rapportörer.
2022-11-10

Konjunkturklockan ger en snabb bild över Sveriges ekonomi

SCB:s konjunkturklocka visar att den svenska konjunkturen har försvagats allt mer de senaste månaderna. Det är speciellt indikatorer kopplade till hushållen som tynger bilden.
2022-10-13

Bostadsrätten allt dyrare i förhållande till inkomst

Bostadspriserna har skenat under 2010-talet och de disponibla inkomsterna har inte hängt med. Av Sveriges 21 län har priserna i förhållande till inkomst ökat mest i Västra Götalands län. Där har antalet år det tar att tjäna ihop till en bostadsrätt fördubblats mellan 2011 och 2020.
2022-09-12

Höga räntebetalningar för konsumtionslån

Hushållens konsumtionslån växer för varje år. Främst är det nischbankernas utlåning som vuxit. Lånebeloppen för konsumtionsändamål är betydligt mindre än för bostadsändamål, men de höga räntorna på konsumtionslån innebär att de står för en betydande andel av kostnaderna.
2022-08-19

Handeln med Ryssland minskade redan innan kriget

Ryssland och Ukraina står för relativt små andelar av den svenska utrikeshandeln. Det var framförallt olja som importerades från Ryssland innan deras invasion av Ukraina. Andelen av vår import som kommer från Ryssland har dock minskat under det senaste decenniet.
2022-06-13

Migrationen från Ukraina höjde BNP marginellt

Flyktinginvandringen från Ukraina bidrog marginellt till BNP-tillväxten första kvartalet 2022. Effekten på BNP var mindre än 2015. Det är framförallt den offentliga konsumtionen som påverkas av ökat flyktingmottagande.
2022-06-13

Fler väljer att binda bolånen

Hushållens bostadslån har ökat kraftigt de senaste 20 åren. Länge var rörlig ränta vanligast men de senaste åren har andelen som valt att binda räntan ökat. En förklaring till det är att hushållen förväntar sig stigande räntor efter drygt sju år med mycket låga bolåneräntor. Riksbanken höjde nyligen reporäntan och flera långivare har också börjat höja sina bolåneräntor.
2022-05-12

Allt bredare inflation

Inflationen i Sverige har under senaste tiden varit den högsta på nästan 30 år. Kraftigt stigande energipriser är den främsta orsaken till detta. De senaste månaderna har dock andelen varor och tjänster med höga prisökningar stigit tydligt. Man kan säga att inflationen har blivit bredare.
2022-04-12

Drivmedelspriserna på rekordnivåer

Drivmedel och priserna på drivmedel är en ständigt aktuell fråga i olika samhällsdebatter och nu är diskussionen mer på tapeten än vad den varit på länge. Priserna på bensin och diesel ligger på rekordnivåer och omställningen till mer hållbara drivmedel är i full gång.
2022-03-14

Det stormar kring elpriserna

Elmarknaden är en spännande och volatil marknad som påverkas stort av väder och vind, storpolitik och internationell handel. Priserna har skenat under vintern 2021/2022 och denna artikel beskriver bakgrunden till detta.
2022-03-14

Svängande energipriser påverkar KPI

Som vi sett i tidigare artiklar fluktuerar energipriserna kraftigt. I denna artikel ska vi se hur detta påverkar KPI och hur denna volatilitet beaktas i arbetet med de penningpolitiska prognoserna.
2022-03-14

Mer om publikationen

Dessa artiklar är hämtade från publikationen Sveriges ekonomi - statistiskt perspektiv. Nedan kan du hitta mer information.

Sveriges ekonomi - Statistiskt perspektiv.