Nationalräkenskaperna (NR) genomför vart femte år en större översyn av årsvisa indatakällor, metoder och beräkningsmodeller inom ett flertal områden.  Resultaten av den senaste översynen publiceras den 30 maj 2024.

Revideringscyklerna inom det europeiska samarbetet är harmoniserade via den så kallade Harmonised European Revision Policy (HERP). Enligt HERP rekommenderas medlemsländerna inom EU att genomföra en översyn av NR under 2024, något de allra flesta länder också avser att göra.  

Vid tidpunkten för publiceringen kommer tidsserierna vara uppdaterade och kvartalsfördelade tillbaka till 1993 på detaljerad nivå. Tidpunkt för publicering av tidsserier för åren 1950–1992 är ännu inte fastställd utan meddelas i samband med publicering den 30 maj.

Hushållskonsumtionen anpassas till COICOP 2018

För att bättre spegla de förändringar som skett av hushållens konsumtion under de senaste 20 åren har FN tagit fram en ny indelning av varor och tjänster, COICOP 2018. Den nya ändamålsindelningen kommer att tas in i NR i samband med årets allmänna översyn.

För att anpassa NR till den nya klassifikationen så har en nyckel mellan ny och gammal COICOP använts för att omfördela befintliga nivåer av hushållskonsumtion till den nya strukturen. Det rör sig alltså om en omfördelning och inte om en ny skattning av den totala hushållskonsumtionen.

Vid publiceringen i maj 2024 kommer även tidsserien tillbaka till 1993 vara omräknad enligt den nya indelningen. Omläggningen till COICOP 2018 har till stor del genomförts med hjälp av finansiering från Eurostat.

Nya nivåskattningar för hushållens konsumtionsutgifter

Hushållsbudgetundersökningen (HUT) har tidigare varit en viktig källa vid beräkningen av hushållskonsumtionen. Den har lagt grunden till fördelningen av olika ändamål och produkter samt konsumtionsnivåer. Den har även använts för vägningstal för ändamål och produkter för konsumentprisindex (KPI).

I mer än ett decennium har SCB brottats med problem med låga svarsfrekvenser i HUT. Flera nya designer har testats utan att nå en ökning av svarsfrekvensen. År 2020 tillsatte SCB därför en projektgrupp kallad ämnesdesignbordet (ÄDB) med uppgift att ta fram nya metoder för att beräkna hushållskonsumtionen. Målet var att ÄDB skulle uppfylla både KPI:s och NR:s behov av statistiken.

Digitaliseringen inom den svenska ekonomin, och inte minst för betalningstransaktioner, har öppnat upp för att mäta hushållens konsumtion med hjälp av nya administrativa källor. ÄDB:s nya design bygger i stora drag på transaktionsdata från finansiella aktörer samt på försäljningsdata från undersökningen Företagens ekonomi (FEK).

För att fylla sitt syfte så behöver den nya designen besvara både vad och hur mycket som köps i Sverige samt vem som köper (företag eller hushåll). Den huvudsakliga källan för vad och hur mycket som köps är FEK som har information om försäljningen i Sverige fördelat på både produkter och branscher. Till FEK räknas även den output som tas fram i sortimentsundersökningen av detaljhandeln. För ändamålet livsmedel och drycker används data från Livsmedelsförsäljningsstatistiken. Sammantaget ger dessa källor information om 100 av de cirka 140 ändamål som NR räknar på. För de resterande ändamålen används redan befintliga NR-modeller. Exempel på produkter som modellberäknas är boende, energi, finansiella tjänster, bilar, utbildning samt vård och omsorg.

För att särskilja hushållens andel från den totala konsumtionen i Sverige så har kort- och transaktionsdata använts för att klyva försäljningsuppgifter från FEK i privat konsumtion respektive företagens förbrukning. Transaktionsdata har samlats in från elva betalningsaktörer och beräknats från två olika håll - via kortutgivarna (bankerna) respektive kortinlösare (betalningsterminaler). Skillnaden i resultat är marginellt oavsett från vilket håll beräkningen gjorts. I Sveriges ekonomi – statistiskt perspektiv nummer 4 2023 återfinns en tidigare publicerad fördjupningsartikel som mer utförligt beskriver den nya designen.

Den nya designen har använts för skattningar av hushållens konsumtion i NR avseende referensåren 2020, 2021 och 2022. Resultaten har granskats och jämförts med befintliga NR-skattningar. I de fall där det inte funnits särskild anledning att underkänna de nya skattningarna så har de införts i NR. De nya nivåskattningarna har därefter skrivits tillbaka för att uppnå en sammanhängande tidsserie i både fasta och löpande priser. Serierna har därefter anpassats till den nya klassifikationen COICOP 2018.

Ny struktur för näringslivets insatsförbrukning

Inom ramen för allmän översyn har även beräkningsmetoderna för produktfördelningen av näringslivets insatsstruktur omarbetats. Anledningen till ändringarna är att skapa en tydligare koppling mellan NR och kostnadsstrukturen i FEK, vars kostnadsvariabler i stort följer baskontoplanens struktur. Den nya metoden implementeras för näringsgrensavdelningarna B och C, samt för samtliga tjänsteproducerande näringsgrenar förutom de finansiella näringarna (avdelning K) och egna hem (L68A). Sammantaget används den nya metoden för att produktfördela knappt 80 procent av den totala insatsförbrukningen i näringslivet.

Ändringarna kan ses som en fortsättning på det arbete som implementerades vid den senaste allmänna översynen 2019. Då togs information in från undersökningen Tjänsteföretagens förbrukning (TFF). Den undersökningen har nu gjorts om och integrerats som en intermittent del i FEK. TFF undersöker tjänstenäringarnas råvarukostnader, det vill säga kostnaderna för de varor och tjänster som köps in men inte säljs vidare utan istället förbrukas i produktionen. Källan ger direkt produktkoppling på runt 60 procent av tjänsteproducenternas råvarukostnader och stöd till fördelning av ytterligare 20 procent.

För råvarukostnader i näringsgrensavdelningarna B och C används likt tidigare den intermittenta undersökningen Industrins förbrukning av inköpta varor (INFI). Den ger en produktgruppsfördelning av hela råvaruposten med undantag för energiråvaror. Produktstrukturer för dessa tas nu in från den årliga undersökningen Industrins energianvändning (ISEN), vilket ger en i princip fullständig produktfördelning av hela råvaruposten i FEK. ISEN täcker även delar av industrins övriga energikostnader.

Strukturen för de resterande delarna i insatsförbrukningen beräknas mer enhetligt utifrån olika kostnadsvariabler i FEK. Bland dessa variabler kan vissa kopplas direkt till enskilda produktgrupper i NR medan andra kan kopplas till ett spann av möjliga produktgrupper. Hur sådana kostnader fördelas ner på produktgrupp varierar men i vissa fall kan information från andra källor användas, som exempelvis uppgifter från Fordonsregistret eller den intermittenta undersökningen Arbetskostnadens nivå och struktur (LCS). På andra områden används produktflödesberäkningar eller fördelning enligt tidigare strukturer i NR.

Sett till hela kostnadsmassan i FEK kan runt 60 procent av de kostnadsvariabler som blir insatsförbrukning i NR kopplas till en specifik produktgrupp. Av resterande kostnader kopplas 30 procent till något spann av produkter medan runt 10 procent saknar tydlig information om vilka produkter som kostnaderna avser.

Sammantaget ger omläggningen en bättre koppling mellan insatsstrukturen i NR och den detaljinformation som samlas in i SCB:s olika företagsundersökningar

Översyn av byggbranschens insatsstruktur

I översynen har NR även gjort en ansats att uppdatera kunskaperna om byggbranschens insatsstruktur och granskat denna specifikt med stöd av uppgifter över materialinköp och varuimport. Inom ramarna för insatsstrukturprojektet, beskrivet i avsnittet ovan, har insatsstrukturen för näringslivets alla branscher setts över. Det har lett till att en större andel av industrins och tjänstebranschernas insatsförbrukning nu går att koppla till användningen av de varor och tjänster som just byggbranschen producerar. Även strukturen för den offentliga förvaltningens användning av byggtjänster har setts över.

Genom fördjupad granskning av undersökningen Industrins förbrukning av inköpta varor (INFI) har NR kunnat identifiera tidigare okänd förbrukning av byggtjänster som nu kunnat föras till rätt produktbalans. Sammantaget har projekten lett till en höjd insatsförbrukning av byggbranschens produkter, vilket förbättrat en del av den obalans som historiskt har funnits mellan tillgångs- och användningssidan.

Parallellt med detta arbete har NR fortsatt att utreda diskrepansen mellan intäkter och kostnader från underentreprenader i FEK. Utredningen har visat att det inte föreligger några skäl att misstro källan utan att diskrepansen beror på skillnader i vad de två variablerna mäter. En diskrepans som man redan korrigerat för tidigare, men som nu kan göras med större precision.

Ny källa för insatsförbrukningen inom kommunala myndigheter

För att beräkna BNP behövs ett stort antal statistikunderlag. Uppgifter om regionernas och kommunernas försäljnings- och förbrukningsstrukturer är ett sådant underlag. En fullständig uppdatering av dessa strukturer har inte gjorts sedan slutet av 1990-talet även om det varje år görs en uppdatering av vissa poster. Inför denna allmänna översyn fanns därför ett behov av en fullständig uppdatering av kostnads- och försäljningsstrukturerna, uppdelat på cirka 450 produktgrupper i NR:s tillgångs- och användningstabeller.

I en tidigare översyn, avseende referensår 2017, gjordes en pilotundersökning där information om konto, verksamhet och motpart hämtades från kommunernas och regionernas affärssystem. Det fanns viss osäkerhet i hur resultaten från 2017 skulle användas då de skiljde sig en del från befintliga NR-strukturer. Av den anledningen fattades beslut om att inte ta in resultaten i den förra allmänna översynen som publicerades 2019. SCB ansåg att ytterligare en mätning behövdes innan man kunde ta ställning till ett eventuellt införande av resultaten i NR.

Avseende referensår 2021 gjordes därför en ny undersökning. Försäljnings- och kostnadsstrukturerna uttryckt som andelar visade sig vara i stort sett lika mellan 2017 och 2021 vilket ökade förtroendet för de nya strukturerna. Efter viss bearbetnings- och bedömningsarbete är de nya strukturerna nu intagna i NR:s tillgångs- och användningstabeller avseende referensår 2021. Ambitionen framöver är att genomföra en ny undersökning vart femte år och därefter uppdatera strukturerna. De nuvarande strukturerna kommer därmed att gälla fram till nästa allmän översyn år 2029.

Arbetet med att bearbeta de nya skattningarna och ta in dem i NR:s tillgångs- och användningstabeller har till stor del genomförts med hjälp av finansiering från Eurostat.

Gemensamt för samtliga ovan beskrivna projekt som syftat till att förbättra insatsstrukturerna i såväl näringslivet som den offentliga sektorn är att de leder till förbättrade tillgångs- och användningstabeller samt i förlängningen bidrar till förbättrade BNP-skattningar.

Översyn av mervärdesskatten

En översyn av mervärdesskatten (moms) har utförts för att förbättra och förenkla modellerna för momsberäkningen i NR. Därutöver så har resultaten från andra projekt inom allmän översyn, så som ny nivå för hushållskonsumtionen, ändrade förbrukningsstrukturer samt produktfördelningen av resevalutan också nödvändiggjort uppdateringar inom momsberäkningen.

Ny modell för programvaruinvesteringar

I NR skall anskaffning av datorprogramvaror bokföras som investering. Det vill säga en investering i en immateriell tillgång. Modellen för att mäta köpta programvaror har varit i behov av en översyn, inte minst på grund av den ökande digitaliseringen i ekonomin. Den tidigare modellen bestod av en över tio år gammal uppskattning av näringslivets årliga investeringar i programvaror som därefter extrapolerades år för år med hjälp av undersökningen Företagens utgifter för it (FUFI) som samlar in uppgifter om näringslivets utgifter och investeringar i programvaror. Kombinationen av en äldre investeringsuppskattning och en urvalsundersökning för extrapolering innebar betydande osäkerhet och beslut togs därför att se över och uppdatera modellen inom ramen för denna allmänna översyn.

Den nya modellen bygger på samma it-undersökning som tidigare, men i en uppdaterad version, där undersökningens frågor justerats för att direkt kunna skatta programvaruinvesteringarna i ekonomin i enlighet med riktlinjerna som finns i regelverket ENS2010 (Europeiska National- och regionalräkenskapssystemet). Resultatet jämförs därefter med förbrukningsinformation från bland annat FEK och justeras slutligen för att öka samstämmigheten mellan källorna. Då it-undersökningen genomförs regelbundet kan programvaruinvesteringarna framöver uppdateras mer frekvent och genomgripande än tidigare.

Förändringar i företagsstatistiken påverkar BNP-beräkningarna

Från och med referensår 2022 har det skett förändringar i den årsvisa ekonomiska företagsstatistiken i syfte att förbättra statistiken och kunna ge en bättre bild av företagen och deras verksamhet. Bland förändringarna är en översyn av den statistiska enheten verksamhetsenhet (VE) som finns implementerad i SCB:s företagsregister (FDB).

Detta får konsekvenser för företagsstatistiken, främst på grund av mer omfattande kodning av hjälpverksamhet i företagsregistret. Hjälpkodning görs av enheter som endast verkar internt inom ett företag (eller en koncern) och vars tjänster inte säljs på en öppen marknad. Det gäller främst holdingbolag, fastighetsbolag och huvudkontor, men även enheter inom andra branscher kan förekomma. Enheter som hjälpkodas får samma bransch som den enhet de betjänar.

Förändringarna innebär att företagspopulationen som låg till grund för beräkningen av 2022 inte är jämförbar med populationen i tidigare år. För att hantera det tidsseriebrott som därmed uppstått så har FEK tagit fram en beräkning av 2021 med motsvarande hjälpkodning. Det har gjort det möjligt för NR att göra nära fullständiga beräkningar utifrån den nya populationen även för det året. Effekten på tidigare år har beräknats genom att de enheter som klassats om till hjälpenheter 2021 och 2022 identifierats i tidigare årgångar av FEK varefter deras värden flyttats på motsvarande sätt i respektive år. Justering på mikronivå har gjorts tillbaka till FEK:s startår 2003, medan åren dessförinnan har skrivits tillbaka med en gradvis avtagande effekt som går mot noll runt 1990. Detta har gjorts för flertalet variabler.

Förbättrad modell för objektiv avstämning

De årsvisa beräkningarna i NR genomförs i så kallade tillgångs- och användningstabeller där tillgången av en vara eller tjänst ställs mot användningen av densamma på detaljerad nivå. Beräkningarna i NR baseras på en mängd olika källor vilket medför att dessa tabeller innehåller större eller mindre diskrepanser för alla ingående produkter, det vill säga att tillgången och användningen av en produkt inte stämmer överens.

En central del i arbetet är att lösa dessa skillnader vilket i ett första skede sker genom att manuellt utreda och identifiera de problem som ger upphov till diskrepanserna. Alla diskrepanser kan inte lösas manuellt och i ett slutskede balanseras systemet med hjälp av statistiska modeller. I samband med översynen 2019 bytte NR modell för denna slutliga balansering, till en minimeringsmodell som baseras på osäkerhetsskattningar för underliggande data till NR. Modellen innebär att samtliga delar i tillgångs- och användningstabellerna kan bli föremål för justering, till skillnad från tidigare då endast varor och tjänster som används som insatsförbrukning i produktionen justerades.

Inom allmän översyn 2024 så har osäkerhetstalen till modellen uppdaterats baserat på data från respektive undersökning avseende år 2021.

Förändrad konsolidering inom offentlig förvaltning

Ett inslag i den kommande allmänna översynen berör förändrad konsolidering inom offentlig förvaltning. Förändringen innebär att köp och försäljning mellan offentliga enheter tas bort. Förbrukningen och försäljningen minskar lika mycket.

Inom primärkommuner och regioner har den redovisning som sker på ändamålet ”Annan allmän förvaltning” (ändamål 0133 enligt Classification of the Functions of Government (COFOG)) setts över. På detta ändamål har tidigare redovisats kostnader för interna hyror och gemensamma verksamheter. Dessa fördelas nu ut på övriga ändamål i de verksamheter där de hör hemma. Inom staten är det flera ändamål som fördelas om till andra, men för de regionala och statliga delsektorerna har det endast skett en omfördelning av ändamål som inte påverkar konsumtionen. För primärkommuner blir det dock en omfördelning mellan egentlig verksamhet och affärsverksamheten vilket leder till en viss effekt på konsumtionen. Inget av detta har någon påverkan på finansiellt sparande.

Förändrad redovisningsprincip för finansiell leasing

I samband med insamlingen av Räkenskapssammandraget för kommuner (RS) avseende år 2021 uppmärksammades en förändrad redovisningsprincip avseende finansiell leasing av hyreskontrakt. Några kommuner har sett över sina hyreskontrakt utifrån de nya rekommendationerna från Rådet för kommunal redovisning (RKR). Detta har lett till att vissa av kontrakten har klassats om från operationell leasing till finansiell leasing.

Operationell leasing bokas som hyra i resultaträkningen då leasinggivare fortfarande har äganderätten av tillgången. Då hyreskontrakten i NR klassas om till finansiell leasing, där alla risker och ägandet övergår till leasingtagaren, bokas kontrakten istället som en investering med anskaffningsvärde det år kontraktet startar. Samtidigt har ränta bokats för alla år under kontraktstiden medan hyreskostnaden, som tidigare bokats som förbrukning, har bokats bort för varje år.

Avgränsning av offentlig förvaltning

I samband med denna allmänna översyn ändras sektortillhörigheten för ett antal bolag från att ha varit en del av näringslivet till att redovisas inom offentlig förvaltning, då dessa betraktas som en förlängd del av den ägande myndighetens verksamhet. Översyn av populationen genomförs årligen och mindre enheter klassas om i samband med den definitiva årsberäkningen år t-2. Enheter som har större påverkan på sparandet ändrar sektortillhörighet i samband med allmän översyn. Flyttar mellan sektorer kan gå åt båda håll, det vill säga både in i och ut från offentlig förvaltning. Då bolag flyttas in i offentlig förvaltning så innebär det att bolagens produktion och andra transaktioner redovisas som en del av den offentliga sektorn och inte som tidigare en del av näringslivet. På motsvarande sätt kan flyttar även ske ut från offentlig förvaltning och in i näringslivet.

De flyttar som gjorts inom ramen för denna allmänna översyn påverkar det finansiella sparandet negativt med cirka 4 miljarder kronor i genomsnitt för perioden 2013–2021. Den offentliga skulden blir nästan opåverkad då den stora delen av upplåningen redan sker via offentlig sektor och således konsolideras bort.

Förbättrade skattningar av den dolda ekonomin

En ny rapport från Skatteverket (2020), ”Svarta inkomster: beräkningar baserade på Skatteverkets revisioner”, har föranlett en översyn av skattningarna för svarta löner och svarta företagsinkomster i NR och möjliggjort en uppdatering av nivåerna i NR. Dessa har sedan stämts av mot svart produktion så att måtten bättre stämmer överens än tidigare. Den nya ansatsen förbättrar nivåskattningen av den dolda ekonomin, och innebär på så sätt även en förbättrad skattning av BNP som helhet.

Medlemsavgiften till EU påverkas

EU-avgiften bestäms till stor del av hur hög bruttonationalinkomst (BNI) landet har och till mindre del av moms- och tullintäkter samt olika rabatter och justeringar. Då BNP ingår i beräkningen av BNI så innebär en förändrad BNP-nivå även en förändrad nivå för BNI och påverkar således EU-avgiften. Hur mycket avgiften ändras beror både på revideringen i Sveriges BNI och på hur mycket andra medlemsländer reviderar deras BNI.

Andra förändringar som implementeras i översynen

Allmän översyn är inte bara ett tillfälle att introducera nya metoder och källor utan ett allmänt tillfälle att föra in ändringar på tidsperioder som annars är stängda. Det kan till exempel handla om att föra in revideringar i källor och om att rätta upp eventuella fel som upptäckts. Det kan även handla om allmänt förbättringsarbete.

Ovan nämnda revideringsprojekt förklarar en betydande del av förändringarna i allmän översyn 2024, men revideringar har även skett på en mängd andra områden. Till exempel så har arbetet med att förbättra samordningen mellan NR och betalningsbalansen, som påbörjades till förra allmän översyn, fortsatt och en produktfördelning av den så kallade resevalutan, genomförts.

Andra delar som också kommer att implementeras till publiceringen i maj 2024 är nya metoder för att beräkna sysselsättning och arbetade timmar i NR, där den nya datakällan Befolkningens arbetsmarknadsstatus (BAS) kommer att introduceras som källa. Mer information om detta kommer i samband med publiceringen i maj.

Länkar:

Läs mer om varför det görs en översyn av nationalräkenskapssystemet var femte år (scb.se)

Preliminära resultat på BNP och dess delkomponenter kommer att presenteras i en separat artikel som publiceras den 27 mars 2024 på SCB.se.

Nationalräkenskaper, kvartals- och årsberäkningar (scb.se)

Läs hela numret

Denna artikel är publicerad i tidskriften Sveriges ekonomi - statistiskt perspektiv, nr 03- 2024.

Ladda ner nummer 03 - 2024 (pdf)

Se alla nummer av Sveriges ekonomi – statistiskt perspektiv