Fördjupning | Sveriges ekonomi
Svagare lönsamhet i dagligvaruhandeln
Senast uppdaterad: 2023-09-13
Under första halvåret i år har rörelsemarginalen inom dagligvaruhandeln sjunkit. De ökade rörelsekostnaderna har inte fullt ut kompenserats med högre rörelseintäkter. Jordbruksbranschen har dock ökat sina marginaler.
Livsmedelsbranschen har påverkats i stor utsträckning av de senaste årens störningar inom den svenska och den globala ekonomin. Först var det pandemi och efter det kom Rysslands invasion av Ukraina, vilket har inneburit stora störningar i produktion och leveranser. Dyrare råvaror och ökade importpriser på grund av den svaga kronan liksom högre energipriser har också bidragit till att driva upp livsmedelspriserna.
Livsmedel blev 24 procent dyrare i butikerna mellan januari i fjol och juli i år, enligt SCB:s Konsumentprisindex (KPI). Inte sedan början av 1950-talet har matpriserna ökat så mycket på kort tid, även om priserna de senaste månaderna planat ut.
Matpriserna sköt i höjden 2022
Prisindex på livsmedel för konsumenterna (KPI), 2010=100
Källa: Konsumentprisindex (SCB)
En fråga som diskuterats i media är om livsmedelsbranscherna ökat vinsterna samtidigt som konsumenterna går på knäna. I denna artikel har vi studerat fyra olika branscher, för att se lönsamheten i alla led från ax till limpa till konsument. Branscherna är jordbruk, jakt och fiske, tillverkning av livsmedel och alkoholfria drycker, partihandel med livsmedel och alkoholfria drycker samt dagligvaruhandel.
Ett sätt att mäta branschernas lönsamhet är att titta på rörelsemarginalen, det vill säga hur stor del av varje omsatt krona som blir kvar för att täcka avskrivningar, räntor, skatt och ge eventuell vinst.
Det bör dock poängteras att rörelsemarginalen inte är det enda relevanta måttet för att beskriva lönsamheten. Företag och branscher kan till exempel öka resultaten när rörelseintäkterna ökar, även om rörelsemarginalen hålls oförändrad eller minskar.
Lägre rörelsemarginal inom dagligvaruhandeln
Livsmedelsbranscherna hade en rörelsemarginal på 5,8 procent under första halvåret i år. Det var lägre än under motsvarande period föregående år då rörelsemarginalen låg på 6,2 procent.
5,8 %
Rörelsemarginal i livsmedelsbranscherna första halvåret 2023
Det var framförallt inom dagligvaruhandeln som lönsamheten försvagades. Där var rörelsemarginalen endast 1,7 procent under januari till juni i år, vilket var en minskning med 2,0 procentenheter sedan första halvåret i fjol.
Endast jordbruksbranschen ökade marginalerna första halvåret 2023
Rörelsemarginal i de olika livsmedelsbranscherna, procent
| 1 hå 2022 | 2 hå 2022 | 1 hå 2023 | |
| Jordbruk, jakt och fiske | 26,5 | 28,6 | 30,5 |
| Livsmedelsindustri | 1,7 | 3,2 | 1,9 |
| Partihandel | 4,9 | 5,1 | 4,1 |
| Dagligvaruhandel | 3,7 | 3,7 | 1,7 |
| Livsmedelsbranscher totalt | 6,2 | 6,5 | 5,8 |
Källa: Ekonomisk statistik på kvartal (SCB)
Rörelsemarginal i livsmedelsbranscherna första halvåret 2023
Bilden visar rörelsemarginalen i olika delar i livsmedelsproduktionen samt försäljning av livsmedel.
Minskad lönsamhet inom dagligvaruhandeln
Rörelsemarginal inom dagligvaruhandeln samt livsmedelsbranscherna totalt, procent
Källa: Ekonomisk statistik på kvartal (SCB)
Dagligvaruhandeln har under de tre senaste halvåren legat betydligt under livsmedelsbranschen totalt, men framförallt första halvåret i år.
Siffrorna visar att prisökningarna på livsmedel inte har inneburit att handlarna gjort större vinster i förhållande till kostnadsökningen. Inom dagligvaruhandeln ökade rörelseintäkterna med 9 procent medan rörelsekostnaderna exklusive personalkostnader steg med 13 procent första halvåret 2023 jämfört med första halvåret 2022. För livsmedelsbranscherna totalt steg rörelseintäkterna något mer, 11 procent, medan kostnadsökningen var ungefär som för dagligvaruhandeln.
Rörelsekostnaderna ökade mer än rörelseintäkterna
Livsmedelsbranschernas rörelseresultat, miljarder kronor, löpande priser och rörelsemarginal i procent
| 1 hå 2022 | 1 hå 2023 | Utveckling (procent) | |
| Rörelseintäkter | 496 | 552 | 11,3 |
| Rörelsekostnader | 418 | 471 | 12,5 |
| Personalkostnader | 47 | 49 | 5,2 |
| Rörelseresultat före avskrivningar (mdr kr) | 31 | 32 | 4,0 |
| Rörelsemarginal (procent) | 6,2 | 5,8 |
Källa: Ekonomisk statistik på kvartal (SCB)
Att rörelsemarginalen för branschen jordbruk, jakt och fiske är klart högre än övriga beror till stor del på att branschen har en stor del enskilda näringsidkare. Dessa tar normalt ut betydligt lägre lön än övriga branscher samtidigt som de tar ut högre vinst. Ungefär hälften av de sysselsatta inom jordbruket är enskilda näringsidkare som måste leva på vinsten. Statistiken visar dock att marginalerna inom jordbruk, jakt och fiske har ökat med 4,0 procentenheter under det senaste året.
Rörelseintäkterna steg kraftigt 2022
För att få en bild av livsmedelsbranschernas utveckling över en längre tidsperiod används undersökningen Företagens ekonomi som innehåller jämförbara årsuppgifter för åren 2008–2021. I diagrammen har även data för 2022 tagits med vilka är preliminära.
Rörelseintäkterna inom livsmedelsbranscherna ökade i en jämn takt under perioden 2008–2021. Under 2022 hände något då rörelseintäkterna steg kraftigt. Uppgången berodde främst på den snabba och kraftiga prisökningen i kombination med en fortsatt hög efterfrågan.
Intäkterna steg rejält 2022
Rörelseintäkter för livsmedelsbranscherna, miljarder kronor
Källa: Företagens ekonomi (SCB) och Ekonomisk statistik på kvartal (SCB)
På kostnadssidan ser det lite annorlunda ut. Medan personalkostnaderna fortsatte att stiga i normal takt så var det en kraftig ökning av rörelsekostnaderna 2022.
Rörelsekostnaderna ökade kraftigt medan personalkostnaderna steg i normal takt 2022
Rörelsekostnader och personalkostnader för livsmedelsbranscherna, miljarder kronor
Källa: Företagens ekonomi (SCB) och Ekonomisk statistik på kvartal (SCB)
Vad kostnaderna består av skiljer sig en del mellan branscherna. Rörelsekostnaderna för jordbruk består av exempelvis råvaror, drivmedel och gödsel medan kostnaderna för tillverkningsföretagen består av import och inhemska inköp av råvaror och förnödenheter. I parti- och dagligvaruhandeln består kostnaderna till största del av handelsvarukostnader men även transportkostnader och energi ingår.
Höga marginaler inom jordbruk
Rörelseresultaten inom livsmedelsbranscherna förbättrades under 2020 och 2021. Dessa år präglades av pandemin då fler jobbade och studerade hemifrån än 2019 och därmed köpte mer mat i butik än i skola eller på restaurang. Under 2022 då livsmedelspriserna steg kraftigt tog rörelseresultatet ett ännu större steg uppåt. Samtidigt som vinsterna ökade har rörelsemarginalen endast ökat svagt mellan 2020–2022 och legat kvar mellan 6 och 7 procent.
Högre vinster men liten förändring av marginalen
Rörelseresultat i miljarder kronor och rörelsemarginal i procent inom livsmedelsbranscherna totalt
Källa: Företagens ekonomi (SCB) och Ekonomisk statistik på kvartal (SCB)
Jordbruk, jakt och fiske har klart högre rörelseresultat under hela tidsperioden än de andra undersökta branscherna. Som nämndes tidigare i artikeln beror det på att branschen utgörs av en stor del enskilda näringsidkare (egenföretagare) som normalt inte tar ut så mycket i lön utan snarare lever på vinsterna i företaget. Det betyder att personalkostnaderna är jämförelsevis lägre än inom tillverkningsindustri och dagligvaruhandel. Den främsta förklaringen till de höga rörelseresultaten är dock att rörelsekostnaderna är lägre i förhållande till intäkterna än inom de övriga tre undersökta branscherna.
Högst vinster inom jordbruk
Rörelseresultat innan av- och nedskrivningar, miljarder kronor
Källa: Företagens ekonomi (SCB) och Ekonomisk statistik på kvartal (SCB)
Det innebär att även rörelsemarginalen ligger klart högre inom jordbruk, jakt och fiske. Tittar man historiskt ser man att den legat ganska stabil kring 25 procent det senaste decenniet. År 2022 ökade dock marginalen med närmare 3 procentenheter, och hittills i år ser det alltså ut som att marginalen ökat med ytterligare ett par procentenheter.
Industrins marginaler sjönk både 2021 och 2022
Rörelsemarginal (innan av- och nedskrivningar) inom livsmedelsbranscher
Källa: Företagens ekonomi (SCB) och Ekonomisk statistik på kvartal (SCB)
Övriga branscher ligger mer lika i nivå. Det som hänt de senaste åren är att marginalen sjunkit inom tillverkningsindustrin både 2021 och 2022 och ligger kvar på denna låga nivå hittills i år. Livsmedelsindustrin är beroende av import och importen är beroende av växelkursen. Eftersom kronan försvagats har rörelsekostnaderna för tillverkningsindustrin ökat.
För partihandeln har lönsamheten varit lägre än inom de övriga branscherna till och med 2021. Sedan steg den rejält 2022 och trots en liten nedgång första halvåret 2023 är rörelsemarginalen högre än i livsmedelsindustrin och dagligvaruhandeln. Inom dagligvaruhandeln steg marginalen 2020 och 2021 då pandemin påverkade försäljningen positivt. Sedan sjönk marginalen tillbaka till mer normal nivå under 2022 för att ligga klart under tidigare nivå hittills under 2023.
Läs hela numret
Denna artikel är publicerad i tidskriften Sveriges ekonomi - statistiskt perspektiv, nr 9 - 2023.