De senaste fem åren har varit en väldigt turbulent tid för svensk ekonomi. Först kom pandemin under åren 2020 och 2021 som sedan följdes av hög inflation under 2022 och 2023. Prisuppgången under 2022 berodde till stor del på olika globala störningar som bland annat leveransproblem i efterdyningarna av pandemin och Rysslands invasion av Ukraina. Den höga inflationen dämpade den inhemska efterfrågan och svensk bruttonationalprodukt (BNP) har sedan 2022 i stort sett varit oförändrad. Bland annat ledde de kraftiga prisökningarna på mat och alkoholfria drycker till att konsumtionsvolymen av livsmedel minskade under flera kvartal i rad.

I denna artikel ska vi studera hushållens matkonsumtion med befintlig och ny statistik. Den nya statistiken bygger på transaktionsdata från betalningsaktörer som samlas in veckovis. Fördelen med veckostatistik är att den är högfrekvent och snabb. Däremot kan det medföra att man får göra avsteg i en annan kvalitetskomponent såsom tillförlitlighet.

Maten är en stor utgiftspost för hushållen

Hushållens konsumtion som andel av BNP har trendmässigt minskat under de senaste 70 åren. År 1950 stod hushållskonsumtionen för nästan två tredjedelar av BNP medan denna andel sjunkit till cirka 44 procent 2023. Under denna period är det främst offentlig konsumtion som har ökat sin andel.

Hushållskonsumtionens andel av BNP har minskat

Hushållskonsumtionens andel av BNP 1950–2023 i löpande priser, procent

Källa: Nationalräkenskaperna (SCB)

År 2023 stod matkonsumtionen för cirka en femtedel av den totala hushållskonsumtionen enligt nationalräkenskaperna. Ungefär två tredjedelar kom från köp i handeln medan resterande del kom från köp i restaurang. En förhållandevis oförändrad fördelning de senaste dryga 30 åren.

Mat står för en femtedel av de totala konsumtionsutgifterna

Hushållskonsumtion 2023. Andel av totala konsumtionsvärdet, procent

Källa: Nationalräkenskaperna (SCB)

År 2023 uppgick den totala matkonsumtionen till cirka 50 000 kronor per person i Sverige. Mätt i 2023 års priser är det en ökning med 64 procent sedan 1980 där främst restaurangkonsumtionen har ökat kraftigt.

Svensken spenderade i genomsnitt 50 000 kronor på mat 2023

Konsumtion per capita och år, 2023 års priser, tusentals kronor

Anmärkning: Egna beräkningar för åren 1980–1992 är baserade på historiska serier av hushållskonsumtionen i nationalräkenskaperna. Reviderade data kommer att publiceras i maj 2025.

Källa: Nationalräkenskaperna 1993–2023 och egna beräkningar för åren 1980–1992 (SCB)

De turbulenta åren som präglat svensk ekonomi de senaste åren har även satt avtryck i matkonsumtionen. Under pandemin minskade restaurangkonsumtionen kraftigt till förmån för köp av livsmedel i handeln. Om man jämför restaurangkonsumtionen 2021 med 2019, året före pandemin, så minskade restaurangkonsumtionen med hela 12 procent medan hushållens köp i handeln ökade med 7 procent. Efter pandemin steg livsmedelspriserna kraftigt i både producent- och konsumentled, vilket drabbade såväl restaurangbranschen som handeln. Livsmedelskonsumtionen i handeln minskade medan restaurangbranschen tog tillbaka förlorade marknadsandelar från 2021. De höga livsmedelspriserna gjorde även att konsumenterna ändrade sitt köpbeteende och mer av handeln skedde i lågprisbutiker och av varor med lägre pris.

Stora prisökningar på mat de senaste åren

Livsmedelspriserna har varit i fokus de senaste åren och en diskussion har förts om livsmedelsbranscherna passat på att höja priserna mer än nödvändigt. Denna fråga har belysts i en tidigare artikel som publicerades i ”Sveriges ekonomi – statistiskt perspektiv” nummer 9 2024 (se länk i faktaruta). Bakgrunden till de senaste årens diskussion är den höga inflationen och den allt dyrare maten i butik.

”Tittar man i ett längre perspektiv har restaurangpriserna ökat mer än livsmedelspriserna i butik”

Livsmedel och alkoholfria drycker blev 26 procent dyrare i butikerna mellan januari 2022 och oktober 2024, enligt SCB:s konsumentprisindex (KPI). Prisuppgången under 2022 sticker ut i ett historiskt perspektiv. Inte sedan början av 1950-talet har matpriserna ökat så mycket på kort tid. Även restaurangpriserna ökade under denna period men inte fullt lika mycket. Från januari 2022 till oktober 2024 ökade restaurangpriserna med 18 procent vilket var i linje med hela inflationen.

Tittar man i ett längre perspektiv har dock restaurangpriserna ökat mer än livsmedelspriserna i butik. Från 1980 till 2023 ökade restaurangpriserna sjufaldigt medan priserna i butik bara ökade fyrfaldigt. Uppgången i livsmedelspriserna i handeln var därmed nästan lika stor som ökningen i hela KPI. Att priserna har ökat mer i restauranger än i livsmedelshandeln kan antagligen förklaras av att löner, hyror och energi är en större del av kostnadsmassan för restauranger.

Restaurangpriserna har ökat betydligt mer än livsmedelspriserna

Konsumentprisindex, 1980=100

Källa: Konsumentprisindex (KPI)

Vad kostar en matkasse?

Sveriges ekonomi, eller kanske mer specifikt den svenska betalningsmarknaden, är högt digitaliserad och öppnar upp för möjligheten att fånga försäljning och konsumtion på ett enkelt och korrekt sätt. SCB har i tidigare artiklar beskrivit utvecklingen av ny veckostatistik över hushållens konsumtion baserat på transaktionsdata (se länkar i faktaruta). Hushållskonsumtionen i denna statistik går även att redovisa per transaktion vilket i livsmedelshandelns fall något förenklat kan sägas vara kostnaden hushållen har för att köpa en matkasse, eller mer precist det genomsnittliga köpet.

”Under 2023 och 2024 har det genomsnittliga köpet för en matkasse i stort sett legat på samma nivå”

Från 2019 fram till november 2024 uppgick det genomsnittliga köpet i livsmedelsbutiker till cirka 225 kronor. Under de 11 första månaderna 2024 steg kostnaden för en matkasse med 16 procent jämfört med samma period 2019. Jämför man i stället med samma period 2021, det vill säga perioden innan inflationen tog fart, var kostnadsökningen för en matkasse bara 7 procent. Under 2023 och 2024 har det genomsnittliga köpet för en matkasse i stort sett legat på samma nivå. Till viss del förklarat av de lägre prisökningarna på livsmedel och alkoholfria drycker. Det genomsnittliga köpet i livsmedelshandeln, som har ett återkommande säsongsmönster, varierar sedan 2023 med mellan 220 och 260 kronor.

Kostnaden för en matkasse ökade under inflationsåren

Konsumtionsvärde per transaktion och dag inom livsmedelshandeln, glidande medelvärde över fyra veckor, löpande priser i kronor 

Källa: Veckovisa statistiken över hushållens konsumtion (SCB)

På motsvarande sätt kan man även studera ett köp på restaurang. I likhet med livsmedelshandeln har den genomsnittliga kostnaden för ett restaurangbesök i stort sett varit oförändrat sedan 2023. Restaurangbesökare betalar sedan i fjol i genomsnitt mellan 190 och 260 kronor per transaktion. I jämförelse med pandemiåret 2021 är det dock en klart dyrare nota för en lunch eller middag.

Ett restaurangbesök kostade ungefär lika mycket 2024 som 2023

Konsumtionsvärde per transaktion och dag inom restauranger, glidande medelvärde över fyra veckor, löpande priser i kronor

Källa: Veckovisa statistiken över hushållens konsumtion (SCB)

Den veckovisa statistiken omfattar köp från både hushåll och företag. För de undersökta branscherna i denna artikel har det endast en liten påverkan på analysen. Exempelvis görs ungefär 95 procent av köpen på restaurang av hushåll medan resterande del är företagsköp.

Färre varor i matkassen på senare år

Utifrån transaktionsdata går det även att titta på hur volymen i matkassen har förändrats om man justerar det genomsnittliga köpet med livsmedelsprisernas utveckling enligt KPI. Under perioden 2019 till 2024 har priserna ökat med 30 procent medan det genomsnittliga köpet bara ökat med 16 procent. Det betyder att volymen, eller mängden köpta varor i matkassen, har minskat med 11 procent. I stort sett hela nedgången i volym har skett mellan 2021 och 2024.

”Under perioden 2019 till 2024 har priserna ökat med 30 procent medan det genomsnittliga köpet bara ökat med 16 procent”

Storleken på matkassen, mätt som volym, varierar även över året. Matkassen är som störst dagarna före de stora högtiderna midsommar, jul och nyår. Dagarna före julafton 2023 kostade matkassen runt 360 kronor.

Matkassen har minskat i storlek sedan 2021

Kostnad per transaktion inom livsmedelshandeln i fasta priser, glidande medelvärde över fyra veckor, index 2019=100 

Källa: Veckovisa statistiken över hushållens konsumtion (SCB)

Restaurangbesöken har minskat under 2024

Ett annat intressant mått att studera är antalet korttransaktioner. I följande diagram kan vi se ett index över antalet korttransaktioner per dag för livsmedelshandeln och restaurangbranschen. Antalet köp på restaurang minskade kraftigt under pandemin, vilket förklaras av alla de restriktioner som infördes mot branschen. Antalet transaktioner gick sedan upp 2022 och 2023 på grund av mindre restriktioner trots att priserna steg kraftigt dessa år. Under 2024 har antalet transaktioner minskat jämfört med 2023 och är nu tillbaka på nivåer som var före pandemin.

Antalet köp i livsmedelshandeln har varit mer konstant över tid. Livsmedelshandeln har dock ett säsongmönster där antalet köp minskar något under den fattiga januarimånaden.

Antalet köp på restaurang minskade kraftigt under pandemin

Antal korttransaktioner, glidande medelvärde över fyra veckor, index 2019=100

Källa: Veckovisa statistiken över hushållens konsumtion (SCB)

För restauranger finns ett samband mellan pris och kostnad per köp

Kan konsumtionsvärdet per köp och bransch grovt sett även säga något om priset? Ett köp på en restaurang kan avse ett köp av en lunch eller en middag men även köp av alkohol på en restaurang ingår i statistiken. Ser man till de senaste två åren har konsumtionen per köp på restauranger utvecklat sig ungefär som restaurangpriserna enligt KPI. Under pandemiåren var mönstret inte lika tydligt. En liknande beräkning är inte intressant för livsmedelshandeln eftersom matkassens innehåll varierar betydligt mer och ett köp kan bestå av en mängd olika varor.

Kostnaden för ett restaurangbesök följer prisutvecklingen i KPI

Konsumtionsvärde per transaktion och månad samt konsumentprisindex för restaurang, utveckling i årstakt, procent

Källa: Konsumentprisindex och veckovisa statistiken över hushållens konsumtion (SCB)

Förbättrad konjunktur för livsmedelshandeln

Med hjälp av detaljhandelsindex, momsdata och data för november från transaktionsdata går det att dra slutsatser om konjunkturen i respektive bransch. Utvecklingen i transaktionsdata har länkats på data för den sista månaden i detaljhandelsindex och momsdata för skattningen av restauranger. För livsmedelshandeln har försäljningsvolymerna återigen börjat öka efter ett trögt 2023. Försäljningsvolymen i restaurangbranschen har under 2024 minskat och det hänger ihop med att antalet transaktioner minskat i branschen.

Försäljningsvolymen i livsmedelshandeln ökar igen

Försäljning i fasta priser, utveckling i årstakt, procent

Källa: Detaljhandelsindex, momsregistret och veckovisa statistiken över hushållens konsumtion (SCB)

Denna artikel är publicerad i tidskriften Sveriges ekonomi - statistiskt perspektiv, nr 12 - 2024.

Ladda ner nummer 12 - 2024 (pdf)

Se alla nummer av Sveriges ekonomi – statistiskt perspektiv