Att arbeta inkluderande med bilder bygger på ett normkreativt förhållningssätt och insikten om att varje diskrimineringsgrund motsvaras av normer i vårt samhälle. Normer är outtalade och oftast omedvetna föreställningar om vad som kännetecknar personer som tillhör normen.

Normer är begränsande för både den som tillhör normen och den som inte gör det. De skapar också förutsättningar för hierarkier som kan leda till diskriminering. Genom att reflektera över hur normerna ser ut och aktivt bryta mot dem kan vi luckra upp själva förutsättningen för diskriminering.

Normkreativ kommunikation ska aldrig ses som kritik mot enskilda människors sätt att leva. Målet är att bredda urvalet och visa fler sätt att vara på, inkludera fler människor i bilden av hur en människa kan vara. Målet är inte att ersätta gamla normer med nya.

Bildval i praktiken

Representation

För att inkludera fler genom vårt bildval är det därför viktigt att inte enbart spegla verkligheten utan att i stället försöka bredda representationen, förmedla en annan, möjlig version av verkligheten. Välj därför att exemplifiera med andra personer än de som du är van att se och i ett första skede själv förknippar med situationen. Ett vanligt förekommande exempel är att välja en kvinna som tar hand om ett barn i sammanhang som rör omvårdnad eller omhändertagande.

Att aktivt jobba med representation innebär att låta olika slags människor synas på bild och figurera i exempel. Ofta får personer utanför normen i samhället bara finnas med just som representanter för sin grupp och inte representera människan, medborgaren i vilket sammanhang som helst. Ett exempel är personer med funktionsnedsättningar som ofta bara syns i sammanhang som handlar om just funktion. Vi bör välja det normkritiska sättet att kommunicera minst lika ofta som vi använder det normativa.

Passiv eller aktiv, subjekt eller objekt 

När du väljer en bild är det viktigt att fundera över själva situationen i bilden. Är personerna som är avbildade aktiva eller passiva? Förminskas de av kameravinkeln eller upplevs de ha makt? Vad säger kläderna och detaljerna om personen som porträtteras?

I SCB:s bilder ska alla människor kunna upplevas som subjekt. Vi ska undvika bilder där stereotypa föreställningar om män och kvinnor reproduceras.

Miljön och kontexten 

Miljöer sätter avbildade människor i ett större sammanhang och påverkar hur vi uppfattar dem. Dessa miljöer och bakgrunder kan förstärka stereotyper och förutfattade meningar. Ett exempel är att män porträtteras oftare i professionella sammanhang och kvinnor oftare i hemmamiljö.

Välj därför bilder med människor i sin naturliga miljö och undvik att ta med föremål som inte har någon koppling till personen eller budskapet som bilden förmedlar.

Checklista

En enstaka bild gör inte helheten, men många bilder tillsammans kan skapa och förstärka stereotyper och upprätthålla strukturer i samhället. Bilder kan vara ett sätt att inkludera eller exkludera grupper. Därför är det viktigt att reflektera över bildvalet; alla bilder tillsammans återspeglar vårt samhälle.

Inkludera gärna

• kvinnor och män som på grund av sitt kön är i minoritet inom sin bransch, sport eller hobby
• motiv som breddar könsstereotyper om hur kvinnor och män är (t.ex. män som tar hand om barn)
• personer med olika etnisk bakgrund
• människor med olika hudfärg
• flera typer av familjekonstellationer
• varierande kroppstyper och varierad funktion
• människor i olika åldrar
• miljöer och attribut som förknippas med olika socioekonomiska grupper

Reflektera över följande stereotyper och fallgropar:

• leende kvinnor och allvarliga män
• passiva kvinnor och aktiva män
• objektifierande människor där deras utseende snarare än person utgör motivet
• kvinnor fotade uppifrån och män nerifrån
• kvinnor i naturen eller hemma och män på kontoret
• sittande kvinnor och stående män
• relationsinriktade kvinnor och målinriktade män
• homogena bildval där alla porträtterade människor representerar samma kulturella och/eller socioekonomiska grupp
• detaljer i bilden som saknar relevans men drar till sig uppmärksamhet
• omoderna bilder där avbildade människor/detaljer/miljöer upplevs daterade

Diskrimineringsgrunder

De sju diskrimineringsgrunder som finns i svensk diskrimineringslagstiftning kan förklaras på följande sätt:

Kön: Det kön som registrerats juridiskt för ett barn vid födseln eller efter en genomgången könskorrigering hos en vuxen.

Könsidentitet och könsuttryck: Det sätt på vilket en person upplever eller uttrycker sitt kön. I lagen skyddas den person vars könsidentitet eller könsuttryck inte överensstämmer med det omgivande samhällets normer för hur kön uppfattas.

Etnisk tillhörighet: Nationellt eller etniskt ursprung, hudfärg eller annat liknande förhållande.

Religion eller annan trosuppfattning: Världsreligionerna eller en tro som är att likställa med religion. Ateism räknas också.

Funktionsnedsättning: En varaktig fysisk, psykisk eller begåvningsmässig begränsning som genom skada eller sjukdom fanns vid födseln, har uppstått därefter eller förväntas uppstå.

Sexuell läggning: Vem en person blir attraherad av. Lagen definierar sexuell läggning som homosexuell, heterosexuell eller bisexuell läggning.

Ålder: Uppnådd levnadslängd.