Långvarig arbetslöshet är kostsamt både för samhället och individen, och utgör en utmaning på den svenska arbetsmarknaden. För samhället blir det kostsamt när personer inte arbetar och därmed inte bidrar till en större produktion och finansiering av den offentliga sektorns utgifter. För individen innebär en längre tid utan arbete ofta försämrade möjligheter att få ett arbete. Dessutom finns negativa hälsokonsekvenser, framför allt kopplade till psykisk ohälsa, som kan bli allvarligare med längre arbetslöshetstid.

Långtidsarbetslösheten fortfarande på en hög nivå

Statistik över antal långtidsarbetslösa, det vill säga individer som varit arbetslösa i minst 27 veckor, visar att nivån är förhållandevis hög sett i ett historiskt perspektiv. Fjärde kvartalet 2023 uppgick antalet till 137 000 personer i befolkningen mellan 20 och 64 år, vilket motsvarar 2,6 procent av arbetskraften. Långtidsarbetslösa utgör ungefär en tredjedel av samtliga arbetslösa, och denna andel har varit stabil över tid med undantag för pandemin då den var något högre.

Sett över tid så ökade antalet långtidsarbetslösa som en konsekvens av finanskrisen 2008–2009 och minskade sedan gradvis fram till 2019, men utan att återhämta sig fullt ut. Långtidsarbetslösheten ökade därefter i samband med pandemin och var som högst under tredje kvartalet 2021. I takt med att restriktioner lättade återhämtade sig arbetsmarknaden, men långtidsarbetslösheten kom inte ned till nivåerna innan pandemin. Statistik från de senaste tre kvartalen 2023 visar att såväl antalet som andelen långtidsarbetslösa nu stiger igen.

Långtidsarbetslösheten har ökat trendmässigt och är fortsatt hög efter pandemin

Antal långtidsarbetslösa 20–64 år i tusental (vänster) och som andel av arbetskraften i procent (höger)

Källa: Arbetskraftsundersökningarna (SCB)

Lågutbildade hårt drabbade av pandemin

Långtidsarbetslöshet har drabbat vissa grupper mer än andra. En sådan grupp är personer med låg utbildning. Under pandemin mer än fördubblades antalet långtidsarbetslösa som andel av arbetskraften bland personer med förgymnasial utbildning, och detta från redan höga nivåer. Gruppen långtidsarbetslösa med förgymnasial utbildning består till största delen av utrikes födda. Möjliga förklaringar till ökningen är att en hög andel av dessa personer arbetar i den privata tjänstesektorn, såsom hotell och restaurang, som drabbades hårt av pandemin. Utrikes födda är dessutom överrepresenterade bland personer med tidsbegränsade anställningar, som vanligtvis drabbas först när konjunkturen viker.

Pandemin slog mest mot personer med lägre utbildning

Andel långtidsarbetslösa av arbetskraften 20–64 år efter utbildningsnivå, procent

Källa: Arbetskraftsundersökningarna (SCB)

Under 2023 ökade antalet långtidsarbetslösa bland eftergymnasialt utbildade. Fjärde kvartalet var nivån ungefär lika hög som under pandemin för denna grupp. Det kan tolkas som en följd av den efterföljande lågkonjunkturen i samband med Ukrainakriget, stigande räntor och hög inflation. En möjlig förklaring till en mer gynnsam utveckling under 2023 bland de med lägre utbildning kan vara en fortsatt återhämtning från pandemin.

Långtidsarbetslösheten ökade bland högutbildade under 2023

Antal långtidsarbetslösa 20–64 år efter utbildningsnivå, tusental

Källa: Arbetskraftsundersökningarna (SCB)

Matchningsproblematik bakom fortsatt hög arbetslöshet

Ekonomiska kriser kan medföra så kallade persistenseffekter. Det innebär att arbetslösheten inte enbart är hög under krisen när efterfrågan är låg, utan att den dröjer sig kvar på en högre nivå också efteråt. Effekterna uppstår till följd av att lång tid i arbetslöshet kan minska de arbetslösas kunskaper, förmågor och kontakter som gör det svårare för dem att hitta nya jobb när efterfrågan på arbetskraft åter stiger. Detta kan till viss del förklara varför antalet långtidsarbetslösa inte fallit tillbaka till nivåerna innan pandemin.

”Pandemin har påskyndat en strukturomvandling där det ställs högre krav på kompetenser”

Dessutom fanns en matchningsproblematik på den svenska arbetsmarknaden redan före pandemin, med många arbetslösa trots en hög efterfrågan på arbetskraft. Det hänger ihop med att förhållandevis många av de arbetslösa är lågutbildade samtidigt som det finns relativt få lågkvalificerade jobb. Denna matchningsproblematik förstärktes i samband med pandemin. För personer som gjorde inträde på arbetsmarknaden under pandemin minskade även antalet ingångsjobb.

Strukturomvandlingen leder till mer kvalificerade jobb

Antal sysselsatta 20–64 år per kvalifikationsnivå i yrket enligt SSYK 2012, tusental

Källa: Arbetskraftsundersökningarna (SCB)

Pandemin har även påskyndat en strukturomvandling där det ställs högre krav på kompetenser som exempelvis digitala kunskaper. Den långsiktiga trenden visar att sysselsättningen stadigt ökat inom de mest kvalificerade yrkeskategorierna samtidigt som den minskat bland yrken med lägre kvalifikationskrav, i synnerhet sedan pandemiåren. Minskningen är tydligast inom den näst lägsta nivån i SSYK-skalan där kvalifikationskraven ofta motsvarar en gymnasial utbildning. Denna utveckling kan beskrivas som en jobbpolarisering där andelen jobb med högst kvalifikationskrav ökar, medan jobben som kräver gymnasial nivå blir färre.

Fler högutbildade i arbetskraften bland inrikes och utrikes födda

Antal personer i arbetskraften 20–64 år per utbildningsnivå för inrikes och utrikes födda, tusental

Källa: Arbetskraftsundersökningarna (SCB)

Antalet personer i arbetskraften med eftergymnasial utbildning har ökat stadigt både bland inrikes och utrikes födda. I relation till gruppens storlek är ökningen störst bland de utrikes födda. Samtidigt har antalet personer med lägre utbildningsnivåer minskat bland inrikes födda och ökat bland utrikes födda. Sammantaget bidrar denna utveckling till en större andel utrikes födda inom yrken med lägre kvalifikationskrav. Jobben i denna kategori är förhållandevis få, vilket försvårar matchning och bidrar till fler arbetslösa i denna grupp.

Tudelad arbetsmarknad med lägre jobbchanser och osäkra anställningar

Sannolikheten att bli sysselsatt, den så kallade jobbchansen, tenderar att avta med antalet veckor i arbetslöshet. Det kan förklaras av att kunskaper, förmågor och kontakter, liksom signaler som betyg och arbetsintyg, tappar i värde. Lägre jobbchanser bland långtidsarbetslösa förklaras även av den demografiska sammansättningen där exempelvis äldre, lågutbildade och utrikes födda löper större risk att bli långtidsarbetslösa.

”Äldre, lågutbildade och utrikes födda löper större risk att bli långtidsarbetslösa” 

Lägre jobbchanser efter en längre tid i arbetslöshet

Sannolikheten att bli sysselsatt efter antal veckor i arbetslöshet. Andel av arbetslösa personer 20–64 år, procent

Källa: Arbetskraftsundersökningarna (SCB)

Jobbchansen mäts som andelen arbetslösa personer som blir sysselsatta inom ett kvartal. Genomsnittliga jobbchanser för personer i åldern 20–64 år har varit förhållandevis stabila över tid, och varierade som mest vid åren omkring finanskrisen 2008–2009 och återhämtningen efter pandemin 2020–2021.

”Långtidsarbetslösa har ungefär hälften så höga chanser på arbetsmarknaden” 

För långtidsarbetslösa varierar jobbchanserna från omkring 10 procent vid djupare recession och lågkonjunktur till 20 procent vid maximal högkonjunktur och återhämtning. Motsvarande jobbchanser för personer med kortare tid i arbetslöshet varierar från omkring 30 till 40 procent beroende på konjunkturläget. Under de flesta år tenderar långtidsarbetslösa att ha ungefär hälften så höga chanser på arbetsmarknaden jämfört med personer med kortare arbetslöshetstider.

Långtidsarbetslösa mindre benägna att lämna arbetskraften

Sannolikheten att lämna arbetskraften efter antal veckor i arbetslöshet. Andel av arbetslösa personer 20–64 år, procent

Källa: Arbetskraftsundersökningarna (SCB)

Perioder av arbetslöshet kan även avslutas genom att personen lämnar arbetskraften, exempelvis för att påbörja studier. Även sannolikheten att lämna arbetskraften är lägre bland de långtidsarbetslösa jämfört med personer med kortare arbetslöshetstider. Skillnaden förklaras delvis av att studenter söker jobb under kortare perioder inför sommarferier och sedan lämnar arbetskraften för att återgå till sina studier.

Lägre chans till arbete för äldre arbetslösa

Chansen att hitta ett arbete avtar med högre ålder, både bland personer med kortare och längre arbetslöshetstider. Bland långtidsarbetslösa personer varierar jobbchansen från 21 procent för yngre personer ner till endast 10 procent för äldre personer.

Jobbchanser bland yngre långtidsarbetslösa personer är i liknande storleksordning som bland äldre personer med kortare arbetslöshetstider. Såväl vid högre ålder som en längre tid i arbetslöshet tenderar de genomsnittliga jobbchanserna att ungefär halveras. Yngre personer med kortare arbetslöshetstider har ungefär fyra gånger högre jobbchanser jämfört med äldre långtidsarbetslösa personer. 

Utrikes födda har lägre chans att gå från arbetslös till arbete

Genomsnittliga jobbchanser 2015–2023 efter ålder, kön, inrikes/utrikes födda och antal veckor i arbetslöshet. Andel av arbetslösa personer, procent 

Källa: Arbetskraftsundersökningarna (SCB)

Utrikes födda har lägre jobbchanser än inrikes födda, medan kvinnor och män har ungefär samma jobbchanser. Uppdelningen på ålder indikerar också att den negativa effekten av långvarig arbetslöshet på jobbchansen är störst bland äldre, inrikes födda personer. I den gruppen är jobbchansen 29 procent bland personer med kortare arbetslöshetstider, men endast 12 procent bland de långtidsarbetslösa. Olika demografiska faktorers koppling till arbetslöshetstidens längd undersöks vidare i SCB-rapporten ”Långtidsarbetslösa 2005–2023” som denna artikel är delvis baserad på. Länk till rapporten finns längst ner på denna sida.

Långtidsarbetslösa går oftare vidare till tidsbegränsade anställningar

Tillsvidareanställningar, så kallade fasta anställningar, utgör normen på svensk arbetsmarknad. Av samtliga sysselsatta i åldern 20–64 år har ungefär fyra av fem fasta anställningar. Även bland yngre sysselsatta i åldern 20–29 år har närmare två tredjedelar fasta anställningar. Normalt sett inleds en fast anställning med en provanställning som sedan övergår till en tillsvidareanställning efter sex månader. Jobben för de som kommer från arbetslöshet, och i synnerhet för de långvarigt arbetslösa, domineras dock av andra typer av tidsbegränsade anställningar som mer sällan övergår till fasta anställningar.

Långtidsarbetslösa får oftast inte fasta anställningar 

Andel av personer 20–64 år som blivit sysselsatta efter minst 27 veckors arbetslöshet, efter anställningsform, kön och inrikes/utrikes födda, genomsnitt 2015–2023, procent

^*I denna kategori ingår även medhjälpande hushållsmedlemmar. Värden som baseras på få observationer är prickade.

Källa: Arbetskraftsundersökningarna (SCB)

Bland sysselsatta personer som varit långtidsarbetslösa i föregående kvartal uppger endast 37 procent att de fått antingen en tillsvidare- eller provanställning. Andelen är ungefär densamma även bland personer som blivit sysselsatta efter kortare perioder av arbetslöshet. Av dessa uppger dock en högre andel att de är fast anställda, medan personer som varit långtidsarbetslösa oftare uppger att de är provanställda. Denna skillnad kan tolkas som en lägre upplevd anställningstrygghet bland personer som fått en provanställning efter att ha varit arbetslösa en längre tid.

Tillsvidare- och provanställningar är något vanligare bland män jämfört med kvinnor som varit långtidsarbetslösa. Bland jobben som bryter långtidsarbetslösheten för kvinnor är vikariat och behovsanställningar betydligt vanligare, medan spridningen över olika slags tidsbegränsade anställningsformer är större bland motsvarande grupp män. Skillnaden kan förklaras av att kvinnor i hög grad arbetar inom tjänsteyrken där dessa typer av tidsbegränsade anställningar är vanligt förekommande. En annan väg ut ur långtidsarbetslöshet kan vara eget företagande vilket är vanligare bland män än kvinnor.

Omsorgsyrken är den vanligaste kategorin som bryter långtidsarbetslöshet

Andel av sysselsatta personer 20–64 år efter yrke som var långtidsarbetslösa i föregående kvartal, genomsnitt 2015–2023, procent

Källa: Arbetskraftsundersökningarna (SCB)

Jobben som bryter långtidsarbetslöshet finns i hög grad inom tjänsteyrken med lägre krav på kvalifikationer. ”Omsorgsyrken” utgör den vanligaste kategorin totalt och i synnerhet bland kvinnor och utrikes födda. Denna kategori innehåller yrken som barnskötare, elevassistenter, undersköterskor, vårdbiträden, skötare, vårdare, personliga assistenter och tandsköterskor. ”Transport- och maskinföraryrken” utgör den vanligaste kategorin bland män, medan ”Städyrken”, ”Snabbmatspersonal, köks- och restaurangbiträden m.fl.” samt ”Försäljningsyrken inom detaljhandeln m.m.” är vanligt förekommande bland både män och kvinnor som varit långtidsarbetslösa. För kvinnor och utrikes födda är de yrken som bryter långtidsarbetslösheten i högre grad koncentrerade till färre kategorier, jämfört med män och inrikes födda där spridningen är större.

Länkar:

Denna artikel är delvis baserad på rapporten Långtidsarbetslösa 2005–2023 som publicerades i december 2023.

Läs hela numret

Denna artikel är publicerad i tidskriften Sveriges ekonomi - statistiskt perspektiv, nr 02- 2024.

Ladda ner nummer 02 - 2024 (pdf)

Se alla nummer av Sveriges ekonomi – statistiskt perspektiv