Elmarknaden i Europa är en fri och avreglerad marknad där utbud och efterfrågan sätter priserna. El är en vara som inte kan lagras i större omfattning och den måste därför förbrukas direkt när den produceras. Att elmarknaden är fri innebär att köpare och säljare från hela Europa kan handla med varandra om överföringskapaciteten tillåter det. Överföringskapaciteten är dock begränsad och priserna skiljer sig mellan olika områden beroende på att elen inte kan flöda fritt. Även Sverige är sedan slutet av 2011 uppdelat i fyra elprisområden med begränsningar i överföringskapaciteten vilket gör att elpriset skiljer sig åt inom landet.

Elpriserna bestäms av utbud och efterfrågan

Dagen innan handeln sätts spotpriserna på Nord Pool genom ett auktionsförfarande där alla aktörer specificerar vilka volymer de vill köpa eller sälja till ett visst pris för varje timme. Priset sätts utifrån hur mycket det kostar att producera den sista kilowattimmen som behövs för att möta efterfrågan.

Pris för sista kilowattimmen bestämmer priset

Illustration över hur elanvändarnas efterfrågan möter elproducenternas utbud.

Källa: Energimarknadsinspektionen

En stor del av priset som en användare betalar består av skatt. Energimarknadsinspektionen bedömer att cirka 43 procent av kostnaden är skatt för en genomsnittlig elkonsument i villa. Företag i tjänstebranscher betalar ungefär samma skatt som konsumenter medan tillverkningsindustrin ofta har en lägre energiskatt för att kunna konkurrera internationellt på lika villkor.

Elanvändningen påverkas av konjunkturen

Elförbrukningen, både andelar och totalt, varierar över tiden beroende på säsong och konjunktur. Under kalla vintrar krävs mycket el för att värma upp bostäder och kontor och vid högkonjunkturer använder den elintensiva industrin mer el.

Tillverkningsindustrin använder mest el i Sverige

Användning av el i Sverige 2020. Andelar i procent.

Källa: Tillförsel och användning av el (SCB) 

Allt fler av bostäderna använder bergvärme och annan alternativ uppvärmning och de isoleras alltmer effektivt. Hushållsapparater som tvättmaskiner och spisar blir kontinuerligt mer energieffektiva. Ett kylskåp kan gå på en tredjedel av den el som användes för 15 år sen. Även inom industrin blir produktionen alltmer energieffektiv. Ändå går elförbrukningen inte ner. Det har skett, och sker kontinuerligt, en grön omställning där kol och olja ersätts av el, till exempel när det gäller drivmedel till bilar och bussar. En annan stor, relativt ny, elförbrukare beror på vår internetanvändning och de serverhallar som stora multinationella företag har börjat lokalisera i Sverige. Dessa kommer att förbruka lika mycket el som medelstora städer i Sverige.

Exporten av el ökade drastiskt 2012 och har därefter hållit sig på en hög nivå. Detta berodde på ett krav från EU-kommissionen som innebar att Sverige inte längre fick begränsa sin export av el, vilket också ledde till uppdelningen av Sverige i fyra elområden. För att producera energi importerar Europa mycket naturgas, kol och råolja, inte minst från Ryssland. När leveranser av dessa brister drivs priserna på el upp i Europa.

Elen produceras främst i norra Sverige

Utbudet av el i Sverige kommer främst från vattenkraft, kärnkraft, vindkraft samt värmekraft. Här finns hundratals elproducenter men ett fåtal stora står för merparten av produktionen. Den största delen av produktionen sker i de norra delarna av landet och behöver föras över till de södra delarna där den huvudsakliga användningen sker.

Mest el produceras från vattenkraft

Årsvis tillförsel av el i TWh uppdelat på olika produktionsslag

Källa: Tillförsel och användning av el (SCB)

Ett energislag som ökat mycket är vindkraften som år 2020 svarade för 17 procent av produktionen. Vindkraftverken behöver vind för att producera el, vilket tyvärr inte går att styra över och det går inte att öka produktionen vid ökad efterfrågan. Vindkraftverken har låga produktionskostnader och finns över hela landet. Vattenkraft stod för 45 procent av elproduktionen 2020 och är det största energislaget. Vattenkraftproduktionen är beroende av snö och regn och har det kommit lite nederbörd produceras mindre el via vattenkraften. Den stora fördelen är att vatten kan lagras i magasin för att sen släppas ut när efterfrågan ökar. Vattenkraft har låg produktionskostnad och finns främst i landets norra delar. I Sverige finns nästan 2 000 vattenkraftverk.

Kärnkraft är en elproduktion som är oberoende av vind och nederbörd. Kärnkraften stod 2020 för 29 procent av elproduktionen (ner från 39 procent året innan). Kärnkraftens vara och icke-vara är en politiskt känslig fråga och det finns en oro för kärnkraftsolyckor och hur säkert slutförvaret av använt kärnbränsle blir. Kärnkraften finns främst i södra Sverige. Ett antal kärnkraftsreaktorer har tagits ur bruk de senaste åren i Sverige. Värmekraft är ett samlingsbegrepp som samlar olika modeller att producera el från värme. Den vanligaste modellen använder sig av förbränning av till exempel kol, skog eller avfall. Fossila bränslen håller på att fasas ut och ersättas med biobränsle (bland annat restprodukter från skog och avfall). Vissa värmekraftverk drivs helt med restvärme från närliggande industri. Överbliven värme från elproduktionen i värmekraftverk kan tas omhand som fjärrvärme om infrastrukturen finns. Värmekraften stod för 8 procent av Sveriges elproduktion 2020. Tillförsel av el kan även ske genom import från grannländer de gånger vi har brist i Sverige. Importen till Sverige har de senaste åren legat på runt en tredjedel av det som exporteras från Sverige.

Prismätningar på el i konsumentled

Konsumentprisindex, KPI, beräknas för att visa den genomsnittliga prisutvecklingen för svenska hushåll. Tjänster för elström delas in i två delar, nätanslutning och elkraftsleverans. För att följa prisutvecklingen har det lagts upp tre profiler som ska spegla svenska typhushåll:

1. Lägenhet med genomsnittsförbrukning 2 000 kWh per år
2. Hushåll i egnahem utan elvärme med 5 000 kWh per år
3. Hushåll i egnahem med elvärme med 20 000 kWh per år

För varje profil mäts avgift för nätanslutning och avgift för förbrukad el för fyra olika avtalstyper:

1. Fast pris 1 år
2. Fast pris 3 år
3. Tillsvidarepris
4. Rörligt pris

Dessa olika profiler med olika avtalstyper mäts inom varje elprisområde. Priserna samlas in från Elpriskollen (Energimarknadsinspektionen), elmarknadsbörsen Nord Pool samt direkt från uppgiftslämnare (elnätsföretag).

Prismätningar på el för inhemsk tillgång i producent- och importled

När det gäller Prisindex för inhemsk tillgång (ITPI) är det i stället priset på el för samtliga slutliga förbrukare i Sverige som ska mätas. Förutom hushåll inkluderar detta även industrier, företagskunder och myndigheter.

KPI för el, exklusive nätavgifter och skatter, används för att fånga hushållskonsumtionen, vilket beskrivs ovan. Spotpriser från Nord Pool och terminspriser från Nasdaq commodities används för att fånga prisutvecklingen för övriga elförbrukare i Sverige. Ett generellt påslag som motsvarar elhandelsföretagens marginaler läggs på börspriserna. Till detta tillkommer även elcertifikatsavgiften. Både rörliga och fasta kontrakt prismäts.

Elpriset svänger kraftigt

Prisutveckling i procent jämfört med samma månad föregående år för el i ITPI (SPIN 35.1) samt el i KPI (COICOP 04.5.1)

Källa: Prisindex i producent- och importled (SCB) och konsumentprisindex (SCB)

Prisutvecklingen på el är väldigt volatil. I diagrammet ovan anges årstakten för elpriserna i KPI respektive ITPI. Att utvecklingen inom ITPI är volatilare än inom KPI beror på prisindexens olika täckningsområden och att skatter exkluderas i ITPI. Energiskatten är ett fast belopp som tas ut per använd kilowattimme el.

Flera faktorer bakom stigande elpriser

De höga elpriserna hösten och vintern 2021/2022 beror på ett antal faktorer. Industrin och ekonomierna har börjat återhämta sig efter pandemin och dess efterföljande restriktioner. Europa hade en bitvis ovanligt kall vinter med lite blåst. Detta i kombination med begränsad export av naturgas från Ryssland höjde efterfrågan och priserna på el i Europa. I Sverige hämmades produktionen av vattenkraft av is i älvar samtidigt som blåsten var ojämn. Kärnkraftsreaktorer har stängts ned permanent samtidigt som de som har varit i fortsatt drift stundtals hade driftstopp. Sammantaget har denna cocktail av faktorer lett till rekordhöga elpriser. Följande artikel tar upp de höga el- och drivmedelsprisernas påverkan på KPI-inflationen samt hur den höga volatiliteten beaktas i penningpolitiken.

Fler artiklar inom ämnet

Fördjupningsartiklar om Sveriges ekonomi

Läs hela numret

Denna artikel är publicerad i tidskriften Sveriges ekonomi - statistiskt perspektiv, nr 3 - 2022.

Ladda ner nummer 3 - 2022 (PDF)

Se alla nummer av Sveriges ekonomi - statistiskt perspektiv